Författaren och filmaren Anita Santesson visar upp sin nya bok När djävulen kom till Bagarmossen (Bucket List Books) på fem digitala tavlor runtom i landet.
– Att ge ut en bok är lite som att blåsa såpbubblor i universum. Man har stora visioner men det ska väldigt mycket till för att bubblorna ska synas bland alla planeter, säger Anita Santesson, som arbetar som bland annat författare, filmare och kulturproducent.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
När djävulen kom till Bagarmossen är hennes andra bok och den första hon har skrivit helt på egen hand. Boken handlar om en ensamstående mamma, som är lärare och förtvivlad över den väg samhället har tagit. En dag flyttar djävulen in i lägenheten bredvid. Hon har formen av en mycket elegant kvinna och erbjuder sin hjälp att styra upp saker och ting. Men den goda kraften tar också upp kampen och slaget om människans natur kan börja.
Boken kan läsas av både yngre och äldre och faller kanske in under vad man brukar kalla crossoverlitteratur eller new adult. Men Anita har inte haft någon begränsad målgrupp i åtanke.
– Jag fascineras av ögonblicken vi ifrågasätter. De har ingenting med ålder att göra. Det handlar om de händelser i vardagen som vi noterar och kallar märkligt sammanträffande, synkronicitet eller rent av mening. Så mycket underliga saker har hänt då jag skrivit boken och många läsare vittnar om samma fenomen. Därför tror och hoppas jag att de som gillar urban fantasy, magisk realism, spänning och mystik kommer hitta den här boken.
Marknadsföring som syns
För att få genomslag som ny författare räcker det inte med bra recensioner i media och på nätet, menar Anita Santesson, även om det självklart hjälper till. Den som inte syns i det kommersiella bruset är osynlig. Idag har det blivit gängse att jobba med marknadsföring via sociala medier, och Anita berättar att hon också har försökt med det, men att det mest gav henne ont i magen.
– Mitt skrivande är inte för att jag själv ska synas. Men i den rådande författartrenden är det på något sätt som att man själv måste ta plats, synas och bli någon slags varumärke för att lyckas. Det här är ett dilemma som jag inte riktigt löser eftersom jag är blyg och till och med tycker det där med författarfoto på omslaget är jobbigt.
[ Köp på Adlibris ] | [ Köp på Bokus ]Inför releasen av När djävulen kom till Bagarmossen bestämde hon sig således för att prova ett nytt grepp. De två första veckorna i juni visas en reklamfilm på fem digitala storbildsskärmar runtom i Sverige: i Göteborg (Lundbyleden och Delsjömotet), Malmö (Södra Förstadsgatan) och Stockholm (Medborgarplatsen). Det är första gången som Anita använder sig av digitala tavlor.
– Kanske är det för att jag också är filmare, som jag tycker att digitala skyltar är ett häftigt medium. Det är en spännande utmaning att göra sig synlig på tio sekunder. Nu hade vi inte så mycket pengar att annonsen kunde visas särskilt ofta, men tio sekunder var femte minut är i alla fall mer än inget. Strategin var att på de få sekunder den digitala skylten erbjuder få med både titel och hemsida men samtidigt visualisera bokens tema. Jag tror att vi lyckats.
Vad tycker du är den största utmaningen som ny författare?
– 5768 visningar på Youtube var min första bok. Den skrev jag tillsammans med en av mina bästa vänner Ralf Novak Rosengren. Boken vann pris och blev utgiven, men inte kom den in hos de stora bokhandlarna för det. De trodde inte att den var tillräckligt kommersiellt intressant. Ett år senare vann samma bok Sveriges Radios Barnens romanpris [numera Barnradions bokpris, red.]. Pang, sa det, så fanns den överallt. För att något sådant ska ske behöver vinden blåsa åt rätt håll, ryktet spridas, boken lånas, köpas och framför allt läsas. Den gången var det meningen att vår historia skulle berättas. Och då lyckades vi göra en sådan där fantastisk såpbubbla som speglar i universum. Vad som sker denna gång kan bara framtiden visa.
Foto: Athina Strataki
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!