Fråga: Numera pratas det ju mycket om ljudböcker, men det finns de som säger att de lyssnar på talböcker. Är det samma sak?
Svar: Det korta svaret är nej, ljudbok och talbok är inte samma sak. Det finns dock en hel del okunskap om detta, så vissa som säger att de lyssnar på talböcker menar antagligen ljudböcker. Gemensamt för talböcker och ljudböcker är att de är inlästa böcker, ljudfiler som läsaren lyssnar på. Men skillnaden ligger i hur och varför de produceras.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
En ljudbok är en kommersiell produkt, framtagen av ett förlag eller en egenutgivare. Den är ofta inläst av en skådespelare som dramatiserar texten på ett eller annat vis. Ljudböcker kan köpas i bokhandeln som download eller som mp3-fil på CD-skiva (även om det senare håller på att dö ut) eller strömmas genom ett abonnemang hos någon ljudbokstjänst som exempelvis Nextory, Storytel eller Bookbeat. Det blir dock allt vanligare att låna ljudböcker på biblioteket. Ljudböcker är avsedda för en bred marknad, ”för alla”.
En talbok är ett hjälpmedel för de som har en läsnedsättning, det vill säga svårt att läsa en tryckt bok av olika anledningar, till exempel på grund av nedsatt syn, läs- och skrivsvårigheter eller funktionsnedsättning. Talböcker kan jämföras med böcker i punktskrift och är enbart avsedda för de som behöver få en bok anpassad. De kan framställas utan tillstånd från upphovspersonen tack vare en undantagsregel i upphovsrätten (till skillnad från ljudböcker som aldrig får produceras utan upphovspersonens tillåtelse).
Den största producenten av talböcker i Sverige är Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), som ger ut talböcker i formatet Daisy. Alla böcker kan bli talböcker och oftast lånar man dem på ett bibliotek, men man kan också köpa dem. Talböcker kan läsas på flera sätt: i dator, i en särskild Daisy-spelare, eller i mobiltelefon/surfplatta genom exempelvis appen Legimus. De kan bestå av bara ljud, ljud och bild, eller ljud, bild och text i en kombination. De flesta talböcker läses in av en mänsklig uppläsare, dock ofta så rakt återgivna som möjligt, men en del kurslitteratur och fackböcker görs med talsyntes, det vill säga artificiell uppläsning.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!