Ersättningen för lyssnade böcker kan bli lägre nu när Storytel omförhandlar hur mycket förlagen ska få, rapporterar Kulturnytt i P1.
Detta får Författarförbundets ordförande Grethe Rottböll att reagera.
– Det är hårresande, redan nu är det problem med de låga ersättningarna, säger hon till Kulturnytt.
I dag kan en författare få 10 000 kronor för 20 000 lyssningar. Motsvarande ersättning för en tryckt bok är 300 000 kronor.
– Man kan inte jämföra papper och ljud, men det säger något, säger Grethe Rottböll.
Åse Ericson, nordisk affärsområdeschef på Storytel, känner inte igen sig i Författarförbundets bild. Hon vill dock inte gå in på i detalj vad omförhandlingarna kan resultera i.
– Vårt fokus är att erbjuda marknadsmässig ersättningsmodell som gynnar förlagen och författarna, säger Åsa Ericson.
Boktuggs analys
Precis som Rothböll säger kan man inte jämföra ersättningen för en pappersbok (med hårda pärmar) och en lyssning på en ljudbok. Om vi räknar baklänges på exemplet ovan måste det alltså röra sig om en barnbok där fpriset för pappersboken är 60 kr varav författaren får 25 % dvs 15 kr.
Med en ljudboksroyalty på 10 000 kr för 20 000 lyssningar bör det handla om en barnbok på 1-2 timmar vilket ger någonstans 2-5 kr per lyssnad bok och författarens royalty ligger på 12-25 % för att generera 50 öre i royalty.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Men antalet författare som säljer 20 000 exemplar av en barnbok är såklart lätträknade. Många skulle vara glada över att sälja 5000 exemplar eller ens 1000 exemplar.
För sekundära format som pocket brukar man tala om en faktor på 5-10, där kalkylen var att en bok som sålt 3000 exemplar inbundet kunde tänkas sälja mellan 15 000 och 30 000 exemplar i pocket.
Vad är faktorn för pappersbok vs ljudbok? Omöjligt att säga generellt. Dels finns det förlag som fokuserar helt på ljud och där pappersutgåvan blir mer pliktskyldig. Men uppgifter till Boktugg talar där om att antalet lyssningar är 10x antalet sålda inbundna böcker.
Kannibaliserar då lyssningen på den fysiska boken? Ja och nej. För barnböcker är kalkylen svårare än för exempelvis deckare med tanke på ersättningen per timme. Räknat per sida är barnböcker betydligt dyrare än en vuxenböcker. Räkneexempel för den fysiska boken: Martin Widmarks Maskeradmysteriet kostar (fpris) 74 öre per sida medan Tove Alsterdals Djuphamn kostar (fpris) 46 öre per sida. En del handlar förstås om olika tryckpriser för fyrfärg vs svartvit inlaga.
Men när man sedan övergår till ljudbok så är ersättningen densamma per timme. Här skulle Widmarks bok generera i snitt 2,40 kr (1 timme 1 min) medan Alsterdals landar på uppskattningsvis 20,72 kr (8 timmar 38 min). Notera att förlagen kan ha olika avtal med streamingtjänsterna som gör att ersättningen ligger på en annan nivå än de vi räknat fram.
Det finns dock en annan skillnad som kan rubba kalkylen. Sannolikheten för att någon av Alsterdals lyssnare ska lyssna om hela boken ännu en gång är låg. Medan Widmarks lyssnare mycket väl kan göra det flera gånger under ett år. Och därmed generera pengar på nytt.
Insikt: En barnbok kräver färre unika lyssnare för att generera samma antal lyssningar som en vuxenbok, vilket delvis kompenserar för bokens längd.
Knäckfrågan här blir: hur hög ersättning per timme har streamingtjänsterna råd att ge förlagen? Och ska man gå tillbaka till gamla tiders skiftande nivåer där kortare böcker premierades? Då ledde det till att förlagen nyttjade systemet och hackade upp böcker i kortare delar för att få bättre betalt. Vilket var ett viktigt skäl till att övergå till timbaserad ersättning.
Lästips: Royaltyrevolutionen.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
