Epa Book Club: Mutor och epa-traktorer väckte ungas läslust

“Det går inte att få ungdomar att läsa böcker” – hört det förr?
Men det går visst. I jämtländska Svenstavik skapades en bokklubb för tonåringar där allt gick rätt. Framgångsreceptet: mutor och epatraktorer.

– Det kändes som att komma in i en helt ny värld, säger 18-årige Elias Englsperger, en av bokklubbens medlemmar.

Idén föddes när specialläraren Kristina Göransson och bibliotekarien Britt-Inger Rörborn diskuterade hur de skulle kunna stärka läsintresset bland ungdomarna. De bestämde sig för att testa något nytt: en bokklubb, med ett så frestande upplägg att det skulle bli svårt att tacka nej.

Läsning med hjälp av mutor, alltså.

– Jag lärde mig aldrig på lärarhögskolan att muta elever. Men det har jag lärt mig i livet, att vill man något måste man ibland gå en speciell väg. Jag ville verkligen få dem att läsa, få dem över kanten, säger Kristina Göransson.

Epatema

Hon frågade några av sina elever vad de önskade, och fick löftet att de skulle ställa upp om hon ordnade en heldag med en motorinfluerare. Influeraren var med på noterna, och därmed var även temat för själva läsningen givet:

– Det finns ett otroligt stort motorintresse bland både killar och tjejer i vår kommun.

Valet föll på en bokserie om epaungdomar i den fiktiva byn Sävaträsk. Och det blev napp igen, då författaren Pär Sahlin också lovade att komma till Svenstavik.

På tunn is

Projektet fick namnet Epa Book Club och lockade till sig ett gäng på 25 killar och tjejer i årskurs 8 till och med årskurs 2 i gymnasiet. Flertalet hade begränsat läsintresse.

– Jag skulle beskriva dem som anmälde sig som modiga. Det här var ju något nytt och de gav sig ut på tunn is, säger Kristina Göransson.

Stämningen vid det första mötet, i februari 2022, var lite spänd och avvaktande.

– De undrade nog vad jag skulle göra med dem. Men jag var genuint nyfiken på deras tankar om böckerna, och jag tror att de kände det – att jag inte höll ett skolförhör, utan frågade av intresse. Och jag tycker att jag fick jättefina svar, säger Pär Sahlin.

Klarade teorin

För Elias Englsperger, då förstaårselev på Fjällgymnasiet, gav bokklubben mer än vad han kanske kunde ana. Före klubben hade han inte läst så mycket på grund av sin dyslexi.

– Det kändes som att jag fick mer hjälp där än vad jag fått tidigare i skolan. Då blev det också lättare att läsa, säger han.

Efter klivet över läströskeln har han gått vidare med egen vald läsning. Nyligen läste han ut “The dirt”, en omfångsrik bok om hårdrockbandet Mötley Crüe.

Han märker också stor skillnad i skolan.

– Läsningen hjälper mig väldigt mycket i skolan och inte bara där. Utan bokklubben tror jag inte att jag hade klarat körkortsteorin, säger Elias Englsperger som nu pluggar i Östersund.

Bett att få delta

Efter bokklubbens sista träff kunde Kristina Göransson konstatera att alla ungdomar deltagit till 100 procent. Avslutningen, heldagen med influeraren, blev episk.

– Vi körde gokart en hel dag. Jag har aldrig varit så trött i hela mitt liv, tror jag. Sedan avslutade vi med en stor, länsomfattande epa-träff som våra ungdomar hade dragit ihop. Det var helt galet, men fantastiskt, säger Kristina Göransson.

Felix Eriksson, influeraren, gjorde klart för ungdomarna att han hade gått med direkt om det hade funnits en Epa Book Club när han gick i skolan.

– Läsarförebilder och manliga förebilder kändes väldigt rätt. Det handlar om att vinna respekt, och både Pär och Felix tog ungdomarna på ett fantastiskt fint sätt, säger Kristina Göransson.

En ny bokklubbssäsong drar i gång inom kort, och ungdomar har messat till henne i förväg och bett om att få vara med. När projektet presenterades på Bokmässan i Göteborg tidigare i höst möttes det med jubel och applåder.

“Vinst nog”

Lärdomarna från Epa Book Club kommer också i bokform i vinter.

– Vi har fått i uppdrag att skriva en handbok, och vi hoppas att Epa Book Club ska kunna användas som modell på andra skolor. Att bygga läsning utifrån elevernas intressen, och förstå att för att få något måste man ge något, säger Kristina Göransson.

I vilken utsträckning ungdomarna i den första kullen fortsatt att läsa har hon och Britt-Inger Rörborn inte följt upp.

– Vi vet ju att åtminstone ett par av dem har läst mer. Men kunde vi med den här modellen få 25 ungdomar att läsa fem böcker fler än vad de skulle ha gjort annars så är det vinst nog. Då har man kommit över en spärr, säger Kristina Göransson.

Text: ANNA LENA WALLSTRÖM/TT