Samtidigt som litteratur om det samiska efterfrågas på majoritetsspråken krymper de samiska språken ihop. Det konstaterar den svenska Augustpristagaren Elin Anna Labba. Själv skriver hon på svenska med nordsamiska inslag.
Utgivningen är minimal. För tio år sedan gavs det ut en bok vart femte år på något av de fem samiska språk som finns i svenska Sápmi – alla genrer inbegripna. Nu har utgivningstakten stigit till 1,6 bok per år.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
– Det kommer väldigt få böcker på samiska och de som kommer är ovärderliga. Man kan inte lära sig ett språk utan att få läsa eller skriva det, vi skulle verkligen behöva fler, säger Elin Anna Labba.
”Inte för alla”
TT: Vad säger du till dem som inte kan läsa Fredrik Prosts bok på nordsamiska?
– Alla böcker är inte för alla, så måste det få vara, samtidigt som många fler i världen borde få tillgång till böcker. Ur ett majoritetsperspektiv är man nog van vid att få det mesta, men tillhör man en minoritet är man ganska van vid att inte få allt.
När den norska författaren Kathrine Nedrejord, vars roman ”Sameproblemet” kommer på norska i höst, började skriva för tio år sedan blev hon avrådd att skriva om det samiska av norska förslag. Ingen skulle vilja läsa. Nu har förlagen bytt fot.
Till fullo
Kathrine Nedrejord skriver om det samiska på norska, men försvarar till fullo Fredrik Prosts vägran att låta översätta till majoritetsspråk.
– Historien har lärt oss att vi inte ska ha tillit till majoritetssamhället, vår kultur har antingen blivit exotiserad eller nedvärderad, missförstådd. Väldigt mycket har varit ”lost in translation” mellan samisk kultur och skandinavisk kultur.
– Men det handlar också om att inte hela tiden behöva ta hänsyn till dem som inte kan det samiska utan om att få skapa egna rum där man bara kan få vara.
Erika Josefsson/TT
Fakta: Elin Anna Labba väljer fyra samiska klassiker
1. Paulus Utsis ”Giela giela”:
– En samisk Tranströmer på nordsamiska, han skulle behöva en nyöversättning dock.
2. Nils-Aslak Valkeapää, joijkade under invigningen av OS i Lillehammer och är den ende författare som fått Nordiska rådets litteraturpris för ett verk skrivet på samiska: ”Solen, min far” (1988) – en skildring av samernas kulturhistoria, från hällristningar till samtiden:
– Han var viktig för att vi ens är på Bokmässan i dag.
3. Elle Márjá Vars:
– Hon har skrivit barn- och ungdomsböcker för flera generationer samiska barn och är fortfarande den författare som mina barn vill läsa.
4. Linnea Axelssons”Ædnan”, skriven på svenska:
– Redan en modern samisk klassiker. Den är tidlös, den hade kunnat vara skriven för 40 år sedan, hon tar så stora grepp om ämnen som är onda och trasiga i det samiska samhället, som skola och språkförlust.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
