Hennes artikel ledde till att den så kallade kulturprofilen dömdes för våldtäkt och fick Svenska Akademien att implodera. I boken ”Klubben” påminner Matilda Gustavsson nu om krisens kärna – och skildrar hur makt och övergrepp har gått hand i hand.

En vecka efter att den amerikanske filmproducenten Harvey Weinsteins övergrepp på en rad Hollywoodstjärnor avslöjades skrev reportern Matilda Gustavsson i sin mobil: ”Jean-Claude”. Kulturvärlden hade viskat om kulturprofilen i decennier. När hon inledde sin undersökning fick hon så småningom kontakt med flera kvinnor som sade sig ha varit utsatta för sexuella övergrepp och till och med våldtäkter.

– Jag blev chockad, och den känslan har ofta återkommit sedan dess. I början skakades jag av att berättelserna rymde en så stor maktlöshet. Kvinnorna bar på en kunskap om kulturvärlden som inte fick benämnas och som absolut inte erkändes. Inför tanken på att jag kanske inte skulle lyckas publicera uppgifterna kände jag själv också en maktlöshet, och en sorts klaustrofobi, säger Matilda Gustavsson.

Under sex febriga veckor arbetade hon med avslöjandet. Den 22 november 2017 publicerades artikeln i Dagens Nyheter, där 18 kvinnor anklagade den så kallade kulturprofilen, Jean-Claude Arnault, som tillsammans med sin hustru akademiledamoten Katarina Frostenson ledde den mytomspunna kulturscenen Forum.

Arnaults makt

Redan tidigt frågade Matilda Gustavsson sig hur Arnault kunde få en sådan maktposition. Vissa menar att han inte hade någon makt alls, medan han själv framställde sig som en kulturvärldens grindvakt.

– Samtidigt har han många relationer som också ger honom en reell makt. Men det kusliga är att det inte spelar någon större roll om makten fanns eller inte, för den uppdiktade makten kunde ändå användas till att tysta människor och få kvinnor att överge sina konstnärliga ambitioner, säger Matilda Gustavsson.

Hon tycker att det säger något om kulturvärlden, där makten ofta är informell och under ständig omförhandling. Arnault blev därför svår att syna. Inte heller Matilda Gustavsson fick alla svar hon sökte, trots att hon följde honom i fotspåren till hans barndomsstad Marseille. Men hon fann vissa viktiga pusselbitar.

– Det var starkt för mig att han inte har någon akademisk bakgrund, och att han – liksom flera av hans offer – har kommit till kulturvärlden utifrån. Han är elektriker och han har gått en praktisk gymnasieutbildning. Ändå lyckades han ta sig till den absoluta toppen i den intellektuella sfären i Sverige – och i vissa sammanhang blev han till och med en symbol för bildning.

Akademien legitimerade

Matilda Gustavsson skildrar hur Frostenson och Arnault byggde upp Forum, där unga författare och konstnärer drömde om att synas. Kanske särskilt på grund av banden till Svenska Akademien.

– Akademien har hela tiden legitimerat Arnaults status genom att ge honom förtroendeuppdrag, på ett sätt som är unikt. Han får vara värd på deras mingel inför Nobelfesten, han blir ansvarig för att sköta deras våning i Paris och de ger ett bidrag till hans klubb, som också är Katarina Frostensons klubb. Det är ett unikt stående bidrag som ingen annan får. Så deras roll i det hela är jättestor. De har också känt till saker som de inte har pratat om, inskärper hon.

Hon vill påminna om vad krisen i Akademien handlade om, och skildrar maktspelets många turer efter avslöjandet. Ett första krismöte hålls i Börshuset den 23 november där det framkommer att flera ledamöter har egna erfarenheter av Kulturprofilen. Efteråt meddelar den dåvarande ständiga sekreteraren Sara Danius pressen att Akademien enhälligt har bestämt sig för att bryta kontakten med Arnault. Hon tror då att ledamöterna är överens.

– För många av kvinnorna betydde det extremt mycket med Sara Danius agerande, som man trodde var Svenska Akademiens agerande i början. Att man gick ut och erkände sin egen roll, säger Matilda Gustavsson.

Hon är sparsam med att skriva in egna åsikter i boken. Men vissa ställningstaganden gör hon.

– Till exempel anser jag att Sara Danius agerade modigt och klarsynt. Det är något jag har kommit fram till genom att jobba mig närmre och närmre det som faktiskt hände.

Skildrar maktkampen

Bland ledamöterna börjar kritik mot Danius uttalas i sms och enskilda samtal. Kulmen nås i den debattartikel där Horace Engdahl uttrycker att Sara Danius är den ständiga sekreterare som har gjort det sämsta jobbet sedan Akademien skapades 1786. Även Anders Olsson läste artikeln före publiceringen, enligt Matilda Gustavsson.

– Man riktar tidigt in sig på Sara Danius, trots att det är flera som uttrycker samma sak, säger hon.

Kritiken handlar bland annat om att Danius offentligt tog ställning i skuldfrågan och att Frostenson och Arnault stängts ute från krismötet. Engdahl avfärdar också kvinnornas anonyma vittnesmål och försvarar sin vän Arnault. Det är under en lång intervju med honom som Matilda Gustavsson för första gången får höra åsikten att avslöjandet bygger på ”en konspiration”, ledd av feministiska författare.

– Jag blev lite mållös. Men han refererade vad Katarina ansåg, att jag hade blivit använd av en mängd kvinnor som ville störta henne från poettronen, säger hon, och lägger till att Katarina Frostenson själv senare formulerar den teorin i sin bok ”K”, där hon skildrar tiden i skönlitterär form.

Frostenson har inte gett några andra uttalanden. Men Matilda Gustavsson såg hur konspirationsteorierna spred sig.

– Det fungerar som desinformation, att plantera ett väldigt extremt alternativt narrativ som egentligen inte styrks av någonting. Artikeln var journalistik och hade underbyggts på en mängd olika sätt, säger hon.

Klubben

av Voss Gustavsson, Matilda

• Förlag: Albert Bonniers Förlag
• Utgiven: 2019-11-20

I årtionden hade han omgetts av rykten om övergrepp – den välkände kulturprofilen vars prestigefulla klubb drog till sig medlemmar ur Svenska Akademien, och där konstnärskap både föddes och dog. Den 22 november 2017 publicerades journalisten Matilda Gustavssons reportage om kulturprofilen i Dagens Nyheter, där arton kvinnor vittnade om våldtäkter, hot och trakasserier. Läs mer »

”En revolution”

Matilda Gustavsson har arbetat medvetet med att ge ämnet tyngd. Hon ville signalera att det här ska bevakas seriöst. Dessutom gav metoo-rörelsen granskningen vind i seglen.

– Det här är en fråga som fram tills nyligen har haft låg status. Kanske man har skrivit om det i en kvinnobilaga, som ett kvinnoproblem eller en skvallernyhet. Att det här jobbet får Stora journalistpriset – det var en revolution i sig.

Text: Elin Swedenmark/TT

Fakta: Matilda Gustavsson

Född: 1987

Bor: Stockholm

Bakgrund: Matilda Gustavsson är en kulturjournalist som har skrivit för flera olika tidningar och regelbundet i Dagens Nyheter. Hon har bland annat uppmärksammats för sina personporträtt där. År 2015 publicerades hennes självbiografiska novell ”Den här tidens lidanden”, om ett mirakel i en kristen miljö, i Bonniers litterära magasin Granta. 2017 publicerade hon sin granskning av den så kallade Kulturprofilen, en artikel som hon 2018 fick Stora journalistpriset för.

Varför kulturjournalistik?: ”För att det är en fri form som välkomnar det experimentella och att tänja på gränser för hur och vad man kan skriva i en tidning. Det är den absolut mest intressanta och nyskapande formen.”

Fakta: Matilda Gustavsson om …

… Sara Danius bortgång i oktober:
”Det är en enorm tragik att hennes röst har tystnat. För mig gör det det extremt viktigt att skriva fram vad som hände i Akademien, för det glöms bort fortare än man kan tro. Det sjunker undan i folks medvetanden, man tänker att det var en massa personliga konflikter. Det skrämmer mig. För mig är det viktigt att påminna om vad konflikten handlade om.”

… grävande journalistik:
”Jag har aldrig varit så dragen till klassiska gräv och till att gå igenom kvitton. Men gräv kan samtidigt vara väldigt mycket. Att göra ett väldigt seriöst personporträtt är ett psykologiskt grävande, ett avtäckande, och det vill jag fortsätta med.”

… rädslan inför publiceringen:
”Jag kunde vara rädd innan artikeln publicerades för det fanns en rädsla hos dem jag talade med som var påtaglig och fysisk. Den smittade mig. Den fick mig att kolla mig över axeln den sista tiden. Och jag anade att det fanns möjligheter att människors liv skulle förändras i grunden vilket gjorde att det också låg ett enormt allvar i att trycka på publiceringsknappen.”

… att Arnault blev fälld:
”Jag trodde inte att han skulle bli dömd, för jag har en inlärd reflex som säger att man inte kan vinna ett våldtäktsmål, om det inte finns helt uppenbara tekniska bevis. Det var ett viktigt budskap, vi har ett rättssystem där man kan få rätt.”

… vad avslöjandet innebar personligen:
”Det har inneburit en större makt. Jag skriver lite om mitt eget utökade inflytande, och också om mekanismen som är stark inom kulturvärlden att man inte identifierar sig med sin egen makt och sitt ansvar, för att man kommer från en annan upplevelse av sig själv. Jag kunde känna igen den mekanismen i mig själv, att inte kunna eller vilja axla den rollen. Så känner jag inte nu.”

Fakta: Jean-Claude Arnault – detta har hänt

November 2017: 18 kvinnor vittnar i Dagens Nyheter om hur de utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp av den så kallade kulturprofilen, med nära band till Svenska Akademien.

December 2017: Åklagare inleder en förundersökning mot Jean-Claude Arnault. Åtta kvinnor har polisanmält honom, fyra av anmälningarna ska gälla våldtäkt. Han nekar till brott.

Mars 2018. Delar av förundersökningen mot Arnault läggs ned. Anledningen är dels att några brott har preskriberats, dels att det inte går att bevisa vad som har hänt.

12 jun 2018: Arnault åtalas för två fall av våldtäkt. Åtalen gäller två fall begångna mot en kvinna i Stockholm under 2011.

24 september 2018: Stockholms tingsrätt beslutar att häkta Arnault på sannolika skäl misstänkt för ett fall av våldtäkt.

1 oktober 2018: Arnault döms till två års fängelse för ett fall av våldtäkt. Han överklagar domen till hovrätten några dagar senare.

3 december 2018: Arnault döms i hovrätten för ytterligare en våldtäkt och straffet skärps till 2,5 års fängelse.

27 december 2018: Arnault överklagar hovrättens dom.

7 maj 2019: Högsta domstolen ger inte prövningstillstånd och våldtäktsdomen står fast.