Allt färre ungdomsböcker ges ut för barn i åldrarna mellan 12 och 15 år. Framför allt för att den översatta litteraturen minskar kraftigt – eftersom ungdomarna väljer att läsa på engelska. Det visar Barnboksinstitutets årliga bokprovning.
Medan utgivningen av barn- och ungdomsböcker 2022 mer eller mindre var lika stor som året innan är det en förändring som sticker ut. Ungdomsböckerna har minskat i sex år och är nu tillbaka på samma låga nivåer som för 20 år sedan.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
En stor orsak är att översättningarna har minskat drastiskt. De står för bara 32 procent av utgivningen av barn- och ungdomslitteraturen förra året. Det är den lägsta andelen översättningar sedan Svenska barnboksinstitutet började föra statistik, och det är främst ungdomsböckerna som väljs bort.
– Ungdomarna är intresserade av att läsa på originalspråk och hela booktok-trenden har lyft på många bibliotek som köper in böcker på engelska, för att det efterfrågas, säger bibliotekarien Sara Lafolie, som också har varit med och tagit fram bokprovningen.
Mörkare svenska böcker
Förlag utomlands har blivit bra på att snabbt föra ut internationella lågprisupplagor och nu översätts allt färre feel good-berättelser, high school-historier och romantiska böcker. Men under många år gavs också för många böcker ut för marknaden, framhåller Sara Lafolie.
Hon pekar på att den svenska ungdomsboksutgivningen täcker andra ämnen.
– Relationsromaner som skrivs på svenska är mer problemtyngda historier. Det är en mörkare typ av kärleksberättelser och väldigt mycket fantasy och skräck, säger hon.
I lättläst-utgivningen satsar man dock fortfarande på ungdomsböcker, utifrån en läsfrämjande tanke, och de handlar främst om dagsaktuella ämnen. Det finns till exempel flera serier om ungdomar som kör epa-traktorer och bor på landsbygden.
I ungdomsdystopierna är det fokus på naturkatastrofer och klimatförändringar medan det i mellanåldern är mycket fantasy – i år har miljökämparna ofta superkrafter.
Mer digitalt
Även digitaliseringen påverkar ungdomsböckerna. I åldersspannen 0–3 och 12 till 15 har försäljningen av strömmade ljudböcker ökat.
– Så det kanske framför allt finns en svängning mot att konsumera litteratur mer digitalt jämfört med tidigare generationer, säger Sara Lafolie.
Det behöver inte vara ett problem, funderar hon, men pekar på att det kan vara problematiskt om utgivningen av ungdomsböcker blir alltför liten.
– Då kan det bli så att böckerna inte når ut, och är svåra att synliggöra.
Text: Elin Swedenmark/TT
Fakta: Bokprovningen
2 183 tryckta barn- och ungdomsböcker med 2022 som utgivningsår inkom till Svenska barnboksinstitutet (SBI) vilket innebär en minskning med 21 titlar jämfört med föregående år. SBI har inte de tekniska möjligheterna att samla på digital utgivning.
De kategorier som ökade mest i antal under 2022 var faktaböcker, tecknade serier och samlingar. De kategorier som minskade mest var kapitel-, mellanålders- och ungdomsböcker. Ungdomsböckerna minskade i antal med närmare 14 procent, från 198 titlar 2021 till 171 titlar 2022.
Återutgivna översatta ungdomsböcker minskade från 32 titlar 2021 till endast sex titlar 2022, men även utgivningen av förstagångsutgivna översatta titlar minskade, från 27 titlar 2021 till 21 titlar 2022.
Engelska dominerar som översättningsspråk med 63 procent och vid sidan av det är det nordiska grannspråk och de större europeiska språken som flest titlar översätts från.
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!
