Idag kl 12.30 är det dags för ödesomröstningen. Många hoppas på en efterlängtad moderniserad upphovsrätt och många fruktar begränsningar i yttrandefriheten.
Rapporteringen i svenska medier har varit bristfällig. Knapphändiga oinsatta artiklar samt en mängd debattinlägg och upprop, de allra flesta författade av organisationer som är för copyrightdirektivet.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
Det har tolkats som att svenska dagstidningar inte velat publicera kritik mot de kontroversiella artiklarna 11 och 13 för att dess ägare lobbat för att de ska röstas igenom. Men en mer naturlig förklaring är att det är en komplex fråga som kräver mycket tid och teknisk kunskap att sätta sig in i, samtidigt som läsarintresset är obefintligt.
I helgen demonstrerade mellan 100 000 och 150 000 människor i en handfull tyska städer MOT copyrightdirektivet. Det gick obemärkt förbi i svenska medier. Tyska politiker (och svenska lobbyorganisationer) hävdar att allt finansieras av Google och Facebook – samtidigt som musikindustrin och europeiska mediekoncerner pumpat in pengar i lobbyarbete. Att mer än fem miljoner européer skrivit på protestlistor för #saveyourinternet viftas bort liksom demonstrationerna.
Jag kan förstå de svenska upphovsrättsorganisationerna som verkligen vill få till en modern upphovsrätt som är bättre anpassad till vår digitala nutid. Men jag kan inte förstå att de är beredda att offra yttrandefriheten, kreatörer och småföretag på samma gång. Det är ingen kompromiss, det är ett stort bakslag för vårt fria samhälle.
Men nu överdriver du väl ändå, invänder kulturskapare som skrivit på upprop. Nej, tyvärr inte. Ju mer jag läser på bland de som faktiskt kan teknik, alltså inte naiva politiker som Jytte Guteland och Marita Ulvskog desto tydligare blir det att vi faktiskt riskerar censur. De som är för artikel 13 tror att det redan idag finns en teknisk lösning som klarar av att skilja mellan upphovsrättsintrång, satir och citat.
Det är inte sant. Det är en ren lögn. Den tekniken finns inte idag.
Den som någon gång försökt sponsra ett inlägg på Facebook vet hur filter fungerar i praktiken. De har en funktion för att kontrollera att bilder innehåller maximalt 20 procent text. Om deras algoritm anser att det är för mycket text i bilden så krävs manuell granskning för att sponsring ska godkännas. Alla bokförlag vet att ett bokomslag triggar direkt men också att bilder med en vägskylt i bakgrunden eller mönster som påminner om bokstäver kan göra att Facebooks analysverktyg misstar sig.
Den som laddat upp en bild som ser ut att innehålla nakna bröst och fått dem flaggade som olämpligt innehåll vet hur dåligt automatiska filter fungerar idag.
Så här kommer i framtiden ALLA inlägg att bedömas. Facebook och alla andra sociala medieplattformar ska tolka bilden och säkerställa att den inte bryter mot någon upphovsrätt. Den som nekas får begära prövning och vänta och hoppas.
Satir ska undantas, försvarar sig de som är för artikel 13. Men hur satir ska definieras och vem som ska avgöra vad som är ironi, sarkasm, pastisch, konst eller något annat är väldigt oklart. Att det ”löser sig senare” är en klen tröst och inget vi vågar lita på.
För dig som vill förstå varför vi är många som vill att våra svenska politiker och alla andra folkvalda i EU-parlamentet faktiskt röstar nej till artikel 11 och 13 idag så rekommenderar jag att ni läser den här artikeln: Ett dygn kvar – det här är vad ödesomröstningen i EU handlar om.
Nedan ett utdrag från Emanuel Karlstens artikel (publicerad med CC-licens, originalartikel här) som förklarar vad som händer idag.
Idag röstar parlamentet – så kan det sluta
Klockan 12.30 idag röstar Europaparlamentet slutligen om upphovsrättsdirektivet. Alla svenska ledamöter utom två socialdemokrater kommer sannolikt att rösta nej. Men hur slutresultatet blir när 751 ledamöter lagt sin röst, är osäkert.
Röstningen kommer att gå snabbt. En ledamot kommer begära ordet och föreslå att ändringar ska göras i direktivet. Den föredragande för direktivet kommer argumentera emot, eftersom ministerrådet redan antagit direktivet i sin helhet. Den första voteringen kommer därför att handla om ifall parlamentet ska tillåts rösta om ändringar.
Om den röstningen förloras, går direktivet igenom och då är det klart efter bara en minut – och direktivet kan börja resan mot att bli lag i Sverige.
Om röstningen vinns, kommer parlamentet få rösta om en rad ändringsförslag som skickats in på förhand. Julia Reda har gått igenom det metodiskt.
Stryk artikel 11
Röstning sker på ändringsförslagen 267+270, signerade av 108 ledamöter.
Röstas de ned, kan artikel 11 antas som det är i direktivet.
Stryk artikel 13
Röstning sker på ändringsförslag: 257+265+268+269, signerade av 209 ledamöter.
Röstas de ned, kan artikel 13 antas som det är i direktivet.
Avslutande röstning
Skulle några av ändringsförslagen godtas, kan den föredragande ledamoten Axel Voss begära att arbetet nu får fortsätta i utskottet. Skulle parlamentet välja att istället rösta igenom direktivet med de nya ändringsförslagen (det vill säga till exempel utan artikel 11 eller 13) kan ministerrådet antingen godkänna det, eller fortsätta förhandlingar. I korridorerna i Strasbourg viskas det att man tror att ett sådant beslut kastar tillbaka direktivet till ritbordet, eftersom dessa förhandlingar kommer ske efter EU-valet, med ett helt nytt parlament.
När blir det lag?
Det finns två års frist för medlemsländerna att anpassa sig till direktivet, det kommer alltså inte hända direkt, utan förhandlas lokalt i åtminstone två år, det vill säga tidigast 2021.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
