Att Uppsala är en universitetsstad märks inte minst på stadsbiblioteket. Där speglar vuxenavdelningen studentstaden medan barn- och ungdomsavdelningen har ett eget upplägg.
Karin Hjelm har arbetat som bibliotekarie och samordnare på Uppsala Stadsbiblioteks barnavdelning i fjorton år. Men hennes karriär som bibliotekarie sträcker sig ännu längre än så. Det är 25 år sen Karin började ute i Uppsala stadsdelsbibliotek och hon har hunnit samla på sig många erfarenheter längs vägen.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
– Den stora skillnaden på stadsbiblioteket jämfört med filialerna är att jag här arbetar på en renodlad barnavdelning, säger Karin. Ute på stadsdelsbiblioteken är man inblandad i hela verksamheten på ett annat sätt – här kan jag profilera mig.
Stadsbiblioteket håller öppet mellan klockan 9 och 19 varje vardag och barnavdelningen bemannas av sju stycken barnbibliotekarier som ansvarar för ruljansen.
– Vi har haft många besökare under sommaren eftersom en del stadsdelsbibliotek håller stängt då, säger Karin. Vi öppnar förvisso en timme senare under sommarmånaderna men i övrigt kör vi på som vanligt. Kommunen har gått in med extra pengar till biblioteken till aktiviteter för barn eftersom de vill att det ska finnas något att göra för dem som är hemma på lovet. I sommar har barnen kunnat delta i aktiviteter som t ex att göra en tidning, göra dataspel och workshops i legobygge, återbruksslöjd, origami, trolleri med mera.
Uppsala har även kört en egen variant av sommarboken för barn och unga upp till 16 år. Arrangemanget går ut på att läsa fem böcker och sedan få en bok i present. Totalt brukar ca 800 barn delta varav drygt 500 st på Stadsbiblioteket
– Vår sommarbok lockar många och vi får stöd från Kulturrådet för att kunna genomföra det, berättar Karin.
Till hösten startar barnbiblioteksverksamheten ett utvecklingsarbete som riktar sig till barn 0-6 år och deras familjer där man har språkutveckling och integration i fokus. Det är ett av kulturnämnden initierat uppdrag där man bidragit ekonomiskt så att Bibliotek Uppsala kunnat har anställa två nya bibliotekspedagoger.
– Det är ännu i planeringstadiet men det kommer att ha integration som starkt inslag, säger Karin. Det grundar sig dels i att man sett ett ökat behov av den sortens verksamhet, dels i att det är en naturlig utveckling av det vi redan jobbar med.
Den målgrupp som biblioteket har svårast att nå är ungdomar i tonåren. För att locka dem har man nu skapat ett helt nytt ungdomsrum som ska erbjuda ett rikt program för att lyfta ungdomsverksamheten, bl a en bokcirkel om böcker av och författarbesök med Ann-Heleén Laestadius, engelska bokcirklar, en träff om podcasten Tonårshat med Nea Egrelius Fredlund och Shaimaa Abdurahim och läxhjälp för dem som har svenska som andra språk.
– Det är en utmaning att locka ungdomarna till biblioteken, säger Karin. Vi kommer att arbeta mycket med aktiviteter och skapande för den målgruppen.
Karin inspireras själv av mötet med barnen och de unga. Att föra samtal med dem och kunna motivera till läslust är det hon tycker är roligast med yrket.
– Rent allmänt är biblioteket en plats som är helt unik, säger Karin. Man kan komma som man är, det är gratis och finns inga krav på motprestationer. Jag träffar människor på deras villkor och får fundera över vad det är som de vill ha. Verksamheten är uppsökande och vi bibliotekarier måste värna om dem som kommer hit. Det är viktigt att ibland ta ett litet kliv åt sidan och betrakta det vi gör. Biblioteket är en plats som har en funktion i människors liv och det gör vårt uppdrag brett.
Den roll biblioteken har idag skiljer sig mycket från när Karin började för 25 år sen. Den läsfrämjande delen har skärpts betydligt och bibliotekarierna arbetar aktivt genom flera kanaler för att uppfylla sitt uppdrag.
– Vi jobbar via föräldrar, BVC, förskola och skola, säger Karin. Det arbetssättet är baserat på undersökningar och utredningar om barns läsning och jag tror att man i dag måste diskutera några steg längre var fokus i verksamheten ska ligga. Det som är klurigt är att vi inte direkt kan mäta effekten på det vi gör. Vi kan gå ut och tala om saker men i slutänden vet vi inte vad resultatet blir.
Att Uppsala är en universitetsstad avspeglas inte lika mycket på barn-och ungdomsavdelningen som på vuxenavdelningen. Fokus där ligger på skönlitteraturen och inför hösten har ytterligare en bibliotekarie anställts för att kunna arbeta intensivt med det. Genom att med eftertanke exponera böcker i bokhallen, ha läsecirklar och erbjuda boktips på webben vill man lyfta fram skönlitteraturen lite extra. Bibliotek Uppsala har också ett stort programutbud som är ett samarbete med flera aktörer i Uppsala, studieförbund, intresseorganisationer och Uppsala universitet.
– Inom biblioteket arbetar vi på tvären mellan stadsdelsbiblioteken rent organisatoriskt kring program även om verksamheten praktiskt skiljer sig åt från stadsdel till stadsdel, säger Anna Sofia Perotti, samordnare och bibliotekarie på vuxenavdelningen. För oss är sommaren en lugnare period, även om vi faktiskt också haft en hel del aktiviteter för unga som är kvar i staden. I övrigt tar det fart framåt hösten när terminen börjar. Vi fokuserar på aktuella ämnen och tänker på att en stor del av vår publik är väldigt bred. Programmet i höst består av läsfrämjande program, författarbesök men även av idédebatter.
Arrangemangen har anknytning till både lokala och rikskända författare. En del av dem är gratis, andra får man betala för att gå på.
– Det är viktigt att komma ihåg att vi arbetar på politiskt uppdrag, säger Anna-Sofia. Med 2500 till 3000 besökare om dagen fungerar vi som ett medborgarkontor där alla ska känna sig välkomna.
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!