Från Astrid Lindgrens klassiker till nutida författare som Nora Khalil och Ann-Helén Laestadius. Nu presenterar Skolverket och Kulturrådet de läslistor som har tagits fram till stöd för lärare med 250 skönlitterära verk
– Sverige befinner sig i en läskris, det tror jag att de flesta har uppfattat. Vi riskerar att få en hel generation av funktionella analfabeter om vi inte gör någonting, säger skolminister Lotta Edholm (L) vid regeringens presskonferens.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
Urvalet som presenteras utgörs av litteratur från 1800-talet fram till i dag.
De 250 skönlitterära verken är uppdelade från förskolan till gymnasiet, och innefattar bland annat ”Omständigheter” av Nobelpristagaren Annie Ernaux, serieromanen ”Persepolis” av Marjane Satrapi, Ann-Helén Laestadius ”Stöld” och även klassiker som Astrid Lindgrens ”Bröderna Lejonhjärta” och Harry Martinsons ”’Nässlorna blomma”.
– När vi presenterar läslistor är det ytterligare en pusselbit för att uppvärdera barnböcker och läsningens roll i svensk skola, säger Lotta Edholm.
Blandade reaktioner
Läslistorna är frivilliga att använda och kommer att revideras. Till de 250 verken finns också informationstexter som kan användas i undervisningen.
– Listorna är bara listor i sig, det som gör skillnad är vad som händer med läsningen i skolorna och förskolorna, säger Tammi Gustafsson Nadel, undervisningsråd på Skolverket.
Hon berättar att reaktionerna från lärare har varit blandade. En del ser listorna som ett stöd redan nu, medan andra är mer avvaktande eftersom tipsen kommer från statligt håll.
– Vi gör allt vi kan för att understryka att listorna är frivilliga att använda och att de kommer revideras. Sedan kommer de samtidigt som kanonuppdraget, så jag förstår att det finns en sammanblandning. Men läslistorna är mycket bredare i sitt anslag.
Större arbete krävs
Lotta Edholm framhåller att läslistorna är en del i ett större läsfrämjande arbete, och att hela arbetet med hur man lär barn att läsa måste utvecklas. Lärarutbildningarna och läroplanerna bör förändras, framhåller hon. Men hon tror att listorna kan hjälpa barn med olika läsbehov, eftersom det är stor variation på böckerna.
– Jag hoppas att läslistorna stimulerar till en diskussion just om sådana saker. Hur väljer man böcker till elever som har det lite svårt och till de där, ibland flickorna, som läser jättefort och jättebra och vill ha utmaningar hela tiden.
Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin hoppas att listorna kan leda till samtal om litteraturens roll även bland de läsande förebilderna.
– Barn och ungas läsning är ett ansvar för hela samhället, säger hon.
Text: Elin Swedenmark/TT, Ann Edliden/TT.
Fakta: Läslistor
Regeringen har gett Skolverket och Kulturrådet i uppdrag att ta fram läslistor med svenska och internationella skönlitterära verk som är tänkta att vara ett stöd för förskollärare och lärare i undervisningen.
En fristående referensgrupp bestående av experter med litterär och pedagogisk sakkunskap har ingått i arbetet med listorna.
Förslag har också samlats in från behöriga förskollärare och lärare i svenska/svenska som andraspråk genom en enkät, samt från skolbibliotekarier.
Boktuggs analys: Bingo för vissa förlag och författare
Tanken är förstås god – att ge stöd åt lärare (och förmodar man då de numera obligatoriska skolbibliotekarierna) att välja böcker. Läslistorna lär framför allt vara bingo eller jackpot för de förlag som ger ut de utvalda titlarna. Och för de författare som haft turen att bli utvalda. Det här innebär försäljning på tusentals exemplar de kommande åren.
Kriterierna är så omfattande att de är nästan lika långa som den här texten. Men övergripande sägs: Litteraturen ska kunna väcka barns och elevers intresse för det skrivna och ge möjligheter till djupare förståelse av det egna jaget, av livet och av omvärlden.
En snabb bläddring i listorna säger mig att här finns väldigt många läsvärda böcker. Men så tänker jag på vad som är allra viktigast ifall man ska få ett barn att läsa – nämligen att boken handlar om något som intresserar dem. Tyvärr riskerar en sådan här lista att leda till precis det motsatta, det här är en förteckning över de godkända böckerna som man bör eller ska läsa.
Oavsett hur mycket Skolverket understryker att listorna är frivilliga och även kommer att revideras över tid så är risken uppenbar att just den tolkningen försvinner på vägen. Plötsligt har vi en rektor som säger att det bara är okej att köpa in de böcker som finns på Läslistorna. Och i samma stund har de gjort mer skada än nytta.
Tvärtom bör vi sträva efter en stor titelbredd på skolorna så att varje elev kan låna och läsa just den bok som de blir intresserade av. Oavsett om det är fantasy eller fackböcker om datorspel, matlagning eller fotbollsstjärnor. Och just detta skulle underlättas ifall man släppte fokus på pappersboken och satsade på läsplattor. Men det lär inte hända eftersom Lotta Ministers mantra är från skärm till pärm – till varje pris.
Den andra reflektionen är förstås att om vi befinner oss i en läskris som hon säger så kanske man skulle vidta åtgärder som ger en direkt effekt, inte bara läslistor, bokinköpsbidrag och lagstadgade skolbibliotek. Då skulle man faktiskt göra läsning till ett eget ämne under hela grundskolan. Om man nu anser att det är så viktigt att elever utan en viss nivå på läsförmågan inte kommer att kunna få ett fullständigt betyg i årskurs nio, vilket faktiskt forskare påpekat i två decennier. När vi nu vet att det är så – hur kan man förlita sig på att eleverna ska öva sin läsförmåga hemma eller som en sidoeffekt av SO-ämnen?
Det är faktiskt helt obegripligt.
Tänk dig att skolan uppmanade alla föräldrar att se till att barnen räknar 20 minuter om dagen för att nå en tillräckligt hög matematisk förmåga. Lite hårddraget, men likväl. Det är högt tonläge men inte mycket verkstad från regeringen.
För bokbranschen är det förstås positivt att skolorna nu fått en inköpslista från Skolverket. God Jul liksom. Som läsfrämjande åtgärd blir betyget en svag tvåa, eller förlåt ett E med det nuvarande (för de flesta obegripliga) betygssystemet.
Här hittar du de kompletta Läslistorna hos Skolverket.
Fakta: Läslistorna i urval
Sammanlagt 250 verk ingår i läslistorna – här är några av dem.
Förskolan:
”Bäbis dansar” av Ann Forslind
”Knacka på” av Anna-Clara Tidholm
”Säjer hunden” av Pija Lindenbaum
”Sagan om den lilla, lilla gumman” av Elsa Beskow
”Molnbullar” av Baek Heena
Lågstadiet:
”Historien om Bodri” av Hédi Fried och Stina Wirsén
”Mitt bottenliv. Av en ensam axolotl” av Linda Bondestam
”Jordgubbsbarnen” av Sara Olausson
”Rymlingarna” av Ulf Stark och Kitty Crowther
”Halsen rapar, hjärtat slår – rim för 0–100 år” av Emma och Lisen Adbåge
Mellanstadiet:
”Comedy queen” av Jenny Jägerfeld
”Falafelflickorna” av Christina Wahldén
”Jefferson” av Jean-Claude Mourlevat
”Matilda” av Roald Dahl
”Nattkorpen” av Johan Rundberg
Högstadiet:
”Agnes Cecilia – en sällsam historia” av Maria Gripe
”Brun flicka drömmer” av Jacqueline Woodson
”Himlabrand” av Moa Backe Åstot
”Lila hibiskus” av Chimamanda Ngozi Adichie
”Trollkarlen från övärlden” av Ursula K Le Guin
Gymnasiet:
”Allt går sönder” av Chinua Achebe
”De små tingens gud” av Arundhati Roy
”Kvinnor och äppelträd” av Moa Martinson
”Hunden” av Kerstin Ekman
”Vinterflickor” av Laurie Halse Anderson
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
