Möjlighet till fortlöpande justeringar och ett större fokus på att arbeta inspirerande är några av förändringarna i Kulturrådets nya handlingsplan för läsfrämjande.
Kulturrådet uppdaterar sin handlingsplan för läsfrämjande 2019. Den gamla planen trädde i kraft 2014 och sedan dess har medvetenheten om läsningens betydelse ökat vilket ändrat spelplanen för läsfrämjande insatser. Därför tycker Kulturrådet nu att det är läge för en utveckling av den ursprungliga planen:
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
— Det finns aktörer inom läsfrämjande på många nivåer i samhället och då är det viktigt att vi är tydliga med vilken vår roll i nätverket är, säger Lotta Brilioth Biörnstad, enhetschef Litteratur och bibliotek på Kulturrådet.
— Läslandskapet i Sverige har förändrats sedan 2014 och därför måste också vår handlingsplan uppdateras så att de båda stämmer överens med varandra.
Den nya handlingsplanen är ett initiativ från Kulturrådet själva. De vill bli bättre på att kommunicera ut information kring sin bidragsgivning både kring målgrupper och vilka insatser som har grund för att få ekonomiskt stöd. Men de vill också uppmärksamma den del där de verkar som inspiratörer för andra aktörer:
— Det var det område där vi märkte att vi hade störst behov att ta ett kliv framåt, säger Lotta. Nu har vi beslutat att dels ha ett årligt nätverksmöte där man samlas och pratar, och dels lyfta exempel på Kulturrådets nya webbplats som lanseras till sommaren. Vi kommer i förlängningen att göra ännu mer men exakt vad och hur får komma bit för bit.
Under 2019 kommer en sådan insats vara att följa upp de böcker som får distributionsstöd ut till landets bibliotek tack vare litteraturstöd från Kulturrådet. Det stödet har funnits i 20 år och längs vägen har syftet med distributionen tappats bort:
— Vi har identifierat en kunskapsbrist kring de här böckerna vilket är synd för det är samtidslitteratur som ska synliggöras, säger Lotta. Den sortens information behöver vi blåsa nytt liv i för att hålla levande.
Sedan 2014 har det även skett politiska förändringar kring läsfrämjande. Bland annat har skolan och kulturen förts samman vilket innebär att Kulturrådet börjat arbeta med skolväsendet. Stora bidragsstöd till bland andra biblioteken har tillkommit, högläsning har skrivits in i läroplanen för förskolan och litteratur och läsfrämjande har börjat omfattas av de pengar staten ger till regional kulturverksamhet.
— Det gör vårt uppdrag starkare och den roll vi har bland samverkande organisationer ännu viktigare att tydliggöra, säger Lotta. Många av förändringarna är sådant som efterfrågats från andra, saker vi snappat upp i olika processer vi är en del av. Den statliga styrningen har också blivit tydligare i vissa frågor kring läsning och litteratur och då måste vi hänga på i den utvecklingen.
Den nya handlingsplanen kommer fortlöpande uppdateras när det behövs – ett arbetssätt man inte tillämpade med den gamla. Fördelen är att Kulturrådet nu direkt kommer kunna rikta om sina insatser för varje ny förändring eller nytt direktiv som kommer.
— Vi har skrivit in i planen att vi ska ha ett uppföljningsspann på tre år eller vid behov, säger Lotta. Det blir ett nytt arbetssätt men det är nog så vi måste göra så att vi kan komplettera, justera och anpassa oss efter verkligheten efterhand.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
