Alfred Ruth låter läsarna betatesta sin debutroman

Författaren Alfred Ruth. Foto: Sofia Runarsdotter

I skapandet av SF-trilogin Fermis filter där artificiell intelligens är ett centralt tema använder sig Alfred Ruth av betaläsare. Han har dessutom en del tankar om hur AI kan påverka bokbranschen.

Alfred Ruth är föreläsare, rådgivare och investerare inom tech- och startupvärlden, en karriär som startade när han grundade tjänsten Videoplaza 2007. Ett av hans stora intressen är artificiell intelligens och de existentiella frågor som uppstår i relation till teknikens framsteg. Detta är också ämnet för hans skönlitterära debut: trilogin Fermis filter. Böckerna beskrivs som science fiction-thriller och den första, En anledning att finnas, kommer ut i september 2018 (Teg Publishing).

– Artificiell intelligens är en teknologi som likt hjulet, elden, jordbruket, elektriciteten och förbränningsmotorn har chans att förändra vårt samhälle långt bortom vad vi kan föreställa oss i förväg, säger Alfred Ruth. Faktum är att jag törs påstå att AI kan innebära en ännu större förändring för oss människor än de exempel jag nyss nämnde eftersom ett självförbättrande AI (alltså en dator som är bättre än oss på att konstruera en intelligent dator) kan sätta igång en accelererande spiral som snabbt föder ny innovation. Man skulle på sätt och vis kunna se AI som människans slutgiltiga uppfinning. Den uppfinning som uppfinner alla framtida uppfinningar.

Men långt innan AI är mer intelligent än oss människor kommer tekniken att ha stor inverkan på vårt samhälle och vår ekonomi, menar Alfred. Under slutet på 1900-talet och början på 2000-talet har modern teknik accelererat den utveckling vi numera talar om som automatisering. Redan idag har AI börjat att på allvar påverka denna omställning och när man sätter sig in i frågorna är det lätt att se att stora delar av vår arbetsmarknad står inför en radikal omställning.

– Jag hör inte till dem som tror att vi får någon absolut teknologisk arbetslöshet i den mening att människor plötsligt inte kan jobba med någonting. Men om den historiska trenden håller i sig är vi raskt på väg ur det paradigm där man kunde utbilda sig till ett yrke i början av livet och sedan arbeta med det till pension.

Stora omställningar som förändrar spelreglerna på arbetsmarknaden och i grunden förändrar vilka färdigheter som behövs verkar ha ökat i frekvens och inget tyder på att utvecklingen är på väg att bromsa in. Och om vi inte i samma utsträckning klarar av att öka vår mänskliga förmåga att lära om och lära nytt, tror Alfred att vi närmar oss en punkt där allt fler människor hamnar utanför arbetsmarknaden eftersom de saknar kompetens att utföra något av de arbeten som där och då efterfrågas.

– Jag ser frågorna runt AI som nästa ödesfråga för vårt välfärdssamhälle efter klimatfrågan. Vi har förmodligen 2–3 mandatperioder på oss att förstå hur vi gemensamt ska forma ett fungerande samhälle när själva institutionen lönearbete och inkomstskatt inte längre kan fungera som den grundläggande motorn.

Vilken roll kan AI komma att spela i bokbranschen?

Alfred berättar att det i internetbranschen redan är en väl etablerad grundregel att man testar sina appar eller tjänster mot slutanvändare och bygger dem färdiga genom att lära sig av sina användare. När han som investerare överväger att satsa på ett bolag är data på hur slutanvändare och kunder använder en tjänst det viktigaste.

– Därför häpnade jag över hur lite av detta som finns på plats i bokbranschen, säger Alfred. Det saknades verktyg för att kunna testa sin text mot läsare och strukturerat analysera vad som fungerar och inte. Och förlagen verkar nästan uteslutande använda en modell där de baserar sina beslut på vad en eller ett par lektörer tycker om ett manus som skickas in.

Själva skrivandet i sig tror Alfred står sig rätt bra mot automatisering genom AI under överskådlig tid eftersom det till sin natur är kreativt och icke-repetitivt. Det kommer att dröja innan AI kan skriva något bättre än vad en skicklig författare kan göra. (Dock menar han att det ser tuffare ut för refererande faktabaserad journalistik … hm, bör vi på Boktugg bli nervösa?)

Förlagsbranschen som sådan tror Alfred står inför en förvandling som mer handlar om crowdsourcing än om egentlig AI.

– Jag tror att det blir författarens uppgift att på egen hand söka tidiga provläsare, exempelvis frilansande redaktörer, som kan hjälpa till att lyfta manuset till en högre nivå än man klarar på egen hand. Redaktörerna kan eventuellt betalas genom andel av framtida intäkter snarare än med kontant lön för de timmar de lägger ner om författaren saknar pengar.

När boken börjar bli klar blir det författarens ansvar att locka till sig provläsare som kan läsa elektroniskt och ge data på hur boken fungerar, menar han. Detta läsardata kan sedan användas för att locka förlag att investera i utgivningen.

– Bara att få ihop ett tusental läsare är en stark indikator på att det finns en marknad för boken, och om dessa sedan visar sig läsa ut boken i hög utsträckning och vara flitiga på att rekommendera den till vänner finns enligt min mening ett mycket bättre underlag för utgivning än vad en lektör på ett förlag någonsin kan ge, oavsett hur skicklig denne lektör är på att bedöma kvalitet och marknad.

Han poängterar att så här fungerar redan i stor utsträckning marknaden för mobilspel. Förlagen är där på ständig jakt efter nästa Candy Crush eller Angry Birds och använder främst användardata för att bedöma vilka av alla hundratusentals spel från independent-utvecklare de ska välja att satsa på.

Betaläsare ger värdefull feedback

Med denna kunskap i bakhuvudet har Alfred bestämt sig för att själv ta hjälp av läsarna. Via hemsidan Fermisfilter.com kan de som är intresserade anmäla sig som provläsare av SF-thrillern Fermis filter. De intresserade får svara på några bakgrundsfrågor som hjälper Alfred att kartlägga dem demografiskt och därefter väljer han ut läsare i grupper om 30–40 personer som blir inbjudna att läsa boken via en tjänst som heter Betareader.io.

Själva läsningen sker via dator, läsplatta eller mobil och skiljer sig inte nämnvärt från andra sätt att läsa bok elektroniskt på. Alla som är vana att läsa via Kindle känner igen sig, och testerna visar att övriga vänjer sig snabbt. Men tack vare att de läser elektroniskt kan Alfred via Betareader samla in data på hur de rör sig igenom texten och därmed jämföra olika grupper som fått olika versioner av boken.

– Den främsta anledningen till att jag gör detta är att jag ville förstå hur de tar emot min bok, säger Alfred. Jämfört med vad jag är van vid från webbranschen kände jag mig väldigt blind när jag inte kunde få en överblick över hur folk läste. Och genom att på detta sätt testa variationer av texten med olika grupper läsare kan jag förstå vilken version som fungerar bäst. Exempelvis såg jag ett par olika alternativ till hur jag kunde inleda texten rent dramaturgiskt, och testerna har hjälpt mig att förstå vilken version som bäst fångar in läsarna. Det är viktigt att betona att jag inte låter läsarna bestämma vad som händer – jag har en historia jag vill berätta. Men jag använder provläsarna för att förstå hur jag ska berätta den på bästa sätt.

Den största vinsten av att testa på detta sätt tror han kommer när han kan börja jämföra mellan olika böcker. Redan i arbetet med nästa del av trilogin kommer han ha mycket lättare att förstå hur provläsarnas läsning relaterar till faktisk försäljning. Än så länge har han inget att jämföra med, så han är till exempel osäker på om siffran 31 procent läser ut boken första veckan är bra eller dålig.

– Jag tror att den är väldigt bra, jag är stolt över det, men utan något att jämföra med är det svårt att förstå hur bra. Hur många läste ut Da Vinci-koden på mindre än en vecka?

Nu kan man fråga sig hur det är möjligt för en debutant att hitta en tillräckligt stor grupp testläsare som utan ersättning har lust att dela med sig av sina åsikter om en ofärdig bok. Alfred medger att det precis som i webbranschen är en av de svåraste uppgifterna att hitta sina första 1000 läsare eller användare.

– Här får man jobba med alla knep, vänner och familj går inte bort, men räcker naturligtvis inte till och riskerar att ge dålig data eftersom de förmodligen inte är representativa. Jag har märkt att de föreläsningar jag ger om AI konverterar extremt bra och lockar in nya testläsare. Sedan verkar jag ha god hjälp av att de som läser boken i 88 procent av fallen ger mig minst två nya läsare att bjuda in, berättar Alfred.

För mer etablerade författare är det förmodligen lättare att få ihop sina första 1000 provläsare, och Alfred märker redan ett stort sug efter andra boken från sina läsare. Så han har förhoppningen om att det ska gå enklare att hitta testläsare till nästa del i trilogin.

Hur ser förlaget på den här okonventionella processen?
– Mitt förlag, Teg Publishing, är ju ett förlag som inte är så djupt rotat i en traditionell process med för mycket regler om hur utgivning ska gå till. Tvärtom tycker Teg Publishing att det här är väldigt spännande och lärorikt. Men med det sagt blir Fermis Filter en bok som går igenom både en konventionell process med redaktör och språkgranskning och allt som hör till, och sedan detta elektroniska betatest ovanpå allt. När vi blir bättre på att testa kanske vi kan spara in på en del av det andra, men redan nu ger testet svar som vi aldrig hade kunnat få annars.

Provläsarnas input har även lett till att Alfred kan gå in i slutfasen av projektet med mycket högre självförtroende. Får han en dålig recension framöver så gör det inget – han har ju redan hundratals läsare som ger boken 9 eller 10 av 10 möjliga i betyg och själva rekommenderar den vidare till sina vänner. Och dessutom kommer förmodligen databasen med ett tusental tidiga fans som redan läst och gillar boken visa sig väldigt användbar vid lanseringen i höst.

– Det återstår att se om en person som redan läst boken på detta sätt köper fler eller färre böcker än någon som aldrig hört talas om projektet. Personligen är de flesta böcker jag köper presenter till andra, så jag hoppas att mina provläsare ska bli en bra kanal som hjälper mig att sprida boken till folk som inte själva vet att de borde läsa den, säger Alfred Ruth.

Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!

Anna von Friesen

Anna von Friesen

Anna von Friesen frilansar som journalist, redaktör, korrekturläsare och med andra redaktionella tjänster.

anna.von.friesen@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

Lucas Lund deckardebuterar med ”Morden på Park Lane”

”Morden på Park Lane” är en berättelse som riktar sig främst till dig som gillar spänning och mordgåtor, här i brittisk miljö.

Den förmögne Angus MacFergus bor i ett stort hus i centrala London tillsammans med sin syster,