Louisiana Literature Festival 2016 – en välavvägd blandning

15 000 besökare och slutsålda bokbord – Louisiana Literature Festival 2016 i Danmark levererade ett komplett bokkalas under augustisolen. Boktugg besökte kalaset.

Louisianas park är fylld av människor som i sakta mak vandrar mellan scener och serveringar, ligger i gräset eller sitter samlande runt tallrikar med smörrebröd och medhavda matsäckar. Det är sensommarvarmt och från havet svävar ett tunt dis som luktar salt och tång. Immiga plastglas med öl samsas med uppslagna böcker i besökarnas händer, barn springer på kullarna och en kvinna sitter med sin lysgula skjorta som solskydd över huvudet medan hon lyssnar till samtalet mellan Karl-Ove Knausgård Knausgård och Tomas Espedal.

Från festivalledningens håll är man i det närmaste överlycklig. I runda slängar 15 000 besökare har varit på plats under de fyra festivaldagarna och man tror att upp emot 10 000 av dem varit där för att uppleva festivalen.

– Blandningen av författarmöten och inspirerande samtal blev tillsammans ren och skär magi. Och stämningen under festivalen var helt enastående, säger Christian Lund, festivaldirektör.

Försäljningen av böcker på plats gick bättre än den tidigare gjort – publiken handlade och mycket blev slutsålt.

– Till nästa år tar vi med oss vetskapen om att vi gör något riktigt bra här, säger Christian. Vi kommer sätta fokus på att hålla en fortsatt hög kvalitet.

Den goda stämningen Christian talar om är påtaglig på plats. Trots mängden människor och pågående uppträden som avlöser varandra är det avslappnat och välarrangerat. Steffi Meulengracht sitter med ryggen mot en trädstam, röker en cigarett och bläddrar i en pocketbok av Milan Kundrar.

– Det har varit riktigt dejligt, säger hon. Jag var här i fredags också och då lyssnade jag till Chigozie Obioma som förde ett intressant resonemang kring Nigerianska författare. Han kom fram till att de helt enkelt var för få, skrattar hon. Jag tror att människor här på plats blir inspirerade av både omgivningarna och alla samtalen – det är därför så många sitter och läser. Det är viktigt med fysiska platser för litteratur. Läsning är ensamt och alla får sin egen upplevelse. Därför behöver man platser att kunna dela den på.

Nedanför den branta backen har man byggt en stor träpyramid bredvid parkscenen. De som inte får plats under tälttaket denna tidiga söndagseftermiddag sitter på pyramiden med dinglande ben eller ligger på rygg på längs sidorna medan Knausgård och Tomas Espedal pratar på scenen. Den stora publikmassan avger en trollbunden tystnad förutom när diskussionen bjuder in till medhållande skratt och spontana applåder.

– Det var fantastiskt bra, säger besökaren Niels Lund Paulsen efteråt. Stämningen var god och det var intressant att höra dem berätta om deras tillvägagångssätt i arbetet, hur de undersöker och finner fenomenologiska perspektiv. De vågar ta upp problem som annars är belagda med tabu och det tycker jag är en fin egenskap som skapar en mänsklig närhet i deras böcker, fortsätter Niels. Knausgård tog upp det här med att prosa ger en existentiell insikt till livet och det ska jag ta med mig. Jag är en läsare och tycker om att diskutera det jag läser. Det är viktigt med samtal för litteraturen eftersom våra olika uppfattningar ger en text fler dimensioner.

För evenemangen inomhus i Konsertsalen är det inte lika lätt att sitta vid sidan av och lyssna när platserna är fyllda. Det har arrangörerna smidigt löst genom att sätta upp en storbildsskärm i en lummig del av parken. Under en uppspänd duk är bänkar utplacerade och där finns utrymme för fler besökare att ta del av samtalen. Alla scener och uppläsningsplatser är väl placerade för att flera evenemang ska kunna ske samtidigt utan att de för den delen stör varandra.

Den internationella närvaron är påtaglig. Röster på engelska, norska, holländska, spanska, amerikanska och franska blandas i luften med alla danska och svenska.

– En av festivalens styrkor är att de bjuder in så många internationella författare, säger Anne Mari Borchert.

Hon sitter på en filt mitt i solen med sin väska bredvid sig och pausar mellan uppläsningarna med en bok.

– Det är fjärde året jag är här, fortsätter hon, och jag älskar det. Kvaliteten har svängt lite från år till år men detta året är riktigt bra och det har varit mycket folk här. Av det jag sett tyckte jag att Caroline Bergwall var bäst.

Festivalen har medvetet inget givet tema. Istället försöker man erbjuda en bra kombination av olika författare och ämnen. Det öppnar för överraskningar och variation menar arrangören. Litteraturens samtid avspeglar sig på olika sätt, något som tydligt märks i mötet mellan Hanya Yanagihara (USA) Olga Tokarczuk (Pol). För Olga blev internet plattformen för ett mörkt hot riktat mot henne efter att hon varit frispåkig i en tv-intervju. I nätets fria forum startades en massiv våg av hat efteråt och flera allvarliga dödshot riktades mot Olga på grund av hennes ståndpunkter, något som enligt Yanagihara knappt förekommer i USA.

– Amerikanska folket lägger inte lika mycket värde i litteratur och därför blir det mindre farligt än i Polen, svarar Yanagihara och Tokarczuk nickar instämmande.

– När jag började skriva hade vi lämnat kommunismen, berättar hon. Som ung författare gladdes jag åt att få skriva fritt även om det förstås var väldigt naivt av mig. Då drömde jag om att skriva en detektivroman men jag insåg att det var slöseri med tid. Oavsett genre kan en bok ha en djupare mening, baserad på vår samtid, fortsätter Tokarczuk. Den kan förändra vår inställning och vårt medvetande. Eller hur?

– Nej, säger Yanagihara och skrattar. Eller jag önskar att det var så. Men det är längesen i USA. Jag kan inte komma på att en bok startat en diskussion i USA på samma sätt som din i Polen sen 50-talet. Jag tror det beror på att om man skalar bort alla svåra omständigheter från en plats man skriver om så stabiliserar man läsaren. Det finns inget kvar att relatera vårt verkliga sätt att leva till då – det blir bara en saga.

I sakta mak går jag genom parken och kryssar mellan barn med kanelbullar i händerna, tantgäng på picnicfiltar, intensivt koncentrerade åhörare och de som dricker en öl i skuggan. Uppsluppna samtal, skratt och mummel stiger från klungorna av publik. Louisiana har utan större tvivel kokat ihop en välavvägd litterär gryta som lyfter fram lite av mycket. Och som Christian Lund kommenterar som den överraskande prick över i:et:

– Och lyckligtvis blev vädret helt oroligt bra.

Foto Sarah Perfekt