Det var kvinnornas år när Augustpriset 2020 delades ut ikväll. Elin Anna Labba (bästa fackbok) för Herrarna satte oss hit följdes av Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson för Humlan Hanssons hemligheter (barn- och ungdomsbok). Slutligen Lydia Sandgren för Samlade verk (skönlitterära bok).
Klas Östergren var storfavorit, men Augustpriset för årets skönlitterära bok gick till årets mest hyllade – och omdebatterade debutant. Juryn beskriver Lydia Sandgrens Samlade verk som en kärleksförklaring till litteraturen.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Lydia Sandgren tyckte att det var för nervöst att sitta hemma och bara vänta på besked i samband med Augustgalan. I stället blev hon uppringd på sitt jobb, och stängde sedan in sig för att hålla priset hemligt för sina kollegor tills det blev offentligt.
– Det är väldigt, väldigt roligt och omtumlande, säger hon till TT.
Nu har hon ändå hunnit samla sig något. Under galans gång fick tittarna höra hur hon när programledarna ringde upp ropade “Herregud, jävlar, oj oj oj, jag skakar jag måste sätta mig!”
“Samlade verk” är årets mest uppmärksammade men också mest omdebatterade debut. Boken är drygt 700 sidor lång och tog 11 år att skriva för Lydia Sandgren som påbörjade den parallellt med studierna till psykolog. Staden Göteborg, dess svartklubbar och sunkhak, kan sägas vara en av huvudpersonerna i berättelsen om den livskrisande förläggaren Martin Berg vars hustru Cecilia är mystiskt försvunnen sedan många år. Hennes försvinnande är det svarta hål kring vilket romanen graviterar, konstaterar juryn.
“Svårt och gåtfullt”
Lydia Sandgren har inga planer på att säga upp sitt arbete som psykolog.
– Jag tycker om mitt arbete och jag tycker också det är viktigt att ha ett riktigt jobb. Författartillvaron är väldigt speciell, man är ensam och sitter i sin egen lilla bubbla och hittar på saker, håller på med sitt lilla egna. På något sätt är det väldigt självupptaget, man håller på med det som pågår i sitt eget huvud, jag vill inte leva på det viset.
Romanen möttes av superlativer när den publicerades i våras, dock inte av Dagens Nyheters Åsa Beckman som vägrade stämma in i hyllningskören och i stället startade en debatt om litteraturkritiken.
TT: Tror du det har varit bra eller dåligt för själva boken?
– Jag tror det var bra. Jag upplever att många personer har velat tala om “Samlade verk” med varandra och med mig, säger Lydia Sandgren.
Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok går till Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson för “Humlan Hanssons hemligheter”. En kongenial balansakt mellan existentiell smärta och humor, enligt juryn.
– Bullerbygrejen är väl “long gone” lite grann. Det är så mycket som barn måste ta in och leva med. Det är otroligt viktigt med vännerna runt omkring och skolan, man får inte bli ensam. Ensamhet är det värsta som kan hända, och skammen i det, säger Kristina Sigunsdotter.
Den elvaåriga Humlan kom till henne efter att hon gått till biblioteket och lånat de böcker av Barbro Lindgren och Ulf Stark som hon själv läste i den åldern.
– Jag fick tillgång till mitt elvaåriga jag och skolmiljön, hur viktigt det var att inte halka ur kompisskapet.
Tvångsförflyttning av samerna
Augustpriset för bästa fackbok tilldelas Elin Anna Labba för “Herrarna satte oss hit”. Med stillsam poetisk kraft synliggör hon Sveriges tvångsförflyttning av samerna, framhåller juryn.
Tvångsförflyttningen, som inleddes för ungefär 100 år sedan, har sin bakgrund i att Sverige och Norge 1919 skapade en gemensam renbeteskonvention, där antalet renar som fick vandra mellan nationerna begränsades.
Elin Anna Labba hörde talas om förflyttningarna under hela sin barndom. I sin bok väver hon in vittnesmål, arkivfotografier, kartor, myndighetsdokument och jojkar för att skildra hur de har drabbat människor.
TT: Din bok, Linnea Axelssons “Aednan” och filmen “Sameblod” utkommer i någorlunda tät följd och får stor uppmärksamhet – vad är det i detta ögonblick som gör att fler samiska berättelser hörs?
– Jag tror att det handlar mer om den svenska blicken än Sápmi. Det har hänt väldigt mycket i den samiska konsten sedan 1970-talet. Jag växte upp med samisk poesi, musik, aktioner. Det har präglat min uppväxt jättemycket. Sedan är det klart att det kommer mer och mer. Men jag tror som sagt att det beror mer på svensk nyfikenhet, säger Elin Anna Labba.
“Ett öppet sår”
TT: Augustpriset är ett kvitto på att boken tagits väl emot av det breda samhället. Men hur har personerna vars livsöden – eller vars anhörigas livsöden – du skildrat i boken reagerat?
– Det har varit det som varit svårast för mig att förhålla mig till. Jag har känt mig som ett öppet sår ända sedan boken kom ut. Det har väckts mycket sorg och känslor till liv, vissa har inte velat att de känslorna ska väckas till liv medan andra har varit glada över att de har fått prata om det. Jag har fått brev och meddelanden, det kommer hela tiden, svarar hon.
Elin Anna Labba berättar att hon i samband med boken har samlat på sig så mycket material att allt inte fick plats.
– Det är en skattkista med fantastiska berättelser, helt oemotståndligt material, som jag fortsätter att jobba med.
Digital gala
Med anledning av pandemin ägde årets gala inte rum i fysisk form. I stället leder Yukiko Duke och Jenny Jägerfeld prisutdelningen i en studio, och evenemanget sänds via nätet.
Yukiko Duke fick dock lämna studiobordet när det var dags att presentera årets nominerade till Lilla Augustpriset, eftersom hennes dotter Moe Duke-Bergman är en av dem som valts ut till tävlan.
Priset tilldelas dock “Offret” av Nanna Mikkelsen, Södra Sandby, en berättelse som utspelas i ett kloster i en dystopisk framtid. Det var andra gången Nanna Mikkelsen nominerades till priset.
– Tack så mycket. Det känns fantastiskt, säger pristagaren på en mycket brusig telefonlinje när kulturminister Amanda Lind ringer upp för att meddela nyheten.
Dessutom har Svenska Förläggareföreningens Hederspris delats ut till Per I. Gedin som “har en obändig tro på boken, förlagen och läsarna. Som framgångsrik och litterärt sensibel bokförläggare, debattör och branschpionjär har han under sju verksamma decennier kommit att bli en litteratursveriges nestor”.
Jesper Monthán, ordförande för Svenska förläggareföreningen, dök upp i ett förinspelat inslag och konstaterade att pandemin trots allt fört med sig en del positivt ur litterär synvinkel.
– Vi ser att vi säljer mer böcker än tidigare och att folk också skriver mer än tidigare, sade han.
Text: Erika Josefsson/TT, Sara Ullberg/TT, Patrick Stanelius/TT
Se Augustprisgalan 2020 i efterhand
Här är alla de nominerade till Augustpriset 2020
Nominerade till Årets svenska skönlitterära bok
VINNARE: Samlade verk, Lydia Sandgren, Albert Bonniers Förlag
Lydia Sandgren bygger och befolkar ett eget litterärt universum fyllt av levande detaljer. Göteborg, med svartklubbar, sunkhak och universitetsbibliotek, blir spelplats för ett triangeldrama där den försvunna Cecilia är det svarta hål kring vilket romangestalterna graviterar. Samlade verk är en kärleksförklaring till litteraturen.
Minnestrådar, Carola Hansson, Albert Bonniers Förlag
Nazismen är på frammarsch i 30-talets Tyskland. I den tätt komponerade romanen Minnestrådar väcker berättarrösten liv i tre judiska ungdomars livsöden. På ett jordbrukskollektiv utanför Falun möter ideal verklighet och tillfälligheter blir livsavgörande. En utsökt ordväv som kräver läsarens fulla uppmärksamhet.
Splendor, Stefan Lindberg, Albert Bonniers Förlag
Stefan Lindberg balanserar skickligt mellan autofiktion och skröna. Splendor är en själens pikaresk, en svart komedi. Med humor och stor kännedom om skapandets villkor borrar berättelsen skoningslöst efter hemligheter i jagets, sorgens, och en mardrömslik förtvivlans mysteriösa djup.
Jag ser allt du gör, Annika Norlin, Weyler förlag
Med skarp blick för mänskliga beteenden och en skev, lite sotig humor skriver Annika Norlin träffsäkert om bekräftelsetörst, sorg – och gruppdynamik i ett punkband på turné genom Europa. I novellsamlingen Jag ser allt du gör porträtteras en samling udda människor med ömsint generositet, värme och stor psykologisk insikt.
Jordlöparens bok. Om natur, konst och människor, Thomas Tidholm, Ordfront förlag
I sin vackert formgivna, prosalyriska tankebok ställer Thomas Tidholm grundläggande frågor om människans förhållande till naturen. Är det möjligt för oss människor att återförenas och försonas med en natur som vi successivt har avskärmat oss ifrån? Med poetisk precision och klargörande enkelhet bygger Jordlöparens bok broar mellan två världar.
Renegater, Klas Östergren, Polaris
Klas Östergren tar grepp om den svenska samtiden i detta mäktiga romanbygge. Med berättarglädje och hantverksskicklighet skapas ett förtätat tidsdokument på musikalisk prosa där säcken knyts ihop på ett snillrikt sätt. Renegater är slutet på en era och en läsfest utan motstycke.
Nominerade till Årets svenska fackbok
VINNARE: Herrarna satte oss hit. Om tvångsförflyttningarna i Sverige, Elin Anna Labba, Norstedts
Elin Anna Labba beskriver renskinn som ”så mjuka att det känns som att handen ska smälta när man stryker dem”. Med samma stillsamma poetiska kraft i språket synliggör hon Sveriges tvångsförflyttningar av samerna, tvångsförflyttningar som söndrat urgamla släktband, nätverk och flyttleder. Genom att även väva in vittnesmål, arkivfotografier, kartor, jojkar och myndighets-papper riktar hon i denna mycket vackert formgivna bok nytt ljus på en mörk del av Sveriges historia.
Livets tunna väggar, Nina Burton, Albert Bonniers Förlag
Med snillrik grace och elegans tar Nina Burton sig an naturen och djurens språk genom att på nära håll studera de myror, bin, rävar och ekorrar som gjort hennes mormors sommarhus till sitt eget. Nyfiket lär hon sig mer om deras intelligens, samarbetsförmågor och individualitet och delar generöst med sig av sina upptäckter i denna essäsamling som påminner om att det stora finns i det lilla, och inte sällan alldeles om husknuten.
Familjen, Johanna Bäckström Lerneby, Mondial
I över tio år har Johanna Bäckström Lerneby kartlagt en familj som med sitt skräckvälde styr och kontrollerar Angered i Göteborg. Klart och tydligt med stor glöd och närvaro, men utan pekpinnar, ger hon läsaren inblick i hur detta parallellsamhälle kunnat uppstå, och växa. Och vad som gjorts för att bekämpa det. Ett högaktuellt samtidsdokument.
Längta hem, längta bort. En essä om litteratur på flykt, Kristoffer Leandoer, Natur & Kultur
I en myllrande rik essäsamling tar Kristoffer Leandoer med läsaren på en svindlande resa genom hundratals författare av skönlitteratur, serier och låttexter – David Bowie, Oscar Wilde, Henry James, Olga Tokarczuk, Ursula K Le Guin och många fler – som flytt från regimer, krig, tonår, konventioner eller sig själva. Lärt, men lätt, om komplexa frågor om språk och hemvist och vad det betyder för oss.
Trubbel. Berättelsen om Olle Adolphson, Jan Malmborg, Albert Bonniers Förlag
En synnerligen välresearchad, generös och inbjudande biografi om en gåtfull och motsägelsefull mångsidig man vars sånger många hört, men färre kommit in på livet. Ett lika finstämt som initierat porträtt av denne vissångare, poet, textförfattare och målare vars verk, och liv, ständigt balanserade mellan dur och moll. Imponerar gör också den insatta skildringen av det sena 1950-talets nyfikenhet och törst efter nya intryck som präglade många av tidens kreatörer, inte minst Olle Adolphson själv.
Sverigevänner. Historien om hur pappa och jag försökte bli svenskast på Tjörn, Arash Sanari, Volante
Med både finess och värme, humor och svärta, berättar Arash Sanari en bitterljuv historia om hur hans familj från Iran försöker anpassa sig till Sverige och, många gånger obegripliga, svenska seder och bruk. Genom att varva sin pappas dagboksanteckningar med sina egna ger han ögonöppnande perspektiv på vad det innebär att byta både land och kultur. Den enes integration kan bli den andres isolation.
Nominerade till Årets svenska barn- och ungdomsbok
VINNARE: Humlan Hanssons hemligheter, Kristina Sigunsdotter & Ester Eriksson, Natur & Kultur
Balansakten mellan existentiell smärta och humor är kongenial i Humlan Hanssons hemligheter. Den avväpnande berättelsen om bästissvek och växtvärk kickstartar i dagboksformat. Kristina Sigunsdotters text är skruvad och sällsynt levande. Ester Eriksson excellerar i svärta, i illustrationer som fångar Humlans konstnärssjäl. Här har hästtjejerna faktiskt hästhuvud, och den psykiskt sjuka fasterns konstnärskap ger relief åt Humlans tillvaro i ett text- och bildsamarbete som bjuder på vrålskratt och hjärtenyp.
Mitt bottenliv. Av en ensam axolotl, Linda Bondestam, Berghs Förlag
Mitt bottenliv erbjuder en humoristisk och hoppfull klimatberättelse i autofiktionsformat. En utrotningshotad salamander förundras över allt skräp som fyller havet, och sveps iväg av en tsunami förorsakad av människans klimatpåverkan. Fram träder ett ekosystem i fritt fall. Miljökatastrofen gestaltas med dov kolorism och stringent text snillrikt infogad på de välutnyttjade uppslagen. Verket visar Linda Bondestams virtuositet genom att begagna och berika bilderbokens hela repertoar.
Kråkorna, Anders Fager & Peter Bergting, Natur & Kultur
Att trauman överförs från generation till generation gestaltas som aldrig förr i serieromanen Kråkorna, där Kim, som får ärva en övergiven släktgård på landsbygden, konfronterar sitt såriga arv. Anders Fager portionerar ut texten på flera nivåer, i form av post it-lappar och röster från det förflutna. Sömlöst griper Peter Bergtings stämningsmättade bildberättande in i skildringen av att möta ett smärtsamt ursprung. Kusliga skräckelement och folktro fördjupar rörande den olust som ruvar över både Kim och läsaren.
Billie, Korven och havet, Julia Hansson, Natur & Kultur
En solsmekt dag på stranden har sällan fångats som i Billie, Korven och havet. Julia Hanssons sinnliga bilderboksdebut bågnar av strandkänsla och värme genom en makalös ljussättning som ger kroppslig igenkänning. Med bravur tecknas barnets vilja och motvilja lika finessrikt som solstrålarnas spel. Eftermiddagssolens sken framkallar badandets bestyr så att sandkornen, parasollskuggan och frottéhanddukens strävhet känns i skinnet på både den vuxna betraktaren och på det barn som likt Billie inte alltid vill kasta sig i vattnet.
Kom dagen, kom natten, Åsa Lind & Emma Virke, Lilla Piratförlaget
Dragspelsformatet kommer till sin fulla rätt i Kom dagen, kom natten, där en dag- och en nattsida vecklas ut. Ur det lilla barnets perspektiv levandegörs en sensommardag på landet, där hjärtat pulserar i marken, solstrålar värmer och ensamhet trollas bort. Vardag övergår efterhand i dröm och i en önskan om att våga släppa sina flytkuddar. Åsa Linds lättflytande vers rymmer ett poetiskt anslag som Emma Virkes perspektivrika illustrationer känsligt fördjupar. Hyllningen till en sinnlig barndomsvärld och nordisk sommar, och till själva bilderboksformatet, hänför.
Alltid hejdå, Alma Thörn, Galago
Alma Thörns självbiografiska debut handlar om att längta hem innan man farit, tvingas välja mellan människor man älskar och om att alltid behöva säga hejdå. Med bildberättelsens medel fångas lyhört känslan av hemlängtan och otillräcklighet över generationsgränserna. En tolvårig Alma slits mellan sin mamma och pappa, likt hennes mamma gjorde trettio år tidigare. Gråskala och sepia går omlott för att markera de tidslager som återges med fullständig tonträff. Alltid hejdå är en serieroman sedd genom barnets ögon som skär i hjärtat och ger en varm kram på samma gång.
Nominerade texter till Lilla Augustpriset
VINNARE: Offret, Nanna Mikkelsen, Södra Sandby
Bidraget har ett expressivt bildspråk som gör texten skrämmande och skapar en dystopisk atmosfär. Jordens undergång kommer allt närmare. På klostret funderar noviserna över varför. Vad kan de göra för att stoppa det? Skickligt lockas läsaren in i en text som överraskar och där det finns mycket att tolka in.
Elden kom, Karla Backlund, Uppsala
Med en prosalyrisk form tacklas klimatkrisen. Vilka konsekvenser får den? Hur känns den? Genom välvalda och skarpa scener, fin gestaltning och smarta formuleringar lyckas författaren skildra detta och klyftan som växer mellan generationer. Resultatet blir angeläget och ursinnigt.
Frö, Moe Duke-Bergman, Stockholm
Tänk om ett frö slår rot i min mage och börjar växa? Denna till synes barnsliga frågeställning ställs på sin spets i en dystopisk framtid där växtligheten har förädlats för att föda de evigt växande massorna. Med drivet språk och sinne för detaljer lyckas författaren sömlöst kombinera barnets växtkramp med frågor om identitet och miljöförstöring.
Brandstegen, Julia Kaplan, Bromma
Här får man en driven berättelse som tar sin genre på allvar. Det är smart, det är tempo och det finns ett mål. En fiffig och koncentrerad historia som flirtar med Netflix spänningsserier samtidigt som novellens grundregel om en oväntad tvist uppfylls.
Mitt älskade Haverdal, Josefine Larsson, Lund
Vad som börjar som en pastisch på en klassisk ungdomsnovell om den första kärleken slutar som något helt annat. Vändningen är fullständigt oväntad och samtidigt både logisk och trovärdig. Och det fungerar bara eftersom författaren har full kontroll över språket. Stilistiskt briljant.
Farfarsrummet, Allis Sääsk Berglund, Stockholm
En familjeberättelse i poesins form om smärtan att veta för lite om ett brustet ursprung på andra sidan Östersjön, på andra sidan järnridån. Med originellt bildspråk och säkra stilfigurer kring ords betydelser, fångas människans behov av förankring i språk och minne och familjehistoria.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
