Storytel är lönsamt i fem av tjugo länder sedan januari 2020. Men expansionen kostar. För helåret 2019 landar förlusten på 380 Mkr (261) och omsättningen 1843 Mkr (1460). Under 2020-2021 ska fler länder nå lönsamhet.
Idag släppte Storytel sin kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2019 vilket samtidigt är en helårsrapport. Man kan vrida och vända på siffrorna för att försöka analysera hur det egentligen går för Storytel på dess tillväxtresa.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
525 Mkr. Det är den totala förlusten (efter skatt) för Storytel under 2018 och 2019. Det är stora pengar i den svenska bokbranschen, men samtidigt har Storytel under perioden expanderat kraftigt och under 2019 blev Sydkorea den 20:e marknaden som bolaget etablerat sig på.
Vid årsskiftet hade Storytel 365,9 Mkr i kontanter (inte i sedlar utan på banken) att jämföra med 582,6 Mkr ett år tidigare. Samtidigt har man via Swedbank finansiering på 500 Mkr (varav man nyttjar 400 Mkr). Styrelsen föreslår att ingen utdelning ska utbetalas för verksamhetsåret 2019, vilket känns rätt självklart.
I grunden har egentligen Storytel ett fantastiskt kassaflöde. De tar betalt av kunderna i förskott som månads- eller ibland längre abonnemangsavgifter. Därefter betalar de ut royalty eller revenue share till förlagen vilket sker några månader senare.
Men samtidigt investerar Storytel i produktion av ljudböcker i alla länder, framför allt nya marknader, vilket kostar pengar. Dessutom skalas verksamheten upp med personal och drift för att klara nya länder.
Idag hanterar Storytel dagligen över 1,1 miljoner kunder, streamar runt 1 miljon timmar och erbjuder över 400 000 titlar. Storytelappen öppnas 1,3 miljoner gånger och erbjuder fler än 24 språk, skriver Jonas Tellander i rapporten och tillägger:
”Storytel har bevisat att affärsmodellen är lönsam och skalbar. Redan 2010 och fram till 2016 tjänade Storytel pengar på bolagsnivå och bevisade därmed att affärsmodellen var hållbar innan [bolaget] började investera kraftigt i sin internationella expansion. I slutet av 2019 hade vi åtta marknader med mer än 50 000 abonnenter, jämfört med fyra marknader 2018.”
Nyckeltalen som alla investerare i företag med abonnemangsmodell tittar på är därför framför allt hur många nya abonnenter de lyckats få under kvartalet och helåret, respektive hur snittintäkten per kund utvecklas.
För Storytels del så ökade abonnentstocken med 41 procent från kv4 2018 till i genomsnitt 1 083 400 (768 700) abonnenter under Q4-2019. Storytel ökade även intäkterna från streaming med 45 procent från kv4 2018, till 421 (291) MSEK. Prognosen för första kvartalet 2020 är att detta ska öka till 1,154 miljoner abonnenter och 438 Mkr i streamingintäkter.
Fortfarande är det Norden som står för den överlägset största delen. Under fjärde kvartalet var intäkterna för Norden 352,2 Mkr att jämföra med 69 Mkr för resten av världen. Prognosen för jan-mar 2020 är drygt 24 000 nya abonnenter i Norden och strax över 46 000 nya utanför Norden. Sedan januari 2020 är Nederländerna numera lönsamt, skriver Storytel i rapporten.
Än syns inga tecken på att den nordiska marknaden är mättad heller. Under 2019 ökade antalet abonnenter med 141 300 stycken, till totalt 757 600. En tillväxt på 22,9 procent.
Även på de icke-nordiska marknaderna finns positiva signaler när man studerar täckningsbidraget som definieras som Streamingintäkter minus innehållskostnader (royalty för licensierat innehåll, in-house produktioner och royalty till rättighetsinnehavare), transaktionskostnader och marknadsföringskostnader. Det har visserligen gått från -52,2 Mkr Q4-2018 till -56,7 Mkr Q4-2019. Men eftersom omsättningen ökar så har täckningsgraden gått från -162,8 % till -81,9 %. Enklare uttryckt: intäkterna växer snabbare än kostnaderna.
Storytel upprepar i rapporten sin bedömning av den globala ljudboksmarknaden. Det kommande decenniet ska denna växa med 15 procent årligen och därmed gå från 40 miljarder kronor till 200 miljarder kronor. Storytels mål är att ta en marknadsandel som är tvåsiffrig.
Förutom streaming så äger ju Storytel även ett antal förlagshus: Norstedts förlagsgrupp i Sverige, People’s Press i Danmark och sedan hösten 2019 även Gummerus i Finland. Dags för ett förvärv i Nederländerna härnäst?
Det kallas för Print publishing, men blir i själva verket alltmer digitalt. Norstedts förlagsgrupp ligger längst fram i omställningen och hade hela 48 procent av intäkterna från digitala böcker när det gäller skönlitteratur och 76 procent av intäkterna från böcker som är äldre än ett år. Som vi skrivit tidigare – backlist är hårdvaluta idag.
Just digitaliseringen gör det svårare att utvärdera hur det går för just segmentet Print publishing. Omsättningen där ökade från 170 Mkr till 179 Mkr när man jämför fjärde kvartalet 2018 och 2019. Men samtidigt omfattar den siffran enbart försäljning av tryckta böcker och försäljning av digitala böcker i andra kanaler än Storytel (som vi ju vet står för uppåt 70 procent av den svenska digitalmarknaden).
Under dagen ska Storytel presentera rapporten för investerare, analytiker och media. Boktugg återkommer med fler kommentarer kring den.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
