Bokbranschen behöver tänka nytt för att minska sitt klimatavtryck. HarperCollins sätt är ett nytt och optimerat teckensnitt som ger bättre läsbarhet men också sparar upp till 20 procent papper. Förlagets produktionschef Magnus Olsson uppmanar nu andra förlag att se över sin typografi för att spara såväl på miljön som på pengar.
Branschen sitter i en rävsax med ökade produktionskostnader och minskad köpkraft och behöver vända på alla stenar. Under åren har förlagen gått ner i gramvikt, men i övrigt ser böckerna i stort sett ut som de alltid har gjort, med i stort sett samma teckensnitt som man alltid har använt.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Sedan 2017 har HarperCollins i USA använt ett teckensnitt som minskar pappersanvändningen och under hösten 2022 påbörjades ett arbete med att ta fram ett liknande teckensnitt för den europeiska marknaden. I slutet av augusti kom den första boken ut i Sverige där teckensnittet HC Arc används.
– Den har fått fin respons. Det ser lite annorlunda ut än en vanlig boktypografi. Vår bransch är väldigt konservativ, och om man tittar på Garamond, ett vanligt teckensnitt, så härstammar det från 1500-talet och har mer eller mindre sett likadant ut sedan dess och är inte optimalt om man ska spara plats, säger HarperCollins produktionschef Magnus Olsson.
Vad skiljer då HC Arc från andra teckensnitt? Det har en hög x-höjd, vilket gör att man kan använda lite mindre grader. Låga upp- och nedstaplar gör också att det blir mer luft mellan raderna, vilket gör att man kan få in en rad eller två till på sidan – fler tecken per sida alltså.
– Det som också är fördelen är att det är ett teckensnitt med större inre form som till exempel bokstaven b. Tar man bokstaven g är det en väldigt stor ögla och är inte helt sluten, vilket också medverkar till en bättre läsbarhet. Teckensnittet är lite kraftigare i regular än andra, vilket också ger en bättre kontrast gentemot bokpapprets färg.
Utöver teckensnittet har förlaget försökt optimera satsytan och tittat på hur stora marginalerna bör vara. Tillsammans ger förändringarna en minskad pappersanvändning på upp till 20 procent.
HarperCollins har alltså tagit fram ett eget teckensnitt, i samarbete med 2K/Denmark, men Magnus Olsson menar att förlag kan komma långt bara genom att se över den egna typografin.
– Det finns ju tiotusentals olika teckensnitt och det går att hitta något med liknande egenskaper. Jag tror att man kan spara en bra pappersmängd genom att bara se över och hitta teckensnitt som det här som har en lite högre x-höjd. Jag skulle vilja uppmana andra förlag att se över det här, med ganska enkla medel kan man åstadkomma mycket.
Vad tycker konsumenterna om tunnare böcker? Ger det nog läsning för pengarna? Magnus Olsson pekar på skillnaderna mellan de länder förlaget arbetar med: Sverige, Norge, Finland och Danmark.
– Det är intressant för det är komplett olika marknader. Här i Sverige har det gått mer mot att man inte vill ha så tjocka böcker, lite lättare för att de ska kunna bli mer portabla. Men går vi till Danmark, där vi också har implementerat det här teckensnittet, är det annorlunda. Där vill man helst ha lite tjockare, bättre papper och lite tyngre böcker.
Tunnare böcker ger mindre klimatavtryck i hela kedjan från tryck och transport till lager och distribution. Hur stor skillnad det gör i hela ledet har förlaget inte räknat på. I grunden handlar det om att utnyttja pappret så effektivt som möjligt och få så litet spill som möjligt.
Magnus Olsson tror inte att man kan göra så mycket mer med just teckensnitt och marginaler än vad HarperCollins gjort nu, om inte läsupplevelsen ska förändras radikalt. Däremot har han andra idéer som skulle minska förlagens klimatavtryck, om man var villig att tänka nytt, till exempel vad gäller omslag.
– Det är konservatismen som jag försöker få bort för att tänka mer miljömässigt, det här med att ”så här ska en bok se ut”. Måste den egentligen det? Jag tror att vi måste tänka om.
Fakta: Teckensnitt
X-höjd: Höjden på lilla x är ett av standardmåtten och är höjden för de gemena bokstäver som saknar upp- eller nedstapel.
Uppstapel: Den del av vissa gemena bokstäver som sticker upp, alltså övre delen av b, d, f, h, k, l och t.
Nedstapel: Den del av vissa bokstäver som hänger nedanför den tänkta linje som bokstäverna står på.
Grad: Teckenstorlek.
Ögla: Tomrum inuti bland annat nedstapeln i bokstaven g.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
