Författarförbundets ordförande Anja Gatu vill se en mer aktiv litteraturpolitik och varnar för att den yttrandefrihet vi tagit för given i Sverige kan vara hotad. Upphovsrättsfrågan kring AI står på agendan i höst och i sommarens läshög finns böcker av en salig blandning.
Hur sammanfattar du årets första halva?
– Vi har börjat omförhandla våra standardavtal med förlagen för att få till moderna avtal anpassade till dagens konsumtionsmönster och det samtida litterära landskapets förutsättningar och utmaningar, och vi har konstruktiva samtal med flera förlag. Vi har sett att DSM-direktivet fortfarande inte efterföljs tillräckligt väl – författarna och översättarna är långtifrån att få skäliga ersättningar för de digitala formaten och transparensen är inte tillfredsställande – och menar att det borde skrivas in i svensk lag. Och så har det varit mycket fokus på generativ AI naturligtvis, och hur maskinernas intåg i litteraturvärlden kan förändra grundläggande litteraturpolitiska strukturer och författares och översättares konkreta förutsättningar. På den positiva sidan finns lagförslaget om bemannade skolbibliotek, det var inte en dag för tidigt.
Vilka frågor är viktiga för er i höst?
– Förutom förhandlingarna om avtalen och arbetet med att få DSM-direktivet att fungera som det var tänkt, kommer vi också att trycka på kring behovet av en aktiv litteraturpolitik, bland annat för att se till att det finns förutsättningar för den tryckta boken att fortsätta finnas. Vi behöver mer än bara läsfrämjande åtgärder för att hantera omvälvningarna inom det litterära ekosystemet. Och så har vi en kamp om upphovsrätten att ta, eftersom de företag som tränar sina maskiner för generativ AI gör det på upphovsrättsskyddat material utan tillstånd och utan att betala ersättningar till de som skapat texterna och bilderna. Vi är också mycket bekymrade över situationen för litteraturkritiken när tidningarnas kultursidor fortsätter skära ner.
Vilka frågor är viktiga för er de kommande fem åren?
– Att se till att digitaliseringen av bokbranschen inte blir på bekostnad av författarna och översättarna, för då har vi snart ingen litteratur – bara berättelser framtagna av robotar. Jag tror också att vi kommer att se att den yttrandefrihet som vi kanske har tagit för given i Sverige, är under hot även här. Kampanjerna mot dragqueens på biblioteken, författarsamtal som ställs in på grund av hot och ett allt större intresse för att detaljstyra vad konsten och litteraturen ska göra är nog bara början, tyvärr.
Vad läser du själv i sommar?
– Det är en salig blandning som vanligt, i läshögen just nu ligger Ella-Maria Nuttis Kaffe med mjölk, Simon Banks Vem dödade min fotboll?, Rihab Garcis Vi kommer ändå bara bli becknare och den tredje delen i Maja Lundes klimatkvartett.
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!
