Kidsreads VD Kåre Halldén var en av svenskarna på konferensen Readmagine i Madrid. Han deltog i en panel om digitala barnböcker. Dessutom fick han med sig en del andra intryck.
Bakom barnboksappen Kidsread står bland annat Kåre Halldén som försöker hålla sig ajour med nya trender inom digitala böcker för både vuxna och barn.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Du har precis varit på Readmagine i Madrid, berätta vad det är och varför ni åkte?
– Det var organisationen International Digital Distributors årliga sammankomst, med medlemmar från jordens flesta hörn som närvarade. Kidsread hade blivit inbjudet för att prata om nutiden och framtiden för den digitala barnboken, säger Kåre Halldén.
Er programpunkt hette ”The market of digital publishing content for children and young”. Vad sa du och de andra?
– Panelen bestod av två framåtlutade barnboksförlag från UK och Spanien, samt Kidsread, där jag kände mig som ”the party pooper”. Förlagen berättade om sina satsningar på att fånga unga läsare digitalt genom att exempelvis utveckla appar och enhanced reading experiences. Jag menade att det i de flesta fall är ganska lönlöst för förlagen att försöka tävla med exempelvis speltillverkare om barnens digitala gunst. Tvärtom anser jag att pappersboken på intet sätt är trasig, och att det går alldeles utmärkt att replikera pappersboken och dess läsupplevelse på digitala enheter.
Vissa undersökningar pekar på att barn- och ungdomar föredrar att läsa böcker på papper. Stämmer det eller ställer man frågorna på fel sätt?
– Jag tycker att frågan är ganska irrelevant. Dels eftersom den är ställd från dagens vuxnas perspektiv, med papyrus-hatten på. Dels eftersom utbudet och enkel tillgång till främst illustrerade barnböcker i digital form fortfarande idag är ytterst begränsad. Jämförelsen blir skev. Dessutom utesluter ju inte det ena det andra, och det finns tillfällen då pappersböcker är roligare att använda liksom vice versa. Det kan tex vara svårt att släpa med sig tusentals barnböcker på flygresan i pappersform, men det löser ju paddan geschwint.
– Min erfarenhet är att det finns alltifrån barn som har knäckt läskoden tack vare t ex Kidsreads boktjänst, till barn som tycker att det känns jättejobbigt att läsa digitalt. Men den viktiga frågan är, ska vi låta barnens skärmtid upptas till 100 procent av underhållning som inte inkluderar barnboksläsning?
Vilka trender inom digitaliseringen fastnade du för i Madrid?
– Det var stort intresse kring ljudbokens stora framgångar. Jonas Tellander berättade bland annat om Storytels resa och då blir det ju väldigt tydligt att det tar tid att skapa ett nytt beteende hos bokkonsumenterna, men att trägen vinner.
– Det var också intressant att höra om potentialen på den enorma kinesiska marknaden, hur den digitala läsningen där börjar ta fart, bland annat med hjälp av för oss ej så ofta använda affärsmodeller, som exempelvis mikrobetalningar per bokkapitel.
Hur går det för Kidsread här hemma i Sverige då, några nyheter?
– Vi får dagligen positiv återkoppling från glada föräldrar och nöjda skolpedagoger som använder Kidsread, så det känns väldigt inspirerande rent generellt, säger Kåre Halldén.
– I höst drar vi igång ett spännande projekt, där vi vunnit en Vinnova-upphandling, som handlar om social innovation i skolor med en hög andel barn med annat modersmål än svenska, bland annat i skolor med många nyanlända. Syftet med projektet är att utvärdera hur Kidsread, med sitt breda utbud av barnböcker på många olika språk, kan fungera som ett verktyg för att underlätta social integration. Det är ett projekt som känns både angeläget och roligt.
Kidsread fokuserar på mågruppen barn 0-12 år med sin streamingtjänst som kostar 49 kr i månden. I dagsläget finns appen för iOS, en Androidversion är på gång.
Bilden: Kåre Halldén, Foto: Lars Trangius
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!
