Peruanske författaren och Nobelpristagaren i litteratur Mario Vargas Llosa har avlidit 89 år gammal, uppger hans familj.
– Han kommer alltid att ses som en av den latinamerikanska prosans stora förnyare, säger Håkan Bravinger, förlagschef på Norstedts.

“Med djup sorg meddelar vi att vår far, Mario Vargas Llosa, har gått bort i dag i Lima, i stillhet och omgiven av sin familj”, skriver hans äldste son Alvaro i ett uttalande på X, även undertecknat av hans två syskon Gonzalo och Morgana Vargas Llosa.

Tillsammans med en annan blivande Nobelpristagare, Gabriel García Márquez – som han tidvis var ovän med – vitaliserade Mario Vargas Llosa den latinamerikanska litteraturen på 1960- och 70-talen, framhåller hans svenske förlagschef.

– De tidiga böcker är faktiskt helt otroliga, man ser den här unge författaren – vilken kraft han hade i sin prosa! Men det som imponerar på mig är att han fortsatte att hålla en hög nivå, genom karriären, säger Håkan Bravinger.

Mario Vargas Llosa tilldelades världens främsta litteraturpris 2010, vilket han då beskrev som “en underbar överraskning”.

– Jag har inte varit nämnd alls på många år, jag väntade mig inte det här, jag trodde att jag var glömd av Svenska Akademien och jag visste inte ens att pristagaren tillkännagavs den här månaden, sade han i en intervju med TT den 7 oktober 2010, kort efter det att han fått beskedet.

“Revolt och nederlag”

Mario Vargas Llosa, som föddes 1936, väckte internationell uppmärksamhet redan på 1960-talet med “Staden och hundarna”. Andra verk som fått strålande kritik är Tant Julia och författaren och Bockfesten.

Den sistnämnda romanen utspelas i Dominikanska republiken under diktatorn Rafael Leonidas Trujillos skräckvälde och brukar nämnas som ett av Llosas allra främsta verk.

Motiveringen till Nobelpriset hyllar författaren “för hans kartläggning av maktens strukturer och knivskarpa bilder av individens motstånd, revolt och nederlag” – något som är lätt att applicera på just “Bockfesten”.

Göra skillnad

Som ung använde Mario Vargas Llosa skrivandet som en motståndsyttring, först mot sin auktoritäre far, sedan mot ett repressivt politiskt system. Så fortsatte skrivandet att fungera för honom.

– Skrivandet är ett sätt att göra skillnad. Litteraturen är alltid ett sätt att säga nej, att motsätta sig konformism. Att introducera nyanser och diskrepanser, det är litteraturens uppgift, sade han i en intervju med TT 2011.

Vad gäller svenska författare uttryckte Vargas Llosa i en intervju med El País att han var ett stort fan av Stieg Larssons Millenniumtrilogi. Han poängterade dock att hans beundran inte byggde på litterära kvalitéer utan på de skickligt frammejslade rollfigurerna med Lisbeth Salander i spetsen.

Presidentval

Vargas Llosa hade också ett starkt politiskt engagemang och blev på 1980-talet beskriven som nyliberal. 1990 ställde han upp i presidentvalet i Peru men förlorade och bestämde sig därefter för att ägna sig åt litteraturen på heltid.

– Jag tror att han var en lite “larger than life-person”, säger Håkan Bravinger.

– Peru var ju vid den här tiden ganska stökigt. Det fanns flera rörelser som kanske lockade honom att tro att han, med sina kontakter, skulle kunna ställa allt till rätta.

Text: Erika Josefsson/TT, Sara Haldert/TT, Klas Widestrand/TT

Fakta: Mario Vargas Llosa

Mario Vargas Llosa föddes 1936 i Arequipa i Peru.

Som ung studerade han juridik och litteraturvetenskap i Lima och Madrid.

1959 flyttade han till Paris där han verkade som språklärare och journalist.

Som författare debuterade han 1959 med en samling berättelser med titeln “Los jefes”. Det internationella genombrottet kom med Staden och hundarna 1966. I Peru uppfattades boken som kontroversiell eftersom den byggde på erfarenheter från militärhögskolan Leoncio Prado. Tusen exemplar av den brändes offentligt av officerare från skolan.

1975 valdes Mario Vargas Llosa in i den peruanska akademien.

1990 ställde han upp som presidentkandidat för Fredemo i Peru, men förlorade valet.

1994 valdes han in i spanska akademien.