Replik: Inte alltid så enkelt att använda återvunnet papper

Markus Guldstrand, Production Director, Bonnier Books. Pressbild.

For every complex problem there is an answer that is clear, simple, and wrong. Det här är ett citat jag ofta använder, det tål att återanvändas. Att använda återvunnet papper är inte så enkelt som det kan låta. I barnböcker kan det rentav vara både olämpligt och farligt, skriver Markus Guldstrand, Production Director på Bonnier Books, i ett svar på ett tidigare debattinlägg från Olika förlag.

For every complex problem there is an answer that is clear, simple, and wrong. Det här är ett citat jag ofta använder, det tål att återanvändas. Det är lite som papper, man kan återanvända det flera gånger – men inte hur ofta som helst. Att använda återvunnet papper är inte så enkelt som det kan låta, även återvunnet papper har ju två sidor. I barnböcker kan det rentav vara både olämpligt och farligt. OLIKA förlag lyfter några viktiga frågor i ett intressant inlägg, och jag vill gärna bidra med Bonnier Books erfarenhet kring hållbar bokproduktion och återvunnet papper.

Först en eloge till förlaget OLIKA förlags ambitiösa hållbarhetsarbete, det är fantastiskt kul att se hur ni trots/tack vare er storlek jobbar så målmedvetet med de här bitarna. Hållbarhetsarbete är inte enkelt, samtidigt är det oerhört viktigt att det görs, och att det görs rätt. För mindre förlag kan det vara oerhört utmanande att förstå och ta välgrundade beslut kring hållbar bokproduktion, det är förstås enklare när man har större personella resurser. Det kostar tid och pengar samtidigt som det är svårt att navigera bland olika påståenden. Det är vi medvetna om, och har därför tagit ett bredare grepp kring hållbarhetsfrågan som gynnar hela förlagsbranschen, inte bara Bonnier Books. En hållbar bokbransch är bra för oss alla, vi spelar i samma lag. 

Vi på Bonnier Books jobbar alltså inte enbart med våra egna produkter; vi stöttar både tryckerier och konkurrerande förlag, vi var med redan när Bokbranschens Klimatinitiativ grundlades, vi har utvecklat bokpapperssorter med extremt små fotavtryck, vi driver mätbar förändring i hållbarhetsarbete hos samtliga våra tryckerier genom vårt egenutvecklade system för hållbarhetsbedömning EVA (Evaluate, Validate, Approve), för att nämna några exempel. Alla de här delarna är till hjälp för övriga förlag som jobbar med de här tryckerierna.

Hurdå? Jo, när vi begär av ett tryckeri att gå över till förnyelsebar el är det till nytta även för våra konkurrenter som producerar hos det här tryckeriet. Och om man använder ett av Bonnier Books ramavtalstryckerier kan man vara säkra på att de här tryckerierna ligger i toppskiktet av hållbara, ansvarsfulla tryckerier. Och av det papper vi tagit fram har hittills fler än 10 miljoner böcker tryckts, varav drygt 3,5 miljoner av dessa producerades av våra konkurrenter.

Som svar på frågan ”När ska bokbranschen ta sig an klimatfrågan på allvar?” kan vi bara svara för oss. Vi föresatte oss redan tidigt, som en av de första förlagsgrupperna, att reducera våra utsläpp genom Science Based Targets initiative (SBTi). Vi lade ambitionen i nivå med Parisavtalet; en minskning av våra utsläpp med 25 % till år 2025, räknat från basåret 2019. Redan år 2023 nådde vi det (del)målet, och vi gjorde det med en reduktion av våra utsläpp med 34 % – trots att vi i fjol producerade mer böcker – både i exemplar och ton räknat – än vi gjorde år 2019. Det är vi stolta över, förstås. Men det är ändå bara ett delmål för oss.

När det gäller återvunnet papper är det inte alldeles enkelt. Återvunnet papper har funnits på marknaden under lång tid, men det har alltid varit en utmaning att uppnå den volym, tillgänglighet och kvalitet som krävs för storskalig bokproduktion. Så i våras tog vi fram en lösning på det; ett för branschen helt nytt, återvunnet bokpapper. Vi återanvänder helt enkelt tryckeriets otryckta pappersavfall och transporterar det på lastbilarna som åker tillbaka till pappersbruket. Där produceras nytt papper av den här råvaran. Detta nya återvunna papper har utmärkta tryckegenskaper och eliminerar behovet av den kemiskt krävande deinkingprocessen (=det man gör för att tvätta bort gammal tryckfärg, limrester etc). Vem som helst kan använda det här pappret, och alla tryckerier kan delta i samarbetet. 

Samtidigt är inte återvunnet papper lösningen på allt. Dels måste det finnas goda volymer tillgängligt, om det är svårt att få tag på uppstår andra problem; att använda material som är en bristvara gör att förlag riskerar trycka för höga upplagor för att undvika orimligt långa tilltryckstider, vilket kan leda till överproduktion, vilket ger fler transporter, och mer utsläpp av växthusgaser. 

Återvunnet papper kommer vanligen från tidigare tryckt papper, vilket betyder att det kan finnas kemikalier som är svåra att få bort. Det ställs ju extra höga krav på barnböcker eftersom barn upp till 3 års ålder kan tugga på böckerna, av den anledningen undviker vi återvunnet papper för den typen av böcker. Återvunnet papper kan innehålla till exempel mineralolja, Bisfenol A, ftalater beroende på råvarans ursprung. Det enda sättet att säkert veta är att testa varje upplaga, vilket i praktiken är mycket dyrt (man behöver testa många batcher, eftersom en pappersleverans kan bestå av flera batcher). Årliga leverantörsbekräftelser bör kompletteras för vissa produkter, såsom böcker för barn under 3 år, för att säkerställa att specifika krav uppfylls. Det här är dock inga problem med det återvunna papper vi tagit fram, eftersom det kommer från olimmat och otryckt pappersspill. 

En annan sak som ofta glöms av när man pratar om återvunnet papper är att det behövs nytt papper (det som kallas virgin paper) för att kunna producera återvunnet papper. Låt oss för enkelhetens skull titta på Bonnierförlagen (som för övrigt enbart producerar böcker på FSC-certifierat papper), och hur det ser ut i Sverige. Det absolut mesta av det papper Bonnierförlagen (och Bonnier Books) använder kommer från Sverige. I princip samtliga av våra bokpärmar är visserligen tillverkade av papp från återvunnet papper, vilket är ganska vanligt för hela branschen.

Men när det gäller själva inlage- och omslagspapperet ligger bokpapper tidigare i livscykeln än andra papperssorter, återvunna böcker blir till råvara för papper som används i reklamtryck, dagstidningar, hushållspapper och liknande. Den livscykeln roterar vanligtvis upp till 6-8 gånger innan fibrerna är så skadade att papperet inte längre kan återanvändas. Det som först är en bok, blir sen ett ritblock, vilket sen blir en tidning ett par gånger, därefter blir det en reklamtrycksak och avslutningsvis kanske hushållspapper.  Cirka 71 % (European Paper Recycling Council, 2021) av allt papper återvinns i Europa, men ett ständigt tillskott av nya fibrer behövs eftersom papper bara kan återvinnas ett begränsat antal gånger. Där finns en utmaning i det större perspektivet. 

När det då gäller virgin paper tror jag inte det finns en enda skogsägare som fäller träd för att bara sälja till pappersmassabruk. De träd som fälls blir till exempelvis plankor (som ger skogägaren mer betalt) medan det sågspill som blir över när man sågat plankorna – eller det som kallas GROT (gren, rot, topp) – är det som används till papperstillverkning. Det är alltså en biprodukt från sågverken och skogsbruket som används för att bli papper. Ibland kan sly och rester från gallring användas till papper, dvs det som är en restprodukt från ett aktivt skogsbruk (som syftar till att främja det viktiga ljusinsläppet, tillväxt, och en gynnsam biotop). Det går alltså inte till som så att en skogshuggare hugger ned 10 träd som sedan blir 700 böcker. Precis som kompostavfall ibland blir biobränsle, blir spill från skogsbruket ibland papper. Rätt smart. Och extra bra är det ju eftersom det behövs nytt papper för att kunna producera återvunnet papper. 

”Att förlag fortsätter att producera böcker på nytt papper av skövlad skog” är en allvarlig anklagelse som nog kräver åtminstone ett exempel. Vilket förlag, papper, eller vilken bok tänker ni på? Eller menar ni att det förekommer skövling av skog i olika länder? Ja, det förekommer tyvärr. Det är bland annat därför vi har en papperspolicy, därför vi gör slumpmässiga fibertester på våra böcker, och därför välkomnar vi den europeiska avskogningsförordningen, EUDR. Det är ett reellt och allvarligt problem med skövling av skogar. Men att göra kopplingen till svenska förlags bokutgivning på en generell nivå är ett svepande grepp som är lite vårdslöst.

Att en sådan råvara skulle hamna i en bok producerad på certifierat papper är mindre sannolikt. Man gör branschen en otjänst om man slänger sig med svepande påståenden av den här typen. Tänk om bokkunderna skulle tro att det är så, att svenska förlag rutinmässigt skövlar skogen för att tillverka sina böcker? Men därmed inte sagt att det inte finns en risk att sådan råvara kan förekomma i träbaserade produkter såsom exempelvis böcker. Det är också därför vi inte enbart lutar oss mot FSC-märkning, eller enbart vår papperspolicy, eller enbart slumpmässiga fibertester av våra böcker. Hur vi jobbar med det här kan man läsa om i vår papperspolicy; Paper Sourcing Commitments & Guidelines.

Och om man bortser från problematiken ovan då, genererar återvunnet papper mycket lägre utsläpp av växthusgaser? Fram till för några dagar sedan (!) fanns ingen tydlig definierad standard hur produktspecifik beräkning av CO2 utsläpp från återvunnet papper ska se ut idag. Det är sannolikt – men vi vet ännu inte med säkerhet – att återvunnet papper kan ha lägre utsläpp än virgin paper med denna standard (eftersom man, tex, exkluderar de processer som krävs för att från första början göra det ursprungliga papperet), men det beror ändå i slutändan på många faktorer: vilken elmix använder pappersbruket, transportrelaterade utsläpp (kommer råvaran från samma land, eller importeras det?) etc. Det är oerhört viktigt att använda standardiserade metoder för att på ett adekvat sätt jämföra miljöpåverkan. Att med säkerhet säga att återvunnet papper genererar lägre utsläpp än virgin paper skulle vi inte våga göra idag. Det är inte så enkelt som att återvunnet papper per automatik betyder 0,2 kg lägre utsläppsintensitet per bok.

Vidare är det vanskligt att använda enheten utsläpp per exemplar bok. Vi använder enheten kilo CO2 per kilo bok, eftersom böcker kan se olika ut. En pixibok resulterar nog undantagslöst i mindre totala utsläpp i produktionen än vad ett tungt praktverk gör. Utsläpp per bok är helt enkelt missvisande. Bättre är då att jämföra den viktbaserade utsläppsintensiteten, dvs kilo utsläpp per kilo produkt. Om man därutöver också minskar omfång, storlek och vikt är det en bonus. 

För att ge ett konkret exempel: genomsnittsvikten på Bonnierförlagens böcker 2023 låg på 410 gram, medan OLIKA förlags genomsnittliga bokvikt verkar ligga på 278 gram. I en dynamisk utgivning av böcker fluktuerar genomsnittsvikten över tid, vilket ger missvisande siffror. Om man dessutom förfinar sin metodik för utsläppsberäkningar över tid (som man förstås ska göra) kan jämförelserna bli än mer haltande, man jämför lätt äpplen med päron.

Det saknas inte utmaningar – men det finns heller inte en enda lösning på allt. Man behöver jobba på fler fronter, och både kort- och långsiktigt. Det är bland annat därför vi också håller på att utveckla ett papper delvis tillverkat av spill från något helt annat än träd, ett papper vi hoppas kunna få ut på marknaden i början av 2025. Det blir det tredje papperet vi har utvecklat, och det tredje papperet vi tagit fram med enda syfte att minska papperets fotavtryck. Även detta papper kommer finnas tillgängligt för alla.

Avslutningsvis: det är fantastiskt att ni jobbar så pass hårt med de här frågorna. Vi spelar faktiskt i samma lag, och det tror jag de flesta i den svenska förlagsbranschen gör. Låt oss samarbeta för att driva förändring. Kom upp till oss på Sveavägen nån dag, så berättar vi mer om hur vi jobbar med vårt hållbarhetsarbete. Eller läs mer på bonnierbooks.com. Eller mejla mig, så kan vi prata om hur vi alla tillsammans kan bli bättre.

Markus Guldstrand
Production Director, Bonnier Books

info@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

Sten Velander med en ny humoristisk spänningsroman

Henry har accepterat att tiden som bårhusansvarig är över. Rastlösheten är påtaglig och han är redo för nya utmaningar i livet. Att hantera döda känns som en trygghet och då är valet av sysselsättning självklart.