Tetta Nolander debuterar med Himlen tillhör de taklösa 

Mitt namn är Tetta Nolander. Jag har sedan barndomen levt med förmågan att förnimma en värld som inte alla andra uppfattar. Jag hade redan tidigt i livet kontakt med andar eller själar som lämnat den fysiska kroppen. Jag kunde även förnimma andra verkligheter eller ska jag säga andra dimensioner av varande.

Som vuxen utbildade jag mig till psykiatrisjuksköterska och var de 14 senaste åren innan pensionen verksam som enhetschef och sedan sektionschef inom specialistpsykiatrin.

Som chef inom detta professionsområde ville jag inte berätta om mina upplevelser från en annan värld. Rädslan för att bli ansedd som konstig eller med risken att förlora mitt anseende och i värsta fall även arbete gjorde att jag slöt mina läppar om det jag upplevde.  Jag kände en oro över att förlora både mitt aneende och i värsta fall min anställning. 

Att jag mötte individer på en eterisk, andlig nivå eller att jag reste mellan dimensionerna kunde ju uppfattas som hallucinationer. Men jag vet att om jag på riktigt hade varit psykiskt sjuk hade mina erfarna kollegor inom läkarkåren eller någon av psykologerna uppfattat det redan vid den första fikarasten. Inom psykiatrin läser man av människor med en omedveten automatik hela tiden. Kanske som en ren överlevnadsstrategi ibland.

Så någon tung psykiatrisk diagnos bar jag därmed inte. 

Att vara chef är ett stort och ansvarsfyllt arbete och jag skötte mina uppdrag med god vilja och stor lust. Detta gjorde jag ända fram tills en dag då jag fick beskedet om att jag bar på en cancer i halsen. 

Mitt framför struphuvudet, platsen där talförmågan är placerad, hade tre elakartade tumörer utvecklat sig. Hade dessa tumörer kommit till stånd på grund av att jag inte talat högt om vem jag var? Hade min ovilja att visa vem jag var satt sig som sjukdom intill talorganet? Oavsett vad så fick denna sjukdom mig att förstå att det var dags att stå upp för hela min människa.

Jag har nu övergett rädslan om att eventuellt bli bedömd som konstig och valt att berätta min historia rakt upp och ned. Precis så som upplevelserna har kommit till mig beskriver jag dem. Jag är noga med att inte ge några djuplodande förklaringar kring det upplevda likaväl som jag inte har några sanningar att förmedla. Det jag har är mina upplevelser och erfarenheter av att regelbundet möta en värld bortom den fysiska realiteten.

Idag har jag gått i pension. Efter cancersjukdomen fick jag aldrig tillbaka samma energi som tidigare. Att vara en del av den öppna arbetsmarknaden gick helt enkelt inte längre.  Nu njuter jag av att ägna all ledig tid åt att skriva och skapa i olika material, jobba i trädgården medan jag andra dagar bara njuter av hur dagen formar sig utan min direkta inblandning. 

Boken, Himlen tillhör de taklösa, har jag skrivit till dem som själva har upplevelser av en annan värld bortom den fysiska. Jag skriver även för dem som bär en nyfikenhet på det till synes oförklarliga.