De senaste fyra åren har tre av Nacka kommuns sex bibliotek varit i privat regi. Upphandlingen var omdiskuterad redan då men 1 januari 2019 kommer samtliga Nackabibliotek att drivas privat.
2013 inledde Nacka kommun en omdiskuterad privatiseringen av kommunens bibliotek. Tre bibliotek – Älta, Saltsjöbaden och Sickla – blev privata när Dieselverkstaden bibliotek AB tog över driften och efter ett beslut på kommunpolitisk nivå utvidgar man nu upphandlingen till att omfatta samtliga folkbibliotek i kommunen. Det innebär att resterande tre bibliotek from 1 januari 2019 kommer att drivas av Axiell Service AB. Därmed är Nacka första kommunen i landet som privatiserar folkbiblioteken fullt ut.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
Frågan är fortfarande kommunalt eller privat. Risker och fördelar med det ena eller det andra handlar mycket om ur vilken synvinkel man ser på det. Calle Nathansson som är ordförande för Svensk biblioteksföreningen menar att det viktiga egentligen inte är driftsformen utan det som är bäst kvalitetsmässigt. Att inte fler kommuner i landet följt efter Nacka ser han som markör för att privatisering inte är det sätt som är bäst för biblioteken.
– Bibliotek är en stor del av den kommunala kulturbudgeten, säger Calle. Det visar att kommunerna värdesätter verksamheten. Biblioteksuppdragen är styrda av lagar och policys. Jag tror det är svårt att få med allt som ska inkluderas i det breda demokratiska uppdraget som biblioteken har. I kommunerna finns en traditionell kompetens som byggts upp under en lång tid och den är svår att ersätta, åtminstone från början.
Calle pekar också på att bibliotekens förutsättningar är mycket olika beroende på vilken kommun eller stadsdel de ligger i. Risken är att människor faller emellan och att man i en upphandling tappar i kvalitet för att kunna möta de olika sorterna av behov som finns.
– Biblioteken ska vara för alla, säger Calle. Det är inte bara bokutlåning utan handlar om så mycket mer som information, språkutveckling och läsförståelse.
Det paradoxala med detta är att det är just öppenheten för alla som Dieselverkstaden AB har som drivkraft för sin verksamhet – samma som kommunen. De driver tre av Nackas bibliotek och knoppade av från kommunen på prov redan 2006 men då utan offentlig upphandling.
Margareta Swanelid har varit med på Dieselverkstaden 2002 och har också erfarenhet av att arbeta som kommunanställd bibliotikarie sedan innan.
– Redan när vi startade 2006 tänkte vi att man skulle kunna göra något annat, säger Margareta. Det är svårare att jobba i en kommun som är en stor organisation med flera nivåer och en hierarkisk struktur. Vi ville göra biblioteken tillgängliga för alla och utveckla andan av att biblioteken ska vara besökarnas.
Genom att inkludera fler kompetenser i verksamheten än bibliotekarier och arbeta i en platt organisation täcker Dieselverkstaden enligt Margareta upp fler kunskapsområden samtidigt som det går fortare och lättare att driva igenom beslut och göra förändringar. I Dieselverkstadens AB finns både kulturvetare, filmvetare, musiker och personer med kompetens inom radio och tv som arbetar.
– Vi lever i ett mångkulturellt Sverige, säger Margareta. För att kunna möta alla människor som kommer till oss är det bra att personalen har olika sorters erfarenheter. Det gör också att vi lätt kan fånga rörelser i tiden och är det något vi inte kan så tar vi hjälp av människor kunniga på området. Det ena ger det andra och verksamheten här spiller över på våra andra bibliotek eftersom alla personal delar samma vision.
Margareta berättar om ett minne från hennes tid som kommunanställd. Från idéestadie till att det verkligen genomfördes hann det gå två år eftersom beslutet skulle ta sig igenom så många nivåer i kommunen trots att majoriteten redan från start var positiva till att genomföra det.
– På Dieselverkstaden har alla mandat att fatta beslut, säger Margareta. På så vis integreras också ekonomin på ett annat vis – man vet vad man har och ser vart pengarna tar vägen. I en mindre organisation är det lättare att göra mer och är det något som inte skulle fungera så tänker vi om. Vi gör så mycket som är bra och här finns så mycket medvetenhet i arbetet – det är jag stolt över. Resonemanget att privatisering är en fara för demokratin tror jag är att underskatta människor. Besökarna vet vad de vill och förväntar sig att allt som tillhör ett bibliotek finns här så den oron är obefogad. Att det är ett aktiebolag är för att det ser ut så i Sverige – det är bara en form och handlar inte om pengar, säger hon och tillägger: Riskkapitalister ger sig inte in i biblioteksverksamheten för här finns inga pengar att tjäna.
Bilden: Calle Nathansson, foto: Elisabeth Ohlsson Wallin
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
