Bonnierförlagen gick back 2022 efter skattesmäll på 87 Mkr

Bonnierförlagens rörelseresultat för 2022 landade på -14,2 Mkr. Men bakom förlusten ligger engångskostnader i form av en skattesmäll på 87 Mkr. Även om printförsäljningen minskade var det underliggande resultatet positivt. I bokslutet hittar vi även prislappen på köpet av Historiska Media. Bonnierförlagens VD Mattias Fyrenius kommenterar resultatet i en intervju.

Bonnierförlagens bokslut är inne och det bjuder på en del överraskande siffror. Exempelvis redovisar bolaget för första gången på tio år ett negativt rörelseresultat – som orsakas av engångskostnader från en skattetvist. Försäljningen minskade dock från 1264,8 till 1139,9 Mkr – alltså 125 Mkr lägre omsättning.

– Av den minskningen står förlag och bokklubbar för runt 90-95 Mkr. Men det är i jämförelse med ett extremt starkt 2021 där vi hade ett par fenomentitlar av Delia Owens (Där kräftorna sjunger) och Björn Natthiko Lindeblad (Jag kan ha fel och andra visdomar från mitt liv som buddhistmunk) samtidigt som det var en stark marknad i pandemin, säger Mattias Fyrenius.

2021 var helt enkelt det i särklass bästa året genom tiderna för Bonnierförlagen.

– I ett historiskt perspektiv ser man att 2020-2021 var två år som stack ut på ett positivt sätt, nu är vi tillbaka på den mer långsiktiga trendlinjen igen.

Skattesmäll för Semics jultidningsförsäljning

Han menar att nedgången i försäljning 2022 var något större än väntat men på inget sätt dramatisk.

– Framför allt var det andra halvan av året och julhandeln som inte levde upp till förväntningarna. Nu har 2023 börjat okej, ligger faktiskt över 2022 som ändå började bra. Vi hoppas på en betydligt bättre höst än vi hade 2022.

Kostnaderna landade 2 Mkr under föregående års. Lönekostnaderna var något lägre medan sociala avgifter var onormalt höga på grund av en rejäl engångskostnad. Den siffran döljer en skattesmäll. En gammal tvist mellan Semic och Skatteverket kring beskattning av premier till unga jultidnings- och Pandasäljare. Bonnierförlagen (och alla andra som pysslar med jultidningar) förlorade i Högsta förvaltningsdomstolen och tvingas därmed betala extra arbetsgivaravgifter. Det kostar Bonnierförlagen totalt runt 87 Mkr.

– Det är klart att det är ett betydande belopp för oss men koncernen har gjort avsättningar i flera år eftersom vi visste att det kunde bli det här utfallet. Alla som sysslar med försäljning via ungdomar har nu fått se över sin verksamhet eftersom Skatteverket bedömer att det ska vara arbetsgivaravgift på alla premier och ersättningar som säljarna får, säger Mattias Fyrenius.

I förra bokslutet (2021) kunde Bonnierförlagen skicka 129 Mkr i koncernbidrag, den här gången fick man istället ta emot 85 Mkr från Bonnierkoncernen. Utan skattesmällen hade Bonnierförlagen ett underliggande positivt resultat på runt 70 Mkr, enligt Fyrenius. Att jämföra med vinsten 2021 som landade på hela 125 Mkr.

Digitala böcker stod för 38 procent av försäljningen

Av bokslutet framgår att Bonnierförlagen sålde 20 miljoner exemplar i olika format, vilket var en minskning med 7 % där fysiska böcker stod för hela nedgången. Något som i sin tur kan förklara den minskade omsättningen. De digitala intäkterna stod för 38 % av förlagsgruppens intäkter vilket är en ökning mot 2021 års 33 %.

– Print tappade 2022. Nu ser det lite annorlunda ut i början av 2023. Tittar man på voym fortsätter det att se trögt ut men försäljningen i kronor ligger lite upp för oss. Prishöjningarna som vi gjorde 2022 slår igenom först nu. Det är en viss fördröjning på exempelvis nyheter och reatitlar när vi gör prisjusteringar.

Hur ser det ut med den digitala försäljningen i år?
– Det är en liten ökning, men definitivt en avmattning. Vi hoppas få se tillväxt på helårsbasis men det är långtifrån tvåsiffriga tillväxttal som vi sett historiskt. Desstuom ser vi hur Storytel agerar på ett annat sätt och lyfter fram sina egna förlags titlar mer, säger Mattias Fyrenius och tillägger:

– Samtidigt märker vi att konflikten mellan Nextory och Storytel Books har gett Bonnierförlagens titlar bättre utrymme hos Nextory. Det gör att det svårt att bedöma utvecklingen.

Ljudboksersättningen i fokus framöver

Debatten kring ersättningen för ljudböcker har blossat upp igen i sommar och Bonnierförlagen är tydliga med att de inte accepterar revenue share-modellen, bland annat för att den är otydlig och svår att förklara för författare.

– Men vi har ett gällande och fungerande avtal med Storytel för Bonnierförlagens titlar så där pågår inga omförhandlingar i dagsläget, säger Mattias Fyrenius.

När det gäller ljudboksmarknaden menar han att det inte är någon tvekan om att den tillfört pengar till bokbranschen som inte hade kommit utan ljudböckernas genombrott.

– Vi har aldrig betalat ut så mycket i royalty till våra författare som nu. Men vi vet inte hur det påverkar branschen över tid. Barnboken exempelvis har ännu inte hittat sin position på den digitala marknaden. Hur ska pengarna fördelas framöver mellan förlag, streamingtjänster och författare?

Hur ser ni på det inbundna formatets framtid nu när priserna på nya titlar kryper upp mot och över 300 kronor ute i bokhandeln?
– Vi tror fortsatt på inbundet. Men hoppet [prismässigt] till pocket är väldigt stort och vi har börjat jobba mer med storpocketformat, som B-pocket och liknande. Tittar man internationellt så går ju Barnes & Noble ifrån inbundet. Ser man på titlar som är stora på Tiktok så är det ju mjukband som syns där.

Historiska Media kostade 45,7 Mkr

Under året genomförde Bonnierförlagen även ett stort förvärv då man köpte Historiska Media i Lund. Bokslutet avslöjar prislappen: 45,7 Mkr. Bland alla siffror hittar vi även prislappen på Bazar förlag (eller Strawberry) som köptes av Petter Stordalen 2020. Åtminstone bokfördes den svenska delen på Bonnierförlagen för 61,6 Mkr då och har därefter skrivits av på två år så att det bokförda värdet numera är noll.

– Vi kommenterar naturligtvis inga belopp när det gäller förvärv. Däremot vill vi sjävklart inte vill bygga upp några balansberg i form av tidigare förvärv utan skriver ner dessa relativt snabbt. Vi har ju redan stora belopp på balansen i form av förskott och lager, säger Mattias Fyrenius.

Varulagret ökade något, från 135 till 152 Mkr vilket kan bero på både ökade tryckkostnader och fler osålda böcker på lager.

– Det är en kombination av olika faktorer. Sommaren och hösten 2022 var vi och många andra förlag osäkra på tillgången till tryckerikapacitet och tryckte på oss ordentligt inför julhandeln som sedan inte blev så bra som vi förväntat oss. Det blev ett lite för stort lager som vi jobbat hårt med att minska under 2023, säger Mattias Fyrenius och tillägger:

– Dessutom såg vi att förskottsnivåerna åkte upp eftersom några nya aktörer var inne och bjöd på olika manus. Det är de stora namnen som står för en betydande del av förskotten.

Nu laddar Bonnierförlagen inför hösten. Frågan är om det finns några potentiella fenomentitlar i klass med Där kräftorna sjunger?

– Det är väl ingen titel som har stuckit iväg på det viset i år för något förlag. Förra året fanns ju bland annat Andreas Cervenka [Girig-Sverige, Natur & Kultur]. Men jag tycker att våra förlag har en stark höstlista. Ska bli spännande att se hur det går för paret Ahndoril [mest kända som Lars Kepler] med deras nya serie, säger Mattias Fyrenius.