Papper och tryck – det är de områden i bokbranschen med allra störst klimatpåverkan. Som förlag är det där man ska börja, för största möjliga effekt. Men Bonnierförlagens produktionschef Eva Hansén vänder på varenda sten i jakten på minskade CO2-utsläpp.
Bonnierförlagen har tillsammans med Bonnier Books en gemensam strategi för att minska koldioxidutsläpp och till 2025 ska utsläppen minska med 25 procent, räknat från basåret 2019 då strategin sattes. Målen ligger i linje med Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Under 2022 var Bonnierförlagens utsläpp 14,2 procent lägre än 2019.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
– Jag är jättenöjd med de siffrorna. Om vi tittar på Bonnierförlagen så hade vi redan 2019 gjort mycket och vi har det kanske svårare att nå målet än andra förlag runt om i Europa, säger produktionschef Eva Hansén.
En förändring för i år är att Bonnierförlagen bytt papper till ett obestruket papper från Lessebo som släpper ut 25 kg CO2 per ton papperistället för de runt 300 kg per ton som är vanligt annars. Pappret är nytt och har tagits fram i samarbete med Bonnier Books.
– Jag har hört att det är många förlag som har börjat trycka på det pappret i och med att det är så extremt mycket bättre miljömässigt än många andra papper. Det är inte bara bra för miljön, det är också ett riktigt fint kvalitetspapper.
Pappersvalet är alltså viktigt. I böcker handlar det oftast om nytt papper, inte återvunnet. Att använda återvunnet papper i böcker är inte så enkelt som det vid en första anblick kan se ut, säger Eva Hansén.
– Papper återanvänds i hög utsträckning, det mesta papperet i den europeiska pappersindustrin är faktiskt återvunnet papper. Där är bokpapper en mycket bra råvara, utan böcker och andra trycksaker producerade på virgin fibre skulle det vara oerhört svårt att producera tillräckliga mängder återvunnet papper. För oss är det idag svårt att använda återvunnet papper av flera skäl; ledtiderna är längre vilket gör det svårare för oss att trycka rätt mängd. Trycker vi fel mängd böcker blir det makulatur och/eller ökade utsläpp i produktion och transport. Det krävs mer energi och kemikalier i tillverkningen, vilket också är dåligt för miljön. Dessutom har vi ingen möjlighet att gå i god för vad papperet innehåller, när vi inte vet var råvaran kommer från, vilket exempelvis gör det olämpligt att använda i böcker för barn. Naturligtvis tittar vi på detta löpande, men det är idag inte möjligt för oss att använda återvunnet papper utan att öka våra utsläpp, lite förenklat. Man ska dock ha klart för sig att råvaran till våra böcker i huvudsak kommer från restprodukten, dvs det som blir över när de lönsammare plankorna sågats fram, tex grenar och toppar.
Hur ska man jobba som förlag för att sänka sina CO2-utsläpp?
– Ja, man ska först och främst se över vilket tryckeri man trycker på. Svenska tryckerier ger kortare transporter, men å andra sidan är det viktigare att tryckeriet har ett gediget miljöarbete. Att de har förnyelsebar el, att man trycker på papper som har ett litet klimatavtryck. Det är viktigare än transporten, faktiskt.
– En annan sak som man måste titta på är att man väljer rätt upplaga. Trycker man för liten upplaga och måste trycka till, då måste man starta om processen igen och skicka böcker kors och tvärs. Har man för stor upplaga måste man kanske makulera böckerna. Så rätt upplaga är viktigt, och väldigt svårt såklart.
– Och man ska välja rätt gramvikt på boken, ju tjockare papper desto mer papper går det åt. Dessutom ska man titta på att man trycker böckerna i rätt format, det finns ju ett format som är bättre än andra. Men där är det beroende på vilket tryckeri man trycker på och vad de har för pressar. Så, man ska välja rätt papper, rätt tryckeri, rätt format och rätt gramvikt. Kommer man så långt som förlag, då har man gjort väldigt mycket för klimatet.
Hur är det med digitala böcker jämfört med fysiska?
– Det finns faktiskt ganska få publika undersökningar kring det där, vilket är konstigt. Det borde komma något forskningsprojekt i och med att det blir mer och mer digitalt. Men där beror det på vad man räknar in i den digitala boken. Räknar man bara filen så är det inte mycket. Men filen ligger på servrar som drar en massa el och så måste du ha någon typ av device för att läsa boken, som drar energi när du läser. Livscykeln för telefoner och läsplattor är inte bekymmersfri.
Vilken är den nästa stora utmaningen för branschen?
– En utmaning är ju att upplagorna minskar. Men å andra sidan så minskar ju även utsläppen då. Men vi måste ständigt se över vårt sätt att arbeta och välja papper. Så 2025 är vi inte klara utan vi måste ständigt jobba med förbättringar och vända på varenda sten för att hitta bättre sätt att arbeta.
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!
