Mats Ahlstedt om att skriva med sin dotter och en boks livslängd

Mats Ahlstedt är aktuell med Visselblåsaren som han skrivit tillsammans med sin dotter Veronica Ahlstedt McCleave. Läs om hur de skriver tillsammans, Mats tankar kring böckers digitala liv och hur skrivandet hjälpte honom genom en lång tid isolerad på sjukhus.

Karaktärerna i Mats Ahlstedts böcker har ofta hälsat på i varandras serier. Nu har Eva Evander från Fatima-böckerna fått en helt egen serie, med böcker som Mats skriver tillsammans med sin dotter Veronica Ahlstedt McCleave.

Idén till en spin-off kom från Mats Ahlstedts förlag Bokfabriken och när en medförfattare skulle utses förklarade Mats att han ville skriva tillsammans med sin dotter, vilket förlaget inte hade något emot. Att hon kunde skriva bra var det ingen tvekan om eftersom förlaget redan läst ett manus av henne som de tyckte om. Med en grov minisynopsis av Mats satte de i gång. Veronica har skrivit och tillsammans har de arbetat sig igenom manuset.

– Hon skrev, vi diskuterade och där hon körde fast, där kom jag antingen med goda råd eller skrev själv. Vi har stött och blött hela tiden.

Huvudpersonen Eva Evander har slutat på polisen och är privatdetektiv i Visselblåsaren, vilket gör att hon lätt kan hålla kontakt med sina före detta kollegor inom polisen. Men hennes första fall visar sig vara något långt ifrån ett rutinuppdrag. Veronica har skrivit och med varsam hand tagit hand om Eva Evander och hennes före detta kollegor.

– Det är mina karaktärer och hon har fått låna dem för att utveckla dem. Det har hon gjort väldigt, väldigt bra. Karaktärsutveckling är hennes stora styrka.

I Mats Ahlstedts tidigare böcker är kvinnors utsatthet ett tema, så även i Visselblåsaren.

– Ja, jag vet inte varför. Det engagerar mig väldigt mycket, och jag har ju två döttrar. Man har ju varit rädd genom livet, att det ska hända någonting.

Är skrivandet som förebyggande terapi?

– Nu är de ju vuxna och har egna familjer. Men det var terapeutiskt, det vill jag nog påstå, från starten. Man skrev för att bearbeta sina egna känslor om vad som skulle kunna hända.

Idéerna kommer från samhällsföreteelser i omvärlden han läser och hör om, ”det räcker att öppna en tidning” och ett intresse för människor, psykologi och existentiella frågor. Det tror han att han fått av sin pappa som var präst. Därtill kommer väl utvecklad förmåga till att hitta på. Som barn var han en dagdrömmare ”av Guds nåde” med en otrolig fantasi. Något alternativ till att skriva som yrke fanns aldrig och Mats arbetade som journalist i många år innan författardebuten.

Genom åren har han gett ut böcker själv, på små förlag, hybridförlag och traditionellt. Det första manuset, Dödsängeln, fick positiva refuser med lektörsomdömen från flera stora förlag, men gick inte hela vägen till utgivning. Men när det andra manuset, Violinisten snappades upp av MB förlag ville de även ge ut det första som Mats själv gett ut genom book on demand.

Efter att bytt förlag till Kabusa och gett ut böcker där sa förlaget nej till manuset till Trasdockorna, den var för hemsk.

– Där stod jag, sjätte boken i en serie. Inget förlag vill ta vid mitt i en serie så då kontaktade jag Hoi. De tyckte det var kul att ge ut en etablerad författare.

Mats gav ut två böcker på Hoi och gick med vinst, men menar att hybridförlag kostar mer än det smakar, i synnerhet för debutanter.

– Du har absolut inte den marknadsföringsmöjligheten som ett traditionellt förlag har. Du ska göra allt själv. Jag hade ett etablerat namn och det var ett sätt att fortsätta serien, men jag tjänar betydligt mer på ett traditionellt förlag.

Digitala böcker får evligt liv

År 2013 hörde Storytel av sig och ville göra ljudbok av den första boken. Mats sa ja. Året därpå hörde de av sig igen och ville läsa in de fem andra böckerna han skrivit. Mats sa ja igen och fick ett ”oerhört bra avtal”.

– Det har jag tjänat mycket pengar på genom åren, för backlist går väldigt bra.

Det händer att han lägger sig i de regelbundet förekommande debatterna om strömningstjänsters fördelar och nackdelar och konstaterar att de för en etablerad författare mest är en fördel. När en bok tidigare getts ut i inbundet och pocket, kanske tryckts till någon gång, försvann den helt.

– Då var det slut. Finito. Kanske kunde man hitta den på antikvariat. Men digitalt lever böckerna vidare, de har ett evigt liv. Mina första böcker som är 20 år gamla tickar på hela tiden. Och så är det idag. När man släpper en ny bok börjar backlisten att lyfta. Men jag kan förstå att de nya författarna som kommer nu, som kanske har skrivit en eller två böcker, klagar högt och ljudligt på den låga ersättningen. De har ju ingen backlist direkt.

Mats Ahlstedt bygger på sin backlist. Visselblåsaren ska få uppföljare, liksom både Fatima- och Ella-serierna. Han skriver på kvällar och nätter, vilket passar bra eftersom Veronica bor i Australien. När hon äter frukost är Mats i full gång och de kan prata med varandra.

Han skriver för att det är roligt, men för några år sedan var det skrivandet som räddade honom. En genetisk leversjukdom tvingade honom till en transplantation, och sedan ytterligare en eftersom den första levern inte passade. Efter sepsis, infektion och en autoimmun sjukdom som gjorde honom förlamad är han i dag frisk. Men sammanlagt blev det sex månader på sjukhus, utan besök efter som det var pandemi. Skrivandet blev en sorts terapi.

– Jag tog mina droppställningar, gick till en fåtölj med datorn och skrev de stunder jag orkade. Utan böckerna hade det nog inte gått så bra. De höll mig i gång, det var något att se fram emot.

Nu skriver Veronica på Vissellåsarens uppföljare och Mats på en bok i Ella-serien. Nästa bok om Fatima kommer ut i sommar.