Ljudbokstjänsterna själva erbjuder i vissa fall så mycket som 90 dagar gratis i jakten på nya kunder. Och när man höjer priserna så blir kunderna mer kreativa och börjar dela abonnemang. De yngsta är mest otrogna.
Bookbeat pekade ut riktningen bort från obegränsad lyssning för att få ihop kalkylen för att kunna ersätta förlag och författare lite bättre. Storytel följde efter och höjde priset på sina Unlimited-abonnemang samt införde tidsbegränsade alternativ. Nextory marknadsför fortfarande obegränsad lyssning (men har även ett billigare med max 30 timmar).
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
Men sen har vi det där med prova gratis. Storytel har i jakt på lönsam tillväxt valt att skala ner till 7 dagar, även om man även kör kampanjer med halva priset i fyra månader.
Många fria dagar blir det
Bookbeat och Nextory är betydligt mer frikostiga, på sina hemsidor erbjuder de båda en månad respektive 30 dagar, vilket villkoren visar är samma sak. Men i olika kampanjer och samarbeten kan man få 45, 60 och i något fall även 90 dagar fritt som ny kund.
Dessutom viskar en fågel om att Telia erbjuder sina kunder (som inte redan är Storytelabonnenter) att prova Storytel 90 dagar fritt. Enligt andra källor är det dock bara 30 dagar fritt som gäller i år.
Man kan förstås argumentera för att detta är ett sätt att få den som aldrig lyssnat på en ljudbok att faktiskt prova på och hinna fastna för tjänsterna. Även inom videotjänsterna förekommer varianter med flera månader gratis, inte minst från Viaplay. Men då är det inte fullt utbud, sport exempelvis måste man alltid betala fullt pris för.
Netflix har helt slopat prova gratis på sin hemsida, men kör emellanåt fortfarande kampanjer och samarbeten där det går att prova på.
Gratisätare och kontodelare
Risken är förstås att kunderna hoppar mellan olika tjänster, kör gratis så länge det går och sedan byter till nästa. Gratisätare kallades de när jag jobbade på tidskrifter. Personer som endast nyttjade kampanjpriser och sedan sa upp prenumerationen så fort det var dags att betala ordinarie pris.
En familj kan förstås växla mellan vem i hushållet som står på abonnemanget.
På Facebook i olika ljudboksgrupper sprids dessutom andra trix för att få billiga ljudböcker. Familjeabonnemangen är visserligen avsedda endast för familjemedlemmar men det är omöjligt för streamingtjänsterna att kontrollera. Den som tecknar ett abonnemang med tre konton och obegränsad lyssning (Nextory och Storytel) eller 100 timmar i månaden (Bookbeat) kan lika gärna dela det med två vänner som med sin familj – och därigenom sänka priset på abonnemangen.
Det här förekommer flitigt bland videotjänsterna också. Inte minst eftersom man verkligen är tvungen att ha flera prenumerationer för att kunna se alla sina favoritserier. Därför är det inte ovanligt att grannar eller vänner delar varandras abonnemang för att ha råd med fler tjänster.
Netflix har sagt att de ska göra det svårare att dela abonnemang med personer utanför familjen men eftersom tjänsterna ska fungera i mobilen på resande fot går det inte att låsa dem till IP-nummer eller geolokalisering.
Generation prenumerationsväxlare
Oroväckande läsning för prenumerationstjänsterna är en undersökning (Deloitte 2023 Digital media trends) som bland annat tittat på andelen som sagt upp en prenumeration de senaste sex månaderna – i olika generationer. De har även tittat på hur många som avslutat och sedan återaktiverat en prenumeration det senaste halvåret.
Där syntes inte överraskande att äldre är mer trogna. I gruppen Boomers (1946-1964) and Matures (födda före 1945) hade 24 % (vilket är högt jämfört med hur länge många av dem haft prenumeration på papperstidningar) sagt upp en prenumeration och endast 7 % återupptagit den.
Generation Z (ca 1995-2012) och Millenials (1977-2000) är inte alls lika trogna. Där har 62 % avslutat ett streamingabonnemang och hela 43 % har senare återupptagit prenumerationen.
Inte riktigt det som en prenumerationstjänst eftersträvar. En intressant fråga är förstås om bokbranschen nu går mot exlusivt och unikt innehåll som bara kan fås hos en tjänst (något som Storytel tydligt eftersträvar och som Bookbeat testat med enstaka titlar). Och i så fall: vilken effekt får detta? Kommer kunderna att bli mer eller mindre trogna? Kommer de likt Generation Z och Millenials med videostreaming att växla mellan ljudboksabonnemang.
Eller kommer de kanske att samarbeta med släkt och vänner för att dela på abonnemang?
För författare och förlag är långa prova-gratis-perioder en klar nackdel eftersom prenumerationstjänsterna i de flesta avtal inte betalar för böcker som konsumeras under provperioden. För Storytel sänker provabonnemang storleken på den pott som fördelas via revenue share. Uppdatering: Bookbeat uppger att de alltid ersätter förlagen för lyssning även under provperioder och att det är anledningen till att de endast erbjuder 20 timmarsalternativet för provkunder.
Dessutom är det negativt eftersom det riskerar att uppmuntra till gratisätande – på samma sätt som pappersbokrean lär kunder att de kan köpa tre böcker till priset av en om de orkar vänta 6-10 månader från utgivningsdagen.
Samtidigt är både förlag, författare och prenumerationstjänster angelägna om att få fler att upptäcka ljudböcker (och eböcker) via appar. Det gäller bara att få dem att förstå att böcker inte är gratis.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
