De digitala intäkterna ökar för Norstedts förlagsgrupp med 43 procent under 2019. Enligt Eva Gedin, förlagschef på Norstedts, kommer tre fjärdedelar av digitalintäkterna från titlar som är äldre än ett år. Backlist rules.
– Det här skiftet [till mer digital försäljning] kommer vi att se även i branschstatistiken för hela året, det blir väldigt intressant. Det man ibland glömmer är den stora uppsidan som de digitala formaten ger är möjligheten att sälja backlist, säger Eva Gedin, förlagschef på Norstedts förlag men som från årsskiftet blir VD för hela Norstedts förlagsgrupp (Norstedts, Rabén & Sjögren, Printz Publishing, B Wahlström, Tiden, Massolit och Norstedts Kartor samt bokklubbarna Böckernas Klubb och Barnens Bokklubb).
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Backlist i fysiskt format har annars fått allt mindre utrymme på senare år samtidigt som nyhetsfönstret blivit allt kortare när bokhandeln minskar sina ytor och titelbredd. Men i prenumerationstjänsterna blir det plötsligt tydligt att läsarna inte är ointresserade av backlist. Tvärtom.
– Det är inte alls så starkt nyhetsfokus i prenumerationstjänsterna. För vår del kommer tre fjärdedelar (76 procent) av de digitala intäkterna från böcker som är äldre än ett år. Ljudbok och e-bok ger oss helt nya möjligheter att jobba med våra äldre titlar, säger Eva Gedin.
Backlist är en enorm möjlighet
Hon ser det som en enorm möjlighet. Norstedts har precis som andra förlag tittat på sin katalog av äldre titlar som inte längre finns i tryck och där författarna kanske inte är aktiva längre, men som nu kan vara intressanta att ge ut på nytt i digitala format. Totalt har förlagsgruppen idag närmare 5000 titlar tillgängliga i digitala format.
– Redan för flera år sedan började förlagen göra eböcker och POD (print-on-demand) av äldre titlar och numera tittar vi även på vad som passar för ljudböcker. Men det är en huggsexa, Saga Egmont har exempelvis varit otroligt aktiva i att leta upp äldre författarskap.
Katalogarbetet blir en viktigare del av arbetet på framtidens förlag. Både att bevaka så att de rättigheter man har inte går ut och att hitta titlar med potential, oavsett om de är utgivna för tio eller femtio år sedan. Författarskap som skriver i (långa) serier får också ett större värde i en digital tid.
Frågan är om de här stora flerboksavtalen som skett på senare tid, där bland annat Norstedts skrev avtal med Emelie Schepp (från HarperCollins) på fem böcker och nyligen Jonas Moström (från Lind & Co) på tre böcker samt att Bonniers skrivit långa avtal med Mari Jungstedt (sex böcker), Lars Kepler (fyra böcker) och Camilla Läckberg (fyra böcker), delvis är en effekt av att backlists värde ökar?
– Jag tror det är en kombination av ökad konkurrens, både från nya förlag (Strawberry-effekten) men även mellan förlag där man vill säkra rättigheter till starka kommersiella titlar. Jag tror att både författare och agenter behöver bli medvetna om vilken effekt det får när backlisten blir utspridd på flera förlag. Det är viktigt att man som förlag kan kapitalisera på den investering som görs i ett författarskap, säger Eva Gedin.
Barn- och ungdomsböcker inte lika digitala
Under 2019 ökar de digitala intäkterna för Norstedts Förlagsgrupp med hela 43 procent och står nu för 25 procent av förlagsgruppens totala intäkter. Det är framförallt Norstedts skönlitteratur och sakprosa som ökar där nästan varannan krona (48 procent) idag kommer från digitala format.
– De fysiska böckerna dominerar fortfarande för barn och ungdomar. Det beror delvis på att föräldrar vill läsa högt och delvis på att det ingår i att lära sig läsa. Men Rabén & Sjögren har digitaliserat en stor mängd titlar så det blir också intressant att följa hur barn- och ungdomsböcker utvecklas digitalt. Kanske kommer det andra digitala format än enbart ljudbok där, säger Eva Gedin.
Förlagsgruppen har under året fortsatt satsningen på utgivning av ljudböcker och ger 2019 ut 392 nya ljudböcker.
För två år sedan startade Norstedts digitalförlaget Tiden (och återuppväckte därmed ett klassiskt förlagsnamn) som fokuserar på originalutgivning i digitala format, främst som ljudboksserier.
– Vi ger ut mellan tio och tolv serier per år och har testat lite olika genrer. Det har gått över förväntan med många spännande projekt.
Inget givet primärformat på böcker idag
Även om inte samtliga titlar på Norstedts ges ut i ljudformat så är det en betydligt större andel av nyheterna idag än för några år sedan.
– Vissa genrer som bred spänning har dominerat i prenumerationstjänsterna men jag tror att ju fler som lyssnar, desto större bredd blir det på efterfrågan. Förhoppningsvis innebär det att vi kan göra mer på bredden, säger Eva Gedin.
Och när man konstaterar att varannan intäktskrona är digital så innebär det att på vissa titlar och författarskap är det ljudboken som dominerar. För vissa författare är det alltså mycket mer än hälften av intäkterna som kommer från digital försäljning.
– Idag kan man inte längre tänka att primärformatet är papper och inbundet. På vissa förlag görs det ju rena ljudboksutgivningar. Vår kärnverksamhet är fortfarande alla format, men vi får se hur det utvecklas framöver. Det är ingen självklarhet att alla böcker måste komma ut som inbundet först, säger Eva Gedin.
Om fyra år firar Norstedts förlag 200-årsjubileum. Förlaget som en gång föddes ur ett boktryckeri kommer då sannolikt att ha en ännu större del av sina intäkter från digitala böcker.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
