I debatten om hybridförlagen har det dykt upp ett argument som bygger på att man måste trycka en så stor upplaga att det är möjligt att tjäna pengar. Det är numera en myt och vi ska strax förklara varför.
Ni har säkert läst om hybridförlagen och dess metoder. Igår gick dessutom Författarförbundet ut och varnade författare för att skriva avtal med ett av dem – Lava förlag. Jag saxar ur förbundets pressmeddelande:
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
”Lavas avtal är oskäliga på en rad punkter. Det handlar bland annat om otydlighet kring vad som ingår i överenskommelsen, en sekretessklausul som effektivt hindrar kritik av företaget och en optionsrätt som binder författaren till att betala även för ett uppföljande verk”, säger Författarförbundets ordförande Anja Gatu.
Utöver Lavas omfattande sekretessklausul och optionsrätt, har många författare klagar på det redaktionella arbetet, på marknadsföringen och att det är väldigt svårt att komma i kontakt med företaget.
Detta föranleder Författarförbundet att varna för att ingå avtal med Lava. ”När de här problemen bara ökar ser vi ingen annan väg att gå än att varna människor från att ingå avtal med Lava”, säger Anja Gatu.
Tankefel bakom räknefel på styckpris
I debatten har man också kunnat läsa en argumentation som går ut på ett räkneexempel som kan låta logiskt men som numera är fel.
Det brukar handla om att utgivningspaketet är alldeles för dyrt (ofta 50-75 tkr) och eftersom det bara ingår 100 exemplar så är det omöjligt för författaren att tjäna pengar eftersom varje exemplar då kostar 500 kr styck och ingen kan sälja en bok för 800 kr. Ungefär så.
Det här låter ju logiskt. Men det är helt feltänkt.
Det beror på att man blandar ihop de två olika investeringar som ett förlag vanligen gör och som vid en hybridutgivning görs av författaren. Det här får man kanske skylla på de hybridförlag som blandar ihop kostnaden för projektledning, redaktionellt arbete och sälj med kostnaden för tryck.
Enligt logiken ovan så bör hybridförlaget trycka upp åtminstone 1000 exemplar så tryckpriset kommer ner till en femtiolapp så att man får lite marginal på boken.
Men det förutsätter ju att hela upplagan säljs. Om bara 500 ex säljs så är tryckpriset i praktiken 100 kr istället för 50 kr.
Dessutom tjänar författaren in tryckkostnaden för varje såld bok.
Tryckkostnad är inte detsamma som utgivningskostnad
Låter det rörigt? Om vi tänker så här istället. Att trycka en bok i 50 exemplar idag, roman i mjukband talar vi om, behöver inte kosta mer än 40-50 kr/st. Det är förstås inte lika bra som om du trycker 1000 exemplar, men du slipper då lagerkostnad och att binda pengar i upplaga.
Låt oss säga att du betalar 55 000 kr för din utgivning (exklusive moms talar jag om nu, inget annat) inkl 100 ex så utgörs kanske 5000 kr av tryckkostnad. Övrigt är engångskostnader för att ta fram innehåll, tryckfiler, registrera boken och så vidare.
När du sålt dina första 100 exemplar för säg fpris 130 kr efter rabatter har du dragit in 13 000 kr. Då återstår 42 000 kr innan du nått break-even.
Först nu trycks ytterligare en liten upplaga på (exempelvis) 100 ex. När du upprepat processen fyra gånger så har du börjat tjäna pengar på boken. Om du nu inte sålt en del av upplagan direkt, utan mellanhänder för 200 kr/st och behållit hela förtjänsten.
Nu är det förstås långt ifrån alla böcker som faktiskt säljer 423 exemplar vilket är vad som krävs för break even i vårt räkneexempel (där vi inte tar hänsyn till alla kostnader för att sälja dessa böcker som körning till signeringar, köpt reklam, deltagande i bokmässa osv). Tvärtom är det många, inte minst egen- och hybridutgivna som säljer färre. Och då går författaren back. Och om hen tryckt väldigt 1000 exemplar blir underskottet större.
Men när man väl passerat break-even då tjänar författaren alltså uppåt 80 kr per bok. I alla fall ser kalkylen ut så för en egenutgivare. Hos hybridförlagen finns såklart andra villkor – beroende på hur och var boken säljs så ska förlaget ha 20-40 procent av intäkterna.
Ebok och ljudbok kan förändra kalkylen
För att ytterligare krångla till det kan det finnas ebok och ljudbok som ingår i priset eller köps till. Dessa intäkter kan då bidra till att betala kostnaden för utgivningspaketet (förutsatt att de först täckt eventuella extrakostnader för exempelvis inläsning) vilket ytterligare minskar behovet av en stor tryckt förstaupplaga.
Jag tror vi slutar där för denna gång. Kontentan är i alla fall att du inte kan räkna ut tryckpriset genom att dela hela utgivningspaketet med förstaupplagan. Då blir resultatet helt fel.
Däremot uppmanar jag alla som överväger utgivning på eget förlag eller hybridförlag att göra en budget. Och att aldrig investera pengar i en bokutgivning som du inte har råd att förlora. Det är osannolikt att du säljer 0 böcker, men det är inte heller sannolikt att du säljer tillräckligt många för att projektet ska gå plus.
Slutligen ska man komma ihåg att även om boken säljer de där 400-500 exemplar (i vissa fall kan det vara mer, beroende på royaltynivån) som kanske krävs för break even så gör man det kanske inte år 1 utan först år 2 eller 3. Kanske rentav år 5. Under hela denna tid får du alltså ligga ute med pengarna, vilket är anledningen till att man inte bör låna till en bokutgivning om man inte har råd med räntan.
Transparens: Undertecknad är en av grundarna till Hoi förlag, ett av Sveriges första hybridförlag som även var med och myntade uttrycket. Jag lämnade dock styrelsen där 2017 och har sedan dess inte varit inblandad i det operativa arbetet. Idag är jag passiv delägare med en ägarandel under 1 %. Det innebär dock att jag har inblick i hybridförlagens för- och nackdelar samt styrkor och svagheter jämfört med andra utgivningsformer.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
