Fyrtio plus och åren går. De säger att man inte ångrar det man gjort, bara det man inte gjort. Skitsnack naturligtvis, men det fick mig att tänka.
Skriva. Om jag aldrig skulle ge mig själv chansen att skriva.
Bara sätt igång manar kung Stephen, ta en idé, en början på en historia och låt den bli skriven, låt den skrivas som när arkeologen avtäcker ett fossil i jorden! Lite flummigt, men jag provar. Letar efter idéer, efter berättelser, efter någonstans att börja gräva. Vill hitta något angeläget utan att bli övertydlig, något viktigt utan att bli för pretentiös. Och jag vill att det ska vara spännande.
Idén kommer som en käftsmäll, ett pirr i bröstet efteråt. Jag skriver när Metoo-uppropen sprids som en löpeld över världen, skriver när #intedinhora ger en välriktad pungspark på sexindustrins lobbykampanjer. Jag skriver och märker att det gör mig lycklig. Jag hoppas att berättelsen blir läst, jag tycker den förtjänar det, att Viorica och Katja förtjänar det. Men det blir som det blir. Jag skriver. Äntligen.
Bita den hand som slår
- Förlag: Hoi Förlag AB
- Utgiven: 2020-10-21
Instängd i en fashionabel våning i Sveriges huvudstad väntar rumänskan Viorica på ännu en kund, ännu en man. Inom sig vårdar hon sina minnen. Väntar på en tid som måste komma. Men där finns också något mer. Något som hon själv inte vet vad det är. En släkthemlighet. En blodets förbannelse från hennes ursprung. Läs mer »
