Hur ni kan missa skolans mest centrala läsning – läromedel? Den frågan ställer Per Kornhall, ordförande, Läromedelsförfattarna i ett öppet brev till sex kulturchefer på Sveriges största tidningar.
Vad läste ni i skolan? För min del var det en bok i religion, en i historia, en i samhällskunskap, en i kemi, en i fysik, en i biologi, en i svenska och en i engelska och så vidare. Ibland under svensklektionerna kunde vi läsa ett läromedel i litteraturhistoria, en antologi eller en skönlitterär bok. Men den stora mängden läsning jag gjorde i skolan var inte skönlitteratur. För svenska är bara ett av många ämnen i skolan. Den självklara vägen in i läsningen, och så småningom litteraturens värld skedde väldigt mycket genom läromedel.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Ni, sex kulturchefer på Sveriges största tidningar, går idag ut i ett gemensamt upprop med en uppmaning att ge alla elever tillgång till tryckta böcker och skolbibliotek. Ni skriver att det är ett gemensamt samhällsintresse att ge alla barn och unga både läskunskaper och vägar in i skönlitteraturen. Den bilden delar vi. Därför undrar vi hur ni kan missa skolans mest centrala läsning?
Skönlitterära böcker, bemannade skolbibliotek och en satsning på läsning. Det är de tre kraven ni ställer på våra politiker. Samtidigt skriver ni följande: ”Många elever i svenska skolor har inte tillgång till egna läromedel, eller till egna skönlitterära böcker. Det är ett fattigdomsbevis i ett rikt land.”
Återigen: Vi håller med er. Men om ni ser två brister – brist på läromedel och brist på skönlitteratur – varför ställer ni då bara krav på en av de två? Ni kommer då bara lösa en del av problemet med barns och ungas läsning.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Missförstå oss rätt. Vi vill också att barnen ska läsa (gärna mycket) skönlitteratur, och att de ska kunna gå till en bibliotekarie för att få tips på böcker som passar just dem. Det är ett fattigt land som inte kan ge det till sina barn. Jag läser mycket, tar mig an olika genrer, språk och författare. Jag har en allmänbildning om världen och en uppövad läsförmåga. Det har jag för att jag en gång fick lära mig läsa och för att jag lärde mig saker som gör att jag idag kan tolka och förstå skönlitteratur. Och i det hade läromedel en stor betydelse. Låt oss inte tappa den naturliga vägen in i läsningen. Redan från svenska skolans begynnelse har läromedel varit den viktigaste introduktionen till såväl läsning och skrivande som kunnande. En litteratur framtagen i syfte att lära barn läsa. Att lärare idag inte får köpa in läromedel är kanske det största tecknet på fattigdom.
Jag vill rekommendera er att läsa våra rapporter som visar hur det ser ut i svensk skola. Exempelvis att endast 14 % av Sveriges lärare kan köpa in alla de läromedel de behöver. När ni har läst klart kanske ni förstår varför vi tycker att det är så viktigt med läromedel. Ni ställer tre krav på Sveriges politiker, men jag har ett fjärde förslag som är minst lika viktigt: Förse Sveriges elever med läromedel.
Per Kornhall, ordförande, Läromedelsförfattarna
Läromedelsförfattarna är en medlemsdriven intresseorganisation för alla författare av läromedel och kurslitteratur. Vi för författarnas talan och jobbar för att förbättra deras förutsättningar, villkor och rättigheter.
