Finansdepartementet föreslår sänkt digitalmoms från 1 juli 2019

Ett steg närmare sänkt digitalmoms efter att Finansdepartementet idag lämnat ett förslag att eböcker samt digitala tidningar och tidskrifter ska få 6 procents moms från 1 juli 2019. Reformen beräknas kosta staten 375 Mkr per år.

– Här har vi valt en ganska bred definition. Det har funnits en rädsla för att vi skulle ha någon form av snäv definition som sedan skulle springas ifrån av tekniken. Många medier kommer att kunna dra nytta av detta. Det handlar inte minst om lokalpressen som har det tufft med annonsintäkter. Detta kommer att underlätta deras konkurrenssituation, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TT.

Men det är alltså inte bara dagstidningarnas digitala abonnemang och publikationer som ska gynnas av en lägre skattesats utan även eböcker och streamingtjänster.

Förslaget från Finansdepartementet är att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2019.

I promemorian föreslås att mervärdesskattesatsen för elektroniska publikationer sänks till 6 procent. Det innebär att skattesatsen ska sänkas på produkter som tillhandahålls på elektronisk väg och som motsvarar böcker, tidningar och tidskrifter samt andra liknande produkter som idag beskattas med 6 procent. Produkter som helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam eller helt eller huvudsakligen består av rörlig bild eller hörbar musik ska inte omfattas.

När man läser en del av den text i mervärdesskattelagen som ska ändras så är det tydligt att den är föråldrad:
“(…) omsättning av radiotidningar samt omsättning, unionsinternt förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 3 kap. 17 §, och av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 1”.
Här talar man alltså om ljudböcker på CD.

Och med tillägget “5. omsättning av sådana produkter som avses i 1–4, om de
a) tillhandahålls på elektronisk väg,
b) inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam, och
c) inte helt eller huvudsakligen består av rörlig bild eller hörbar musik,” så täcker man alltså in ljudböcker som laddas ner eller streamas.

Frågan är förstås vad som händer med en musiksaga?

“Den digitala utvecklingen innebär att konsumenter tillgodogör sig böcker, tidningar och tidskrifter på ett nytt sätt. I stället för att läsa en tryckt tidning eller bok tar konsumenterna i allt större omfattning del av innehållet i tidningen eller boken digitalt, t.ex. genom en digital prenumeration. Den digitala omställningen har inneburit och innebär även i fortsättningen stora utmaningar för den svenska kultur- och mediebranschen”, skriver Finansdepartementet i bakgrunden till förslaget.

Även om det i TT:s rapportering (och därmed dagstidningarnas) fokuseras mest på vad momssänkningen innebär för dagstidningarna så har Finansdepartementet ägnat ett längre stycke åt just bokbranschen i promemorian:

“Det är inte endast tidnings- och tidskriftsbranschen som ställts inför utmaningar. Den digitala omställningen påverkar även bokbranschen. För att främja ett ökat läsande och stimulera mångfald, kvalitet och fördjupning i utgivningen av litteratur bör alla böcker oavsett distributionssätt omfattas av den reducerade skattesatsen. Läsning handlar ytterst om demokrati och likvärdighet, dels när det gäller tillgången till utbildning och kultur, dels när det gäller möjligheten att ta plats i samhället och som medborgare delta i det demokratiska samtalet.
Internationella undersökningar som t.ex. PISA2 visar också att svenska elevers läsförmåga har försämrats markant under 2000-talet, även om resultatet vid den senaste PISA-undersökningen pekar på att elevernas läsförståelse utvecklas i en positiv riktning. Mot den bakgrunden är det avgörande med insatser som stärker läsförståelsen och främjar ett ökat läsande.
Tillgång till digitala böcker bidrar till att göra litteratur mer tillgänglig t.ex. är det Programme for International Student Assessment, OECD:s studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning möjligt att i en dator eller surfplatta ha tillgång till tusentals böcker. Ur ett läsfrämjande perspektiv, särskilt för barn och unga, är det också viktigt att böcker finns tillgängliga i människors vardag. Det digitala bokformatet ger dessutom förbättrade förutsättningar för personer med läsnedsättning att ta del av litteratur. Digitaliseringen är en avgörande framtidsfråga för bokmarknaden, liksom för dagspressen. För att marknaden för digitala böcker, dvs. såväl elektroniska böcker som nedladdningsbara och strömmande ljudböcker, ska kunna växa ytterligare och på så vis främja tillgängligheten till litteratur bör alla böcker – oavsett format – behandlas så likartat som möjligt.”

En stötesten i processen inom EU har också varit vad som ska anses vara en digital publikation. Här skriver Finansdepartementet:
“Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen är det inte lämpligt att i lagtexten definiera vad som utgör en elektronisk publikation. En sådan definition riskerar att snabbt bli inaktuell. Lagtexten bör utformas så att den är hållbar i förhållande till den tekniska utvecklingen.” Ungefär som med kassettbanden i den gamla texten.

Kostnaden för den sänkta digitalmomsen i form av lägre skatteintäkter för staten beräknas till 195 Mkr för 2019 (halva året) och 410 Mkr för 2020. Av effekten 2020 bedöms ca 200 miljoner kronor avse elektroniska böcker (digitala text-, bild- eller ljudböcker), ca 180 miljoner kronor digitala dagstidningar, och ca 30 miljoner kronor digitala tidskrifter. På längre sikt väntas effekten stanna vid ca 375 Mkr per år.

Detta beror givetvis också på i vilken utsträckning olika återförsäljare av digitala böcker kommer att låta hela momssänkningen gå vidare till konsumenterna – och huruvida förlagen passar på att höja sina fpriser på digitala böcker.

Här är det dock tydligt att staten förväntar sig lägre priser. I förslaget skriver man till och med: “(…) privatpersoner kommer att gynnas av förslaget i den utsträckning skattesänkningen slår igenom på priserna på produkterna. Ta till exempel ett abonnemang på digitala ljudböcker som kostar 169 kronor per månad. Exklusive mervärdesskatt motsvarar det 135 kronor per månad. Om skattesatsen sänks från 25 procent till 6 procent, och detta slår igenom fullt ut på priset, kommer priset för ett sådant abonnemang på digitala ljudböcker sjunka med ca 26 kronor per månad till 143 kronor per månad. Över ett år motsvarar det 312 kronor i lägre utgifter för konsumenten.”

En tidig julklapp för bokbranschen är det hur som helst. I alla fall för förlag och återförsäljare av digitala böcker – för den fysiska bokhandeln innebär det sannolikt att eböcker och ljudbokstjänster blir billigare.

Nu är det bara att hålla tummarna för att inte riksdagen sätter käppar i hjulet och att eboksmomsen blir ett slagträ i maktkampen, på samma sätt som Tjeckien bromsade den sänkta momsen på EU-nivå.