Läsfrämjare hurrade åt beskedet att varje skola ska ha ett bemannat skolbibliotek från och med 2025. Men det saknas minst 1300 bibliotekarier – och nu efterlyser branschen besked om hur satsningen ska genomföras.

Glädjen var stor bland lärare och bibliotekarier när regeringen meddelade att bemannade skolbibliotek ska bli lag från 2025. Redan från början sade också skolminister Lotta Edholm (L) att det var en stor utmaning att hitta tillräckligt med bibliotekarier. Men nu undrar branschorganisationer och utbildningsansvariga varför de inte hör något om nästa steg.

– Det känns tråkigt att lyfta det negativa, men det är viktigt att se hela frågans komplexitet. Det här är inte som att hitta rastvakter, säger Olof Sundin, ansvarig för forskarutbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet.

Väntar på besked

I nuläget saknas minst 1 300 bibliotekarier för att alla skolor ska kunna ha bemannade bibliotek till 2025, enligt en uträkning som fackförbundet DIK:s oberoende medlemstidning Magasin K har gjort. Förra läsåret, 2021/2022 examinerades 287 nya bibliotekarier.

– Det finns sex lärosäten, så det är några att fördela utbildningarna på men 1 300 kommer inte att gå. Man behöver tänka kreativt och hitta andra sätt att hitta bibliotekarier, säger Silvia Ernhagen, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening.

Men det är bråttom, understryker Olof Sundin. Å ena sidan måste platserna på de ordinarie utbildningarna utökas, har branschen krävt. Det ska också finnas kapacitet på lärosätena att bedriva den kvalificerade utbildningen, understryker Sundin, som väntar på besked om hur de ska kunna möta den ökade efterfrågan.

Regeringen har heller inte förtydligat vad de menar med bemannade bibliotek, hävdar han.

– Jag hoppas att det ska bli tydliggjort snart. För bemannade bibliotek i sig är ju inte lösningen på allt — om vi har läkarbrist säger vi inte ”nu lovar vi att alla operationsmottagningar ska vara bemannade”, utan att tala om vad bemanningen ska innefatta – så där ser jag fram emot att veta mer.

Långsiktiga lösningar

Ett förslag för att möta bristen är en vidareutbildning som gör att lärare under en övergångsperiod kan arbeta på biblioteken. På mindre orter finns också andra alternativ, som att dela bibliotekarie.

– Om man är en liten kommun kan man ha en skolbibliotekarie som åker runt till flera skolor, och vissa har sina lokaler inhysta i folkbiblioteket, säger Silvia Ernhagen.

Hur friskolor tar sig an uppdraget är en annan fråga om skolbiblioteken ska bli likvärdiga. Kommuner, skolor och huvudmän måste nu hinna planera för omställningen. Silvia Ernhagen trycker också på vikten av att det blir långsiktiga lösningar och att stödet permanentas.

– Och att man säkerställer att det finns pengar hos kommunerna, så att man inte har en kort satsning och sedan drar ned igen, säger hon.

Skolminister Lotta Edholm menar att lärosätena har ett stort ansvar för att planera utbildningarna, men har inga konkreta besked att ge.

– Jag följer naturligtvis alla delar av reformen, inklusive antalet utbildningsplatser, mycket noggrant. Och utesluter inte att regeringen vid behov kan komma att se över frågan om utbildningsplatser, säger hon i en kommentar till TT.

Även källkritik

Svensk biblioteksförening hoppas att Skolverket nu ska få i uppdrag att förtydliga vad ett skolbibliotek är och vad det ska innehålla. Och läsfrämjandet är bara en del av bibliotekariernas roll, framhåller han.

– Den andra foten i deras yrke är att vara ett stöd för utvecklingen av källkritik och medie- och informationskunnighet. Båda frågorna är lika viktiga, men de lärare som ibland bemannar skolbibliotek gör det inte sällan i första hand för sitt intresse för läsfrämjande.

Text: ELIN SWEDENMARK/TT