Fasaden till Michail Bulgakov-museet i Kiev har vandaliserats. Men rödfärgen tvättas inte bort.Det är också ett slags kommunikation, säger museichefen Ljudmyla Gubianuri.
Bulgakovmuseet är inhyst i det 1700-talshus där den berömde författaren växte upp på 1890-talet i Kiev, i det dåvarande ryska imperiet. Trots att han är född i staden är han en kontroversiell person i dagens Ukraina eftersom Bulgakov betraktade sig som en rysk författare och hånade det ukrainska språket och var motståndare till landets kamp för självständighet.
Rysslands invasion av Ukraina har satt ljuset på de täta kulturella banden mellan länderna, men det har också lett till en utrensning av ryska kulturpersonligheter och verk.
Museichefen Ljudmyla Gubianuri kopplar händelsen till kriget och slår fast att färgen blir kvar.
– Vi tar inte bort den eftersom det för oss också är ett slags kommunikation.
Hon anser att händelsen är en angelägen påminnelse om hur komplicerad historien kan vara och har i stället tagit fram en skylt som ska hänga under den vandaliserade plaketten med texten: ”Historien ska studeras, inte förkastas”.
– Det är en svår tid för landet och under krig ser folk allting som svart eller vitt, säger hon.
Museet har sedan krigsutbrottet ändrat inskriptionen på plaketten, från ”ryss, sovjetisk författare”, till ”en prominent Kievbo, doktor och författare”.
’Bulgakov bodde större delen av sitt vuxna liv i Moskva där han skrev romaner, pjäser och journalistik. Hans mest kända verk är romanen ”Mästaren och Margarita”, som skrevs under 1930-talet, men gavs ut först 1966, drygt 25 år efter författarens död.
Men många ukrainare har svårt att känna stolthet över Bulgakov. Bland annat har det ukrainska författarförbundet krävs att museet ska stängas.
Boktuggs fotnot: Fyra romaner av Michail Bulgakov (som samlar just fyra av hans främsta verk) kom ut i ny svensk översättning på svenska förra året.
