Robert Christensen debuterar med Dröm bortom utanförskap

Robert Christensen. Foton: Linus Sundahl-Djerf

47 årig gymnasielärare, som växte upp i mälaridyllen Mariefred, och genomlevde en grundskoletid fylld av mobbning. Sedan 4 år tillbaka kämpar jag med en palliativ cancerdiagnos. Livet vände och mörka perioder följde, samtidigt som jag blev biten av att måla tavlor med akrylfärg. I tider med oro för överlevnad m.m., så har jag även börjat skriva mer.

Det bästa med att vara lärare är att få elever att se bortom sin egen bild av sig själva. Att sätta igång skapandeprocesser och från sidan vara med i resan av deras utveckling.

Min utställning ”Dröm bortom utanförskap” turnerar på bibliotek runt Mälardalen och snart bortom det! Jag har alltid haft ett driv i att delta och förändra i samhället. Politiskt, fackligt och i föreningsliv.

I styrelsen för Strängnäs filmstudio ser jag det som min roll att vidga publikens vyer och se de fantastiska greppen i filmer med zombies, sci-fi eller fantasy.

Favorit regissörer: Terry Gilliam, John Carpenter, Tim Burton och Guillermo del Toro.
Gymnasielärare; Filmnörd; Konstnär; Poet; Ordvitsare.

Dröm bortom utanförskap

Dröm bortom utanförskap

 

Vad är orsaken till mobbning? Finns det någon?

Under min skolgång blev jag mobbad. Framför allt var jag utsatt för glåpord, retningar, knuffar och våld. Det ledde till att jag än idag ifrågasätter min egen person i många lägen. Jag vill berätta vad som hände mig.

Jag berättar här om mina erfarenheter som elev och som lärare. Läs mer »

info@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

Sten Velander med en ny humoristisk spänningsroman

Henry har accepterat att tiden som bårhusansvarig är över. Rastlösheten är påtaglig och han är redo för nya utmaningar i livet. Att hantera döda känns som en trygghet och då är valet av sysselsättning självklart.