Hem som en dröm. Och när himlen svarar.
Ibland när det regnar särskilt vackert. När regnet är mjukt och når mitt fönster. När känslan är stilla och vacker. När jag ensam och vemodig lyssnar på regnet. Då hör jag änglar gråta det vackra mot mitt fönster.
Jag föddes vid ett hav, en gammal kuststad, vilar staden och havet sin siluett och historia i havet. Ett salt hav. Och vilken vacker tanke att låta havet berätta sin egen historia, spelar en havsorgel sin melodi för mig, jag en långväga turist från ett annat liv – och hav det blev för mig.
Jag växte upp i mitt Malmö. Ett Malmö nära torg och drömmar jag alltid hörde och lyssnade till. Hörde en annan slags melodi än den jag lyssnade till hemma. En barnslig Trappa i ett hörn, jag bland de gamla rivningskåkarna, arbetarhusen strax före rivning. Bland drömmar och människor som bar på minnen och historia. Som äldre brukar jag svara att jag kommer från Klaragatan, norra Sofielund är mitt Malmö från en tid nästan numera glömd. Skånska kullerstensgator och parallellt fanns alltid en osynlig värld utan böcker och fotografier. Det fanns berättelser, minnen komna över ett annat hav en gång. Jag är två världar. Jag är Gästarbetarnas dotter. Gästarbetarna i Sverige, tidigt 60-tal, de som aldrig skulle stanna och inte kunde återvända medan det begav sig och jag deras dotter gråter när jag minns. Det kommer jag nog alltid göra. Gråta och le.
Jag skriver från en melodi som är min. Som är jag.
Historien om den osannolika kärleken
- Förlag: Visto förlag
- Utgiven: 2024-05-10
Hem som en dröm.
Och när himlen svarar.
Ibland när det regnar särskilt vackert. När regnet är mjukt och når mitt fönster. När känslan är stilla och vacker. När jag ensam och vemodig lyssnar på regnet. Då hör jag änglar gråta det vackra mot mitt fönster.
Historien om den osannolika, svåra kärleken. Otrolig kärlek. Otrolig ensamhet. Otroliga liv. Läs mer »
