Elisabeth Skog får årets hederspris vid Storytel Awards

Elisabeth Skog, bibliotekarie i Halmstad, är årets hederspristagare vid Storytel Awards för sitt arbete med att höja tal- och ljudbokens status i läsfrämjande insatser. Priset delas ut av Synskadades stiftelse.

Priset som delas ut av Synskadades stiftelse går i år till Elisabeth Skog, bibliotekarie vid Halmstads stadsbibliotek. Hon har i många år engagerat sig för dem som av olika anledningar lyssnar på böcker och har arbetat för att öka både intresse och status för tal- och ljudböcker.

– Jag blev jätteglad när jag fick beskedet.

Talböckerna har blivit Elisabeths ansvarsområde och ett område som utvecklats mycket sedan hon började. Från böcker på kassettband som trasslade sig och var oerhört skrymmande, Elisabeth nämner Grottbjörnens folk som krävde 37 kassetter, till dagens nedladdningsbara böcker.

– Det var ett dynamiskt skede, när det började bli mer teknik fick det också högre status.

Elisabeth har fokuserat sina läsfrämjande insatser på tal- och ljudboksområdet. Biblioteket har varje månad träffar där man tipsar om nya talböcker eller personliga favoriter, allt ifrån deckare till poesi eller facklitteratur och bjuder på fika. Hon startade en bokcirkel för personer som lyssnar på litteratur.

– Vi ville utforska bland annat inläsarens betydelse för läsupplevelsen och jämförde ibland olika inläsare av samma bok. Vi bjöd in författare som Anne Swärd, Helena von Zweigbergk och Sara Paborn. Vi har också haft en professionell talboksinläsare på besök. Jag ville att det skulle bli en exklusiv läsecirkel.

Talböcker har varit ett styvmoderligt behandlat område, med ganska låg prioritering.

– Jag har verkligen velat höja statusen på tal- och ljudböcker. Nu är det annorlunda, nu lyssnar alla, men det har verkligen varit en drivkraft för mig, att förmedla litteratur till de som av olika anledningar inte kan läsa.

Budget begränsar utbud

Bibliotekets utbud av tal- och ljudböcker kan dock vara begränsat beroende på budget. Nya böcker kan vara för dyra för att ta in när valet står mellan en titel eller flera och lyssnarna får helt enkelt vänta tills priset gått ned. På samma vis kan det vara så att det plötsligt inte går att ladda ned några böcker alls.

– Det är många som inte vet att biblioteken betalar väldigt mycket för de här lånen och ibland tar pengarna slut. Då får man förklara att det till exempel är tre dagar kvar på månaden och att de får återkomma när det blivit en ny månad.

Vid sidan av arbetet med tal- och ljudböcker arbetar Elisabeth Skog mycket med biblioterapi, med tanken om att samtal kring läsande kan leda till viktiga existentiella samtal. Grupperna med namnet Dikter för svårmodiga blev snabbt fulltecknade.

– Vi läser en dikt tillsammans och pratar om vad som händer, vad vi känner och vi struntar helt i författarens intentioner med dikten. Texten blir en katalysator och det blir det som vi ville, viktiga existentiella frågor lyfts. Av 14 rader Tranströmer blir det en och en halv timmes samtal.

Samma koncept torde fungera utmärkt även för tal- och ljudböcker, och mycket riktigt: Elisabeth Skog har en plan.

– Absolut. Nu lyssnar vi på noveller tillsammans, stannar upp och pratar om vad vi har hört. Jag har tänkt införa mer biblioterapi i gruppen.

Det är inte det första priset Elisabeth Skog tar emot för sitt arbete. Hon har tidigare fått Svenska Akademiens bibliotekariepris för att ha påvisat det litterära samtalets läsfrämjande värde och tillsammans med kollegan Jeanette Malm tagit emot Greta Renborgs pris för god marknadsföring av bibliotek. Utmärkelserna hänger ihop och nyckeln är att göra det man själv tycker är roligt.

– I min yrkesbeskrivning står det att jag ska arbeta läsfrämjande och det har jag tagit fasta på. Jag har haft roligt, jag har gått utanför min komfortzon och jag har tänjt gränser. Men framför allt har jag gjort det jag själv är intresserad av, och jag tänker mer smalt än brett. Ska man ändå jobba de där åtta timmarna om dagen kan man lika gärna göra något man trivs med.