När Peter Handke i kväll tar emot Nobelpriset i litteratur genomförs protester både högljutt och i det tysta. Ambassadörer från flera länder hoppar över tillställningen samtidigt som manifestationer tar plats på Stockholms gator.

– Vi har en marginell betydelse jämfört med den makt som Akademien har, men vi kan inte vara tysta. Nu kommer man att komma ihåg att det också fanns ett starkt motstånd då priset delades ut. Det skrivs in i historien, sade Teufika Sabanovic, en av initiativtagarna till den planerade manifestationen på Norrmalmstorg, till TT förra veckan.

Det hon och flera överlevnadsorganisationer hoppas på är att Nobelpriset till Peter Handke dras tillbaka.

Under tisdagen planeras det också för en manifestation på Hötorget, där en grupp personer bland annat planerar att hålla upp en stor banderoll med en uppmaning, riktad till Handke, om att be om ursäkt till offren för folkmordet i Srebrenica, skriver DN.

Bojkotter

Samtidigt sker protester i det tysta i form av att gäster som bjudits in till Nobelceremonin inte kommer att närvara. Det hör till vanligheterna att samtliga utländska ambassadörer som är stationerade i Sverige bjuds in till Nobelprisutdelningen i Konserthuset i Stockholm. I år väljer flera av dem att bojkotta tillställningen.

Turkiets, Albaniens och Kosovos ambassadörer i Sverige kommer inte att delta vid Nobelceremonin.

Albaniens utrikesdepartement motiverar bojkotten med Handkes stöd till Serbiens tidigare president Slobodan Milosevic, som stod åtalad för bland annat folkmord och krigsbrott i forna Jugoslavien på 1990-talet. Kosovos utrikesminister har i ett uttalande sagt att man inte skickar en ambassadör till en tillställning där pris delas ut till en ”vän och anhängare av Milosevics politik”

”Otänkbart”

Författaren, regissören och politikern Jasenko Selimovic (L) skriver i ett långt debattinlägg i DN att beslutet att ge Handke priset kommer att ”förfölja Svenska Akademien för evigt”.

”Vi ger inte priser till historierevisionister. Inte heller till folkmordsförnekare. Lika otänkbart som det vore att belöna David Irving eller Robert Faurisson borde det därför vara att belöna Peter Handke”, skriver Selimovic.

Svenska Akademien har hela tiden vidhållit att man gjort skillnad på litterärt verk och person i valet av pristagare.

– Även om det är svårt att i praktiken skilja verk från person, är det en sådan distinktion som måste respekteras när vi utser en pristagare. Vi är medvetna om att ett internationellt litterärt pris kan få politiska effekter men politiska avsikter får inte påverka – och har inte tillåtits påverka – arbetet med att utse pristagare, har ständige sekreteraren Mats Malm sagt till TT.

Text: Filip Joelsson/TT

Fakta: Protesterna mot Handke

Flera bosniska överlevarorganisationer har protesterat mot att Handke tilldelas Nobelpriset, bland andra Srebrenicas mödrar.

I slutet av oktober hölls en protestaktion utanför Börshuset i Stockholm, i solidaritet med Srebrenicas mödrar.

Föreningen för folkmordets offer och vittnen uppmanade Svenska Akademien att dra tillbaka Peter Handkes Nobelpris, i ett öppet brev som överlämnades till Sveriges ambassad i Sarajevo i samband med en manifestation i början av november.

Peter Handke får ingen inbjudan till Rinkeby, där skolelever läser och arbetar med verk av årets pristagare i litteratur. Arbetet brukar traditionsenligt avslutas med att författaren i fråga bjuds in till stadsdelen i samband med Nobelprisutdelningen i december. Den omfattande kritik som riktats mot författaren gör det hela problematiskt, enligt Nobel i Rinkebys grundare Gunilla Lundgren, som vill skydda barnen från eventuella protester.

Turkiets, Albaniens och Kosovos ambassadörer i Sverige kommer inte att delta vid Nobelceremonin. Albaniens utrikesdepartement motiverar bojkotten med Handkes stöd till Serbiens tidigare president Slobodan Milosevic, som stod åtalad för bland annat folkmord och krigsbrott i forna Jugoslavien på 1990-talet. Milosevic avled i en fängelsecell 2006 och Handke höll ett tal på hans begravning.