Inka Gurung debuterar med I ödets bakvatten : efter monsunen

Inka Gurung. Fotograf: Daniel Breece

Inka Gurung heter jag. Jag har rötterna i Jämtland och är uppvuxen i 
Stockholm. Efter många år av resande världen över hamnade jag i Nepal 
och fann en passion i forspaddling i Nepals djupa grönskande dalgångar. 
Jag blev kvar i många år och paddlade, vandrade i bergen, njöt av den 
stressfria tillvaron och startade så småningom ett eget företag och 
började guida besökare både på floderna och i bergen. Av en slump(?) 
träffade jag en dag en ung nepalesisk tjej som blev förtjust över att 
höra att jag var forspaddlingsinstruktör och hon bad mig att lära henne. 
Det blev starten på ett projekt där jag lärde många unga kvinnor i den 
mansdominerade turistbranschen att paddla och utbilda dem till 
äventyrsguider. När jag flyttade tillbaka till Sverige hittade jag det 
lilla samhället Dala-Floda vid den forsande Västerdalälven. Här bor jag 
nu tillsammans med mina två barn och leder forspaddlingskurser, 
skogsbad, yoga och frigörande dans när jag inte skriver, jobbar i 
trädgården, paddlar SUP-bräda eller reser till Nepal och guidar resor.

I ödets bakvatten : efter monsunen

I ödets bakvatten : efter monsunen

Nirmala bor tillsammans med sin pappa och två bröder på en bergssluttning ovanför Trisulifloden. Livet i byn är inte lätt. Pappa dricker och de har svårt att få ihop till brödfödan. Trots det vill Nirmala inget annat än att leva tillsammans med lilla Babu och storebror Raju, och ta hand om djuren och odlingsdungen. Läs mer »

info@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

Sten Velander med en ny humoristisk spänningsroman

Henry har accepterat att tiden som bårhusansvarig är över. Rastlösheten är påtaglig och han är redo för nya utmaningar i livet. Att hantera döda känns som en trygghet och då är valet av sysselsättning självklart.