Anja Gatu: Litteraturen behöver lyftas i samtalen – överallt

Anja Gatu är ordförande för Sveriges Författarförbund. Foto: EMMA LARSSON/FÖRFATTARFÖRBUNDET.

Som ordförande för Författarförbundet har Anja Gatu haft ett år fyllt av kamp för upphovsrätt och litteraturens ställning i en digitaliserad värld. Här summerar hon 2024 och delar sina önskningar för 2025 – från fler samtal om böcker till en rättvisare ersättningsmodell för författare. Och så lyfter hon fram en barnbok som tagit henne och hennes treåring med storm.

Gör en kort summering av 2024.
– Från Författarförbundets perspektiv har det varit mycket fokus på generativ AI – att se till att inte litteraturen används olovligen till träningen av dessa maskiner vilket vi tyvärr ser tecken på. Här är det fint att se att vi står enade, upphovsrättsorganisationer och förlag. Vi har också sett hur vissa förlag börjat använda AI för att ersätta mänskliga översättare, vilket på sikt är förödande inte bara för översättarna som yrkeskår utan för litteraturen i stort. Årets bästa litteraturpolitiska händelse har varit lagen om bemannade skolbibliotek – nu blir det intressant att se hur väl den implementeras. Det är också bra att debatten om läskrisen fått ta så stor plats i offentligheten, även om många konkreta politiska åtgärder som skulle kunna implementeras redan idag saknas.

Vad önskar du dig inför 2025?
– Fler samtal om litteratur. Och då menar jag att människor verkligen pratar om böcker de läst – på arbetsplatser, under middagar, på kultursidorna, med sina barn. Menar vi allvar med att vi vill vända läskrisen måste vi också uppvärdera litteraturen, och ett enkelt sätt är att börja dela sina tankar om det man läser. Jag önskar mig också en större medvetenhet om hur digitaliseringen av litteraturen påverkar läsförmågan hos våra barn, när kommuner istället för att köpa klassuppsättningar och bemanna skolbiblioteken signerar miljonavtal med Inläsningstjänst för att barn som borde läsa istället ska lyssna på ofta taffliga uppläsningar i skolan. Och så önskar jag mig en ny ersättningsmodell i strömningstjänsterna, så att författarna fick betalt per strömmad bok istället för per strömmad minut, så att det fanns en minimiersättning.

Vilka trender tror du kommer att prägla bokbranschen det kommande året?
– Jag är ganska ointresserad av trender, jag är framförallt intresserad av bra litteratur oavsett vilken genre det handlar om. Men en trend jag hoppas på är ett uppsving för den tryckta boken – och för sakprosan, som behövs mer än någonsin i denna tid av desinformation och snuttifiering.

Nämn en eller flera böcker från 2024 som du vill lyfta fram.
– En av mina största läsupplevelser har varit En djungelsaga av Jenny Bergman och Lotta Geffenblad som jag läst gång på gång med min treåring. Den har växt för varje läsning och vi har båda älskat den.

Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!

Christina Kihlström

Christina Kihlström

Christina Kihlström frilansar som journalist och skribent.

christina.kihlstrom@gmail.com

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

Sten Velander med en ny humoristisk spänningsroman

Henry har accepterat att tiden som bårhusansvarig är över. Rastlösheten är påtaglig och han är redo för nya utmaningar i livet. Att hantera döda känns som en trygghet och då är valet av sysselsättning självklart.