Läsförståelsen har blivit bättre. Läslust är dock viktigare. Kanske kunde man träna läsförmågan och väcka läsglädje genom att lära av Moviestar Planet och Pokémon.
Igår jublades det bland svenska politiker och pedagoger efter att nya PIRLS-siffror (Progress In International Reading Literacy Study) presenterats. Eller nya och nya, PIRLS-undersökningen genomfördes redan våren 2016, då läsförmågan hos fjärdeklassare i femtio olika länder mättes. I Sverige deltog 6.500 barn från 190 skolor. Först nu är resultatet klart.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
”I genomsnitt fick de svenska fjärdeklassarna 555 poäng på provet, vilket är 16 poäng bättre än i EU- och OECD-länderna. Det är också en förbättring med 13 poäng sedan den senaste PIRLS-mätningen 2011. Därmed är också den nedåtgående trenden som pågått i sexton år, då svenska elevers resultat stadigt försämrats, bruten. 98 procent av de svenska eleverna klarar lägstanivån på 400 poäng”, skriver SVT.
Barn ägnar mindre tid åt läsning på fritiden
Intressant är också att studien inte bara mäter läsförståelse utan även attityd till läsning. Där syns mindre roliga tendenser i form av att eleverna ägnar mindre tid åt läsning på fritiden och att Sverige och Danmark har lägst andel elever som tycker om att läsa.
Eftersom jag själv både skrivit böcker för barn/ungdomar och är förälder till två barn som håller på att lära sig läsa så har jag funderat en hel del över det här med läsglädje och läsförmåga.
Med alltför låg läsförmåga är det svårt att finna läsglädje. Det krävs en viss nivå för att den stora världen av böcker ska öppna sig på allvar – oavsett om det är skönlitteratur eller facklitteratur.
Alla föräldrar undrar förstås – hur bra är mitt barn på att läsa? Och det är en fråga som man aldrig får svar på. Även om det mäts så pratas det inte mycket om resultatet. Själv har jag bara vid ett enda tillfälle hört en siffra på ett av mina barns läsförmåga och då var det läshastigheten som hade mätts. Siffran var bra och det var kanske därför den nämndes.
Nu ska genast sägas att PIRLS bara är en metod för att mäta läsförståelse. Det finns flera andra tester och vid en jämförelse så visade det sig att de inte ger samma resultat – eftersom de inte mäter riktigt samma saker.
Det som är helt uppenbart och bevisat är i alla fall att en elev som har dålig läsförmåga har minimala möjligheter att lyckas i andra ämnen. Ska man hårddra det så finns det två färdigheter som är viktigare än alla andra för små barn – läsa och skriva. Fallerar en eller båda av dessa så blir alla andra ämnen en plåga.
Mäta läsförmåga hela tiden för att mäta sin utveckling
Det leder mig in på det här med att mäta. PIRLS genomförs alltså bara vart femte år. Nu är ju syftet där att se trender över tid så det kanske är okej. Vi har ju centrala prov i Sverige som ger indikationer.
Men varför mäter vi inte oftare? Och låter eleverna testa sig varje dag?
Det är dags att börja prata om vilken LEVEL varje barns läsförmåga har uppnått. Den som ogillar betyg börjar nu skruva på sig och säga att vi ska väl inte sätta press. Och vi ska framför allt inte introducera en massa låneord. Det heter nivå!
Men sanningen är ju att alla barn vet vad levels är. Och de har inga problem att jämföra sig med varandra. Det är liksom inget konstigt att ett barn är på level 67 och ett annat på level 12. Det handlar ju bara om hur länge de spelat. Om det sedan är Pokémon eller Moviestar Planet eller något/någon annan populär app/webbspel/konsolspel spelar ingen roll. Alla vet att de börjar på noll och det finns inga genvägar, vill man nå en högre level så handlar det om att lägga ner timmar på att träna – på din egen nivå och strax över.
Varför inte dra nytta av detta och utveckla ett spel som bygger på läsförmåga och läsförståelse? Som kontinuerligt mäter alltifrån läshastighet till ordförråd och läsförståelse.
Vem vet, det kanske till och med hade triggat de där vuxna som vägrar läsa? Den där 42-åriga pappan som hellre spelar dataspel än läser böcker kanske möjligen skulle kunna triggas att tävla med sina barn? För du vill väl inte vara kvar på Level 40 när nioåringen klarar Level 50?
Bättre att veta hur mycket sämre man är
Men blir inte detta ännu jobbigare för barn som inte klarar att levla upp? Nja, redan idag blir det väldigt uppenbart för dem som är sämre på att läsa att de är just det. Men varken de eller föräldrarna vet hur mycket sämre de är eller ens om de är det. Bara om de är katastrofalt mycket sämre så att man misstänker dyslexi eller dålig syn.
Jag spelade golf i många år. Där handlade det också om att levla upp. Eller kanske snarare ner eftersom alla strävade efter att sänka sitt handicap. Det är klart att man kunde vara lite avundsjuk på kompisar som spelade ner sig till singelhandicap (under 10) på nolltid när jag själv fick kämpa för att nå ner till 18. Men samtidigt så tävlar du hela tiden mot dig själv, med målet att sänka ditt eget handicap. Du kan hela tiden mäta dina framsteg.
Visst, vi kan slå oss för bröstet och tycka att det är skönt att våra barn i en internationell jämförelse läser bättre igen. Men vore det inte häftigare om vi var överlägset bäst?
Eller ännu viktigare – att inte 2 av 100 barn ligger under lägstanivån i läsförståelse? Det är trots allt över 2 000 barn bland 2016 års fjärdeklassare.
Jag är rätt nyfiken på vad svenska spelstudios som King (Candy Crush), Massive (Just Dance Now, The Division m fl), Dice (Battlefield), Mojang (Minecraft) eller Mag Interactive (Ruzzle) hade kunnat skapa om de fått i uppdrag att utveckla TURLG – The Ultimate Reading Literacy Game.
Det hade kanske inte hjälpt oss att klättra på topplistan eftersom TURLG hade blivit en exportsuccé likt många andra svenska spel. Men det hade kanske ökat läsförmågan och väckt läslusten hos många ovilliga läsare?
Fått fler att ställa frågan: Vilken level är din läsförmåga?
Topplistan – länderna med bäst läsförståelse enligt PIRLS 2016
1. Ryssland 581
2. Singapore 576
3. Hongkong 569
4. Irland 567
5. Finland 566
6. Polen 565
7. Nordirland 565
8. Norge 559
9. Taiwan 559
10. England 559
11. Lettland 558
12. Sverige 555
13. Ungern 554
14. Bulgarien 552
15. USA 549
16. Litauen 548
De sju första länderna har signifikant (statistiskt säkerställt) bättre resultat än Sverige. Övriga i listan ovan har resultat som varken är signifikant bättre eller sämre än Sveriges.
EU/OECD-snittet ligger på 539 poäng.
Källa: IEA
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
