Streaming av ljudböcker – ett ekonomiskt scenario

“Författare får uselt betalt för ljudböcker hos Storytel”, är ett vanligt påstående. Är det sant? Ja och nej. Låt oss titta på ett scenario och jämföra utfallet mellan pappersbok och strömmad ljudbok.

För den som vill få en djupare bild av hur digitaliseringen av bokbranschen påverkar författarens ekonomi rekommenderas Analysbrevet Royaltyrevolutionen.

Låt oss ta ett exempel med en spänningsroman av normallängd, tio timmar som ljudbok och 380 sidor som pappersbok. Vi har nu tre olika kunder som vi kan kalla för Ann, Bo och Calle.

Första köpet

Ann köper pocketboken för 99 kr i butik. Fpris är 41 kr. Författaren får 10,25 kr eftersom hen har 25 % royalty. (I verkligheten är sannolikheten hög att hen har lägre royalty på pocket och i vissa fall kanske även får denna baserad på det rabatterade priset som återförsäljaren köper in boken för).

Bo köper den inbundna pappersboken för 249 kr i butik. Fpris är 140 kr. Författaren får 35 kr eftersom hen har 25 % royalty.

Calle lyssnar på ljudboken hos en streamingtjänst som kostar 169 kr/månad och gör att han kan lyssna 100 timmar i månaden. Förlagets royalty är 23 kr. Författaren får 5,75 kr eftersom hen har 25 % royalty.

Summering: Förutsatt att pappersböckerna är sålda till ordinarie fpris. Även om den inbundna boken säljs på rean med 50 % rabatt på fpris så tjänar författaren bäst på pappersboken (17,50 kr). Men om två personer lyssnar så ger det lika mycket pengar som en pocketbok och ifall sex personer lyssnar ger det lika mycket som en inbunden. Det är trots allt mer sannolikt att en bok som ingår i ett abonnemang konsumeras mer.

Andra köpet

Vår trio älskade boken så mycket att de rekommenderar den till vänner och bekanta. Men eftersom våra vänner är så vänliga så väljer de att låna ut sitt exemplar.

Ann lånar ut pocketboken till sin vän som då betalar 0 kr. Förlaget och författaren får 0 kr.

Bo lånar ut den inbundna boken till sin vän som då betalar 0 kr. Förlaget och författaren får vardera 0 kr.

Calle tipsar en kompis som har samma streamingtjänst. Förlagets royalty är 23 kr. Författaren får 5,75 kr eftersom hen har 25 % royalty.

Summering: På det andra köpet har plötsligt streamingtjänsten blivit mer lönsam. Nu har författaren fått totalt 11,50 kr i streamingintäkter, medan pocketboken ligger kvar på 10,25 kr och den inbundna på 35 kr.

Tredje köpet

Tiden går och våra vänner bestämmer sig för att läsa om boken två år senare.

Ann har fått tillbaka sin pocketbok och läser om den. Förlaget och författaren får 0 kr.

Bo har fått tillbaka den inbundna boken och läser om den. Förlaget och författaren får vardera 0 kr.

Calle letar upp boken i sin app och lyssnar om den. Förlaget får 23 kr varav författaren får 5,75 kr.

Summering: På det tredje köpet är streamingintäkterna uppe på 17,25 kr medan pocketen är kvar på 10,25 kr och den inbundna 35 kr. Om den inbundna vore såld på rea hade beloppet istället var 17,50 kr och nästan på samma nivå.

Fjärde köpet

Tiden går ytterligare och våra pappersboksläsande vänner bestämmer sig för att rensa i bokhyllan.

Ann säljer sin bok på nätet och får 20 kr för den. Förlaget får 0 kr och författaren får 0 kr.

Bo lämnar sin bok till den lokala loppisen som säljer den för 25 kr. Förlaget får 0 kr och författaren får 0 kr.

Calle fikar med en kompis och tipsar om boken som denne genast lyssnar på. Förlaget får 23 kr varav författaren får 5,75 kr.

Summering: På det fjärde köpet är streamingintäkterna för författaren nu uppe i 23 kr vilket är dubbelt så mycket som för pocketen men fortfarande inte i nivå med den inbundna boken – om den nu inte såldes på rea förstås.

Förlagets kalkyl

Men hur var det nu med förlagets kalkyl på det hela? Låt oss säga att den där inbundna boken kostade 20 kr att trycka och 10 procent av fpriset gick till distributören och rabatten till återförsäljaren 10 procent. Då är förlagets intäkt på den 140 – 20 – 0,1 x 140 – 0,1 x 126 = 93,40 kr.

Pocketboken kostade 7 kr att trycka, 10 procent av det rabatterade fpriset till distributören och 20 procent rabatt till återförsäljaren. Då är förlagets intäkt på den 41 – 7 – 0,2 x 41 – 0,1 x 32,8 = 22,50 kr.

Den strömmande ljudboken har inga transaktionskostnader. På fyra “köp” blir förlagets intäkt därför 4 x 23 = 92 kr. Alltså inte långt ifrån vad den inbundna boken genererade och fyra gånger så mycket som vad pocketboken gav.

Dessutom, när du räknar bort författarens royalty så blir utfallet så här för förlaget räknat på de fyra köpen ovan:

Pocket: 22,50 – 10,25 = 12,25 kr

Inbunden: 93,40 – 35 = 58,40 kr

Streaming: 92 – 23 = 69 kr.

Variabler att tänka på

I räkneexemplet ovan har jag utgått ifrån 25 % royalty vilket länge varit en standard för pappersböcker. Dock förekommer det lägre royaltynivå för pocketböcker och även pappersböcker i samband med rea. Eller avtal som inte utgår från fpris utan det faktiska pris efter rabatter som förlaget säljer sina böcker för.

När det gäller ljudböcker förekommer det avtal med royaltynivåer så låga som 12 % men väldigt ofta runt 18 %. Det är ett arv från tiden före streaming då man utgick från fpriset på fysiska ljudböcker som kunde ligga mellan 150 och 180 kr.

En rimlig royalty för eböcker och ljudböcker idag är snarare mellan 25 och 30 %.

En annan variabel är vilken timersättning som förlaget har lyckats förhandla sig till. Denna skiljer sig åt mellan de olika streamingtjänsterna. Jag har räknat med ett snitt på 2,25 kr. Men ett större förlag kan ha en betydligt högre nivå och det påverkar såklart kalkylen för hur många gånger en bok måste konsumeras digitalt för att ge samma intäkt som försäljningen av en inbunden bok.

En annan faktor är bokens längd. Det finns romaner och biografier som är 15-25 timmar långa och då förbättras kalkylen (även om det hos vissa streamingtjänster finns ett tak på runt 50 kr/bok) för de strömmade formaten.

Men det finns även de böcker som är kortare.

Men barnböcker och andra korta verk?

Nu har säkert några läsare känt ilskan koka över att exemplet utgår ifrån en bok som är tio timmar lång. Framför allt barnböcker, men även kortromaner, är ju betydligt kortare.

Även om fpriset är lägre och författaren därmed får en lägre ersättning per tryckt bok så förändras kalkylen tydligt. Jag räknade på en ny barnbok för 9-12 år som hade ett fpris på 86 kr och var ganska exakt 3,5 timmar lång. Där krävs det 11 lyssnar/läsningar för att nå samma ersättning som för den tryckta utgåvan med siffrorna ovan.

Å andra sidan är detta böcker som ofta består av långa serier och böcker som faktiskt lyssnas om både en och flera gånger av barnen. Ett barn vars förälder som aldrig hade köpt 30 pappersböcker för 4500 kr, kan lyssna på alla böckerna två gånger under ett år. Det går alltså inte att räkna på ett förhållande 1:1 när man jämför försäljning av tryckta böcker med digital konsumtion.

Men om barnboken är illustrerad och inte ens en hel timme lång som ljudbok? Ja, då krävs ännu fler lyssningar.

Slutsats: Frågan om författare tjänar eller förlorar på ljudboksformatet är betydligt mer komplex än “det är för dålig ersättning”. Samt att det inte går att säga “om jag hade sålt lika många inbundna hade jag tjänat …” eftersom vi vet att man inte säljer lika många böcker som det lånas. Varken i fysisk eller digital form.