Svenska Akademien återgår till en Nobelkommitté med enbart egna ledamöter. I stället för externa medlemmar ska kommittén anlita experter på de språkområden som ledamöterna inte själva behärskar.
Enligt ordförande Anders Olsson har arbetet med de externa ledamöterna fungerat ”väldigt väl”. Ändå vill Akademien återgå till samma modell som tidigare.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
– Det viktiga är att vi har en fulltalig akademi nu och kan bygga upp en ny Nobelkommitté inifrån på ett annat sätt än tidigare, säger han till TT.
Utan externa ledamöter blir det också lättare att skydda sekretessen, framhåller han.
– Det har fungerat bra också under den här tvåårsperioden men på sikt tror jag att det är klokast att ha det internt inom Akademien.
TT: Kristoffer Leandoer uttryckte kritik mot bruket av externa ledamöter och menade att de bara blev till brickor i ett internt maktspel. Hade han fel i det?
– Jag kan bara säga att jag inte delar hans bild och jag tror inte heller att någon annan gör det i kommittéarbetet, men mer vill jag inte säga. Det har gått väldigt, väldigt smidigt, i alla fall i år i vårt arbete. Det har varit väldigt fina diskussioner.
Ny rotation
Anders Olsson sitter kvar som ordförande i den nya kommittén. Övriga ledamöter blir Ellen Mattson, Jesper Svenbro, Anne Swärd och Per Wästberg. Mats Malm blir adjungerad ledamot. De har alla valts på tre år med möjlighet till förlängning i ytterligare tre.
– Tidigare kunde man sitta mycket, mycket lång tid i kommittén, men så kommer det inte att bli framöver, säger Anders Olsson.
Lars Heikensten, Nobelstiftelsens ordförande, meddelar i en skriftlig kommentar till TT att Svenska Akademiens Nobelkommitté nu närmar sig övriga Nobelkommittéers arbetssätt. Enligt Anders Olsson har Akademien också diskuterat den nya kommitténs upplägg med Nobelstiftelsen.
TT: En stötesten tidigare var Horace Engdahls medverkan i Nobelkommittén. Hade det varit möjligt att ha honom med den här treårsperioden som kommer?
– Jag vill inte kommentera det. Jag tror vi hade väldigt stort behov av att ha den rätta blandningen av nya och äldre. Det har vi fått nu. Det är väldigt viktigt med vår kontinuitet, att vi har några som har varit med tidigare och är inlästa på våra författarskap, och sedan två nya, Ellen Mattson och Anne Swärd, säger Anders Olsson.
– Det är inte omöjligt att Horace Engdahl kommer tillbaka. Vi har en rörlighet i den nya kommittén så det utesluter jag inte att han kan komma in igen i arbetet.
Externa experter
För att stärka den globala överblicken ska Akademien mer systematiskt än tidigare ta hjälp av expertis på andra språkområden. Cirka tio personer ska tillfrågas, och kan förbli anonyma om de själva önskar det.
Aktuella språkområden är: De afrikanska länderna, de spanskspråkiga, det arabiska och persiska språkområdet, det östasiatiska, slaviska och indiska. Experternas uppdrag blir att varje år i januari sända in en egen översikt men också att svara på Nobelkommitténs frågor.
TT: Tror du att kritiken om att Akademien har varit för inriktad på västerländska författarskap kommer att minska?
– Det är möjligt. Akademien får alltid kritik för Nobelprisen och det får man ju finna sig i att så är fallet, men vi känner själva att det här är en brist och den försöker vi avhjälpa på det här sättet, säger Anders Olsson.
Text: Sara Ullberg/TT, Elin Swedenmark/TT, Erika Josefsson/TT
Fakta: Nobelkommittén
Efter turbulensen i Svenska Akademien krävde Nobelstiftelsen sommaren 2018 att en ny självständig Nobelkommitté skulle skapas med ledamöter som inte var ”direkt komprometterade” av händelserna. För att få dela ut Nobelpriset i litteratur krävde stiftelsen att Akademien vidtog åtgärder för att återupprätta sin trovärdighet.
Efter fem månaders diskussioner enades man om en kommitté med fem akademiledamöter och fem externa ledamöter. De fem utifrån var Gun-Britt Sundström, Kristoffer Leandoer, Rebecka Kärde, Mikaela Blomqvist och Henrik Petersen.
Akademiledamöterna blev Per Wästberg, Kristina Lugn, Jesper Svenbro och förre ständige sekreteraren Anders Olsson. Från början skulle även Horace Engdahl ha suttit i kommittén, men han tvingades bort sedan Nobelstiftelsen krävt att ingen som ”varit förknippad med det gångna årets händelser” skulle ingå i den.
I december 2019 lämnade Kristoffer Leandoer och Gun-Britt Sundström kommittén. Båda menade efteråt att de inte kunde påverka valet av pristagare för 2018 och 2019 som de hade önskat.
Fler frågor till Anders Olsson
TT: Har ni lagt det mesta av den väldigt röriga perioden bakom er nu?
– Ja, det tycker jag. Samtidigt ser jag inte den perioden som enbart rörig utan vi har ju arbetat metodiskt framåt hela tiden – det har varit svårt att förutse den kritik vi har fått och det motstånd vi har fått till exempel förra året med Handke. Men nu tycker jag att det känns väldigt stabilt.
– Vi kan arbeta lugnare och jag tror också på ett mycket mer långsiktigt sätt i Akademien än tidigare.
TT: Vad säger Nobelstiftelsen om den här lösningen? De har varit väldigt angelägna om att det skulle finnas just externa ledamöter.
– Jo, men, jag tror att de är helt införstådda med det här och vi har hela tiden kommunicerat med dem. Det viktiga i det här sammanhanget är – och det är något nytt i Nobelkommitténs arbetsform – att vi nu ska inrätta expertis, olika ämnesexperter för språk och litteratur runt om i världen. Det kommer att bredda också vår orientering i världslitteraturen på ett väldigt viktigt sätt.
TT: Kommer det att innebära att författare som inte är översatta till svenska kan tilldelas Nobelpriset i framtiden?
– Jag vet inte riktigt, men det ger oss möjlighet att ändå ta reda på författarskap som är mycket i skymundan i Sverige och i Europa, men som är på gång i andra delar av världen. Det är mycket, mycket värdefullt.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
