Bokförsäljningsstatistiken för första kvartalet 2024 visar ett rejält ras för tryckta böcker. Antalet sålda pappersböcker minskade med hela 9,7 procent och intäkten med 6,8 %. Även digitala böcker minskade (-1,6 %) men där ökade intäkterna med 12 %.
Idag kom försäljningsstatistiken för Q1-2024 från Förläggareföreningen och Bokhandlareföreningen. Det var ingen munter läsning för bokbranschen.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Vi kan börja med det positiva. Försäljningen räknat i kronor minskade bara med 1,2 procent eller 15,5 Mkr till 1228 Mkr. Det är tack vare de digitala abonnemangstjänsterna som höjde sina priser under våren 2023 och därför ökade sina intäkter med 12 procent. Det är dock inte hela sanningen, med låt oss återkomma till det på slutet.
Försäljningskanalerna
Nätbokhandeln är tillsammans med bokklubbarna fortfarande den största försäljningskanalen, men andelen minskar och är nu nere på 40,2 % samtidigt som prenumerationstjänsterna växer till 33,3 % (en ökning med 4 procentenheter). Jämförelse med samma period 2023.
- Digitala abonnemangstjänster ökade med 12 procent eller 43,9 Mkr
- Fysisk bokhandel ökade med 3 procent eller 7,4 Mkr
- Dagligvaruhandel ökade med 0,4 procent, eller knappt 300 000 kr
- Internetbokhandel/bokklubbar minskade med 12 procent, motsvarande 67,2 Mkr.
Vilket innebär att vi nu har dessa marknadsandelar:
- Internetbokhandel/bokklubbar var den största försäljningskanalen med 40,2 % (- 4,9 procentenheter)
- Digitala abonnemangstjänster var näst störst på 33,3 procent (+4 procentenheter)
- Fysisk bokhandel stod för 21,1 procent av marknaden (+0,9 procentenheter)
- Dagligvaruhandel var den minsta försäljningskanalen med 5,4 procent
Formatförskjutning
Värt att poängtera här är alltså att fysisk bokhandel visserligen ökade sin försäljning i kronor men det var ett resultat av höjda priser. Räknat i antalet exemplar minskade pappersboken även där.
Totalt såldes det 658 250 färre böcker under första kvartalet 2024 jämfört med 2023. Tidig påsk kan ha en liten påverkan, men det är trots allt nästan var tionde tryckt bok som försvunnit. Eller inte sålts.
Försäljningsvärdet för tryckta böcker minskade med 6,8 procent eller 58,8 Mkr. Alla format minskade, Inbundet med 2,7 procent, Pocket med 0,5 procent och Övriga tryckta format med 12,4 procent.
Totalt såldes 6,1 miljoner exemplar i tryckt format under det första kvartalet. Räknat i volym minskade Inbundet med 5,4 procent, Pocket med 6,8 procent och Övriga tryckta format med 13,4 procent.
Mest av de tre kanalerna minskade nätbokhandeln:
- Internetbokhandel/bokklubbar sålde 507 000 färre exemplar.
- Fysisk bokhandel sålde 54 000 färre exemplar
- Dagligvaruhandel sålde 96 600 färre exemplar
De digitala strömmade böckerna ökade i försäljningsvärde med 12 procent. Antalet strömningar sjönk dock med 1,6 procent under kvartalet jämfört med samma period förra året.
När man jämför tryckta och digitala böcker är det värt att se det längre perspektivet ännu en gång. Antalet exemplar finns inte i den långa tidsserien men försäljningsvärdet från 2018 och framåt finns med i en tabell.
På sex år har digitala abonnemangstjänster ökat försäljningen med 261,6 Mkr eller 177 %. Under samma tid har butiksförsäljningen (bokhandel + dagligvaruhandel) minskat med 66,9 Mkr eller – 17 %. Ehandeln har tappat 69,7 Mkr eller – 12,4 %.
Elefanten i rummet – inflationen
Faktum är att försäljningen toppade under pandemiåren 2021-2022 för ehandeln. Därefter har något hänt. Fysisk bokhandel har visserligen fått tillbaka kunderna men ligger fortfarande långt under 2018-2019.
Dessutom är det lätt att glömma att försäljningsraset maskeras av inflationen.
Om vi använder SCB:s beräkning av penningvärde och jämför mars 2018 med mars 2024 så kan vi se hur mycket försäljningen borde vara för att ligga på samma nivå som 2018. Den totala marknaden på 1099 Mkr motsvarar omräknat i 2024 års penningvärde 1386 Mkr. På det sättet att räkna kan man säga att bokmarknaden har tappat 287 Mkr i värde.
Fysisk bokhandels 302 Mkr 2018 är värt 381 Mkr. Det verkliga tappet där är alltså 79 Mkr eller 26 procent på sex år. Nätbokhandelns 563 Mkr motsvarar 710 Mkr så den har ihop med bokklubbarna tappat 147 Mkr. Den enda kanal som ökat snabbare än inflationen är då digitala abonnemangstjänster vars 147 Mkr motsvarar 185 Mkr. Där blir alltså den reella ökningen ändå 224 Mkr.
Det är ju lite deppigt att räkna på det viset. Naturligtvis kan enskilda kvartal också ge fluktuationer som orsakas av frånvaron av fenomentitlar, vilken vecka påsken infaller och så vidare. Men det förklarar knappast den kraftiga nedgången för tryckta böcker via återförsäljare.
Bör vi vara oroliga över nedgången för strömmade ljudböcker (-1,8 %) i volym? Eboken ökade med 3,1 % men är fortfarande betydligt mindre än ljudboken och utgör bara 6-7 % (osäkerheten beror på att utländsk utgivning och okänt format där det inte alltid framgår av försäljningsdata om det är en ljudbok eller ebok).
Färre strömmade ljudböcker kan förstås bero på att streamingtjänsterna blivit hårdare med delade konton och att de infört olika former av lyssningstak som gör att fler begränsar sin lyssning i volym. Eller så är det en tillfällig platå innan de digitala böckerna tar nästa språng uppåt.
Vad som händer med den tryckta boken när det sker återstår att se.
Nyfiken på att själv analysera? Du hittar rapporten här.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
