Regeringen vill se bemannade skolbibliotek i hela landet, och avsätter pengar både för det och för böcker.
Men pengarna till bibliotek kommer först 2025. Och frågan vilka som ska arbeta i skolbiblioteken återstår att lösa.
– Det handlar om att gå från skärm till pärm, alla ska få tillgång till ett bemannat skolbibliotek, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) på en pressträff tillsammans med skolminister Lotta Edholm (L).
Regeringen avsätter 218 miljoner kronor till skolbiblioteken, men först från 2025.
Från och med 2026 avsätts 433 miljoner kronor per år.
Svårt på små skolor
Enligt skolministern Lotta Edholm ska alla skolor och huvudmän omfattas.
– Men jag inser också att det finns skolor som är väldigt, väldigt små där det kan vara svårt att åstadkomma detta. Vi har också en brist på bibliotekarier nu. Men vägen framåt är helt klar, säger hon.
I det utredningsförslag som ligger till grund för regeringens biblioteksambition föreslogs en satsning på vidareutbildning, så att lärare ska kunna tjänstgöra som bibliotekarie på sin skola. Detta finns inte med i regeringens paket.
“En process”
– Detta (bristen på bibliotekarier, reds anm) är den stora utmaningen. Men jag tror också att när man genomför en så här ganska omfattande reform vill förhoppningsvis fler unga människor bli bibliotekarier. Det är ju en ny arbetsmarknad som öppnar sig för bibliotekarier. Så – 2025 kommer inte allt att vara på plats, utan det är en process, säger Lotta Edholm.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
Enligt Lotta Edholm gäller satsningen först för 2025 för att ge huvudmännen, det vill säga kommuner och fristående aktörer, tid för att förbereda sig.
Utöver det satsar regeringen på böcker till förskolor och skolor. Där avsätts 180 miljoner kronor i budgeten som gäller för 2024, därefter drygt 500 miljoner kronor årligen från och med 2025.
| 2024 | 2025 | 2026 | |
| Skolbibliotek | 1 | 218 | 433 (permanent) |
| Skönlitteratur, läs- och skrivutveckling | 179 | 502 | 503 (permanent) |
| Läslistor (som stöd vid inköp) | 2 | 2 | 1 (permanent) |
| Svenska barnboksinstitutet | 6 | 4 | 4 (permanent) |
| Totalt: | 188 | 726 | 941 |
| Källa: Regeringskansliet |
Större andel lässvaga elever
Läsförmåga: Den internationella studien Pirls, som presenterades i maj, visade att andelen lässvaga tioåringar i Sverige har vuxit till den högsta under 2000-talet. Var femte tioåring (19 procent) är så svag i läsning att hen riskerar att bromsas i fortsatta studier och arbetsliv. Dessutom har resultaten för de svagaste läsarna sjunkit, så att avståndet mellan de svagaste och de starkaste läsarna ökat. “En läskris”, kommenterade skolminister Lotta Edholm.
Politik: Regeringen och SD har i Tidöavtalet utlovat bland annat utökad timplan med fokus på svenska och matematik, mer studietid för behövande elever, fler speciallärare och att läsning och läsförståelse av litterära texter ska få en större plats i skolan.
Böcker och bibliotek: Omkring hälften av alla skolelever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek.
Krav på att skolor ska ha bemannade skolbibliotek föreslogs i en utredning 2021. I betänkandet föreslogs också möjlighet för lärare att fortbilda sig, för att kunna arbeta som skolbibliotekarier.
Samma utredare (Gustav Fridolin, tidigare MP-språkrör och utbildningsminister) föreslog också laglig rätt för elever att ha tillgång till läroböcker.
Regeringen har föreslagit en sådan lag. Regeringen har också avsatt pengar för inköp av läroböcker och andra läromedel. För detta år är 685 miljoner kronor avsatta och från och med 2024 är det beräknat drygt 500 miljoner kronor per år.
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!
