Deckare bevaras som kulturarv på Eskilstuna Stadsbibliotek

Svenska Deckarbiblioteket i Eskilstuna samlar deckarna ur ett både historiskt och framtidsorienterat perspektiv.

På Eskilstunas stadsbibliotek finns Svenska Deckarbiblioteket, en avdelning som är dedikerad åt att samla in och bevara kulturarvet för svenskspråkig kriminallitteratur.

Avdelningen grundades 1989 efter en händelsekedja som började med att dåvarande bibliotekarien Thomas Böös erhållit ett resestipendium till Deckarbiblioteket i Paris av tidskriften Jury. En journalist från Eskilstunakuriren fick reda på att Thomas skrev en rapport inspirerad av resan och slog i fetstil upp texten ”Deckarbibliotek till Eskilstuna” med världens minsta frågetecken efter, på första sidan. När Thomas såg rubriken föddes idén om ett Deckarbibliotek och idén blev verklighet en tid senare.

Deckarbiblioteket är en skattkammare men ska också ligga till grund för den som vill studera och bedriva forskning i ämnet. Synnöve Hansen är bibliotekarie och en av två medarbetare som har en del av sin arbetstid förlagd bland Deckarbibliotekets hyllmeter. Hon berättar att insamlingsarbetet är generöst och ambitiöst – mottot är att få in all svensk originallitteratur inom deckargenren som överhuvudtaget görs.

– Vi har omkring 17 000 titlar idag och målet är att vara helt kompletta, säger Synnöve. Vid invigningen 1989 hade man inte en enda bok. Sedan dess har vi samlat in olika personers samlingar genom både gåvor och förvärv. Vi samarbetar med Svenska Deckarakademin som deponerar en del av sina böcker här och bland annat förvarar vi Sjöwall/Wahlöös referensbibliotek här.

Ju fler egenutgivare som kommit in på marknaden, desto svårare har det blivit för Deckarbiblioteket att nå sitt mål om att ha varenda svenskutgiven titel på hyllorna. De många kanaler som böckerna distribueras genom blir övermäktiga att hålla koll på och Deckarbiblioteket tar tacksamt emot tips utifrån.

– Vi försöker ha koll på alla nyutgivna böcker men det är lättast att hitta på de etablerade förlagen och svårt med den allt större egenutgivningen, säger Synnöve. I samarbetet med Svenska Deckarakademin får vi ta del av den lista de har över vilka nya böcker som publiceras varje år men det är ändå svårt att få med allt. Är man egenutgivare och har skrivit deckare får man gärna kontakta oss om sin bok, vi blir jättetacksamma eftersom vi strävar efter att vara helt kompletta.

Samlingen innehåller unika verk som inte ens finns att låna på det vanliga biblioteket. Vissa böcker är gamla och sköra och av andra finns bara ett enda exemplar inhyst i lokalerna. Tillgängligheten till böckerna är därför begränsad – i synnerhet när det kommer till hemlån som Deckarbiblioteket är restriktiva med.

– Som besökare kommer man inte åt dem på samma sätt som litteraturen i resten av biblioteket, säger Synnöve. Det är bara översättningar och facklitteratur vi lånar ut men man är alltid välkommen att sitta här och läsa. Vi har visningar för allmänheten några gånger per år. Särskilt under deckarveckan i slutet av november. Då sammanträder Svenska Deckarakademin här och beslutar om vem som ska få priserna de delar ut. Ceremonierna är öppna och brukar vara välbesökta så det märks att det finns ett stort intresse utifrån.

Varje år kommer om än inte många så några både svenska och utländska personer som vill använda sig av samlingen i sitt arbete med avhandlingar och studier. Bland andra satt Svenska Deckarakademins ledamot Kerstin Bergman i lokalerna när hon skrev. Ämnena som skärskådas är ibland förvånande smala och vindlande – som den tyska tjejen som under några dagar läste om hur ryssar framställts i svenska deckare från 60-talet och framåt innan hon själv drog vidare till Ryssland för att hämta mer fakta.

– Men det kunde vara fler som använder Deckarbiblioteket i studiesyfte, menar Synnöve. Det finns många aspekter med deckare som gör att det är viktigt att samla litteraturen över tid, till exempel har deckarna förändrats mycket sedan Agatha Christie. Förr var det mer pusseldeckare medan kriminallitteratur idag innehåller många fler samhällsaspekter som undersöker olika mekanismer och ställer frågan ”Varför?”. Jag har arbetat som bibliotekarie i många år och intresset för deckare är så enormt stort hos allmänheten. Samtidigt har den inte ansetts som särskilt fin litteratur och deckarbiblioteket är ett roligt vis att sätta fokus på genren.