Egenutgivning och medfinansering av författare redan på Dickens tid

Charles Dickens porträtterad 1842, året innan utgivningen av "A Christmas Carol". Målning av Francis Alexander via Wikipedia.

Ibland ger vi sken av att egenutgivning eller förlag som låter författare betala för utgivning är något nytt 2000-talsfenomen. Det är det inte. Charles Dickens finansierade exempelvis utgivningen av A Christmas Carol och Beatrix Potter gav först ut Peter Rabitt själv.

I ett inlägg på Instagram läser jag hur en tidig utgiven författare blivit refuserad av flera förlag, i de flesta fall med positiva omdömen men ändå att manuset inte riktigt passar in i deras utgivning. Författaren ställer frågan – kanske är det dags att ge ut boken själv, satsa på egenutgivning?

Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!

En annan författare svarar att det ska man absolut inte göra utan istället fortsätta leta efter ett förlag. Skriv om så att det passar dem.

I det läget är det kanske på sin plats att minnas historien. Vi har naturligtvis nutida exempel som barnboken om Kaninen som så gärna ville somna av Carl-Johan Forssén Ehrlin som gavs ut på eget förlag och blev Sveriges mest sålda bok 2020.

Nu blir förstås långtifrån alla egenutgivna böcker storsäljare. Tvärtom.

Men idag är det enklare än någonsin att faktiskt ge ut en bok och lösa distribution i både tryckt och digital form. Det är inte gratis. Men det går. Dessutom kan du som författare anlita duktiga frilansare, ofta samma personer som de stora förlagen använder.

Om du som författare skrivit en bok du är nöjd med och som andra faktiskt tycker är bra men att den inte riktigt passar in då är ändå sannolikheten stor att det faktiskt är en helt okej bok som inte borde samla damm på en hårddisk. Som författare kan en utgiven bok faktiskt leda till stipendier utöver den rena bokförsäljningen. Eller varför inte litterära priser eller litteraturstöd (jodå, det finns egentugivna böcker som fått det även om det verkligen tillhör undantagen).

Okej, hur var det nu med Charles Dickens? Du har säkert läst kortromanen, sett en filmatisering eller teateruppsättning av hans julberättelse A Christmas Carol. In Prose. Being a Ghost Story of Christmas som ursprungligen kom ut 1843.

Vid den här tiden var Charles Dickens redan en bästsäljande författare. Hans berättelser publicerades först som följetonger i tidningar och samlades därefter i bokform. Oliver Twist var en av hans tidigare verk, liksom Barnaby Rudge. Men detta år hade hans följetong Martin Chuzzlewit inte nått lika stora framgångar och när Dickens presenterade A Christmas Carol för sitt bokförlag Chapman and Hall var de skeptiska.

Därför blev det så att Dickens själv finansierade utgivningen i utbyte mot en större andel av intäkterna. Den första upplagan på 6000 exemplar levererades den 19 december 1843 och var slutsåld på julafton. Ytterligare två tilltryck gjordes före nyårsafton och innan julen 1844 hade den tryckts om elva gånger till. Dickens var dock besviken på intäkterna som ”bara” gav honom 230 pund (vilket dock motsvarar 24 000 pund eller 300 000 kr i dagens penningvärde) för den första upplagan.

Och vad spelar det för roll i dagens debatt om egenutgivning och författare som medfinansierar sina böcker? Ja, låt oss först slå fast att det inte är något nytt att författare investerar i sin utgivning. Men författaren ska också ha betalt för det i form av högre ersättning.

Låt oss ta ytterligare en historisk egenutgivare i december. Året var 1901 och dagen den 16 december då en 35-årig författare och illustratör bestämde sig för att trycka upp 250 exemplar av sin barnbok om en busig kanin. Hon hade tröttnat på refuseringsbrev från olika förlag.

Ett år senare, lagom till jul 1902 hade boken sålts i över 20 000 exemplar, skriver The Guardian. Fast då hade den plockats upp av ett av de sex förlag som tidigare refuserat boken The Tale of Peter Rabbit av Beatrix Potter. Den är utgiven på svenska otaliga gånger med titlar som Pelle Kanin och hans vänner och dessutom filmatiserad. Numera är den public domain.

The Tale of Peter Rabbit har sålts i över 45 miljoner exemplar och alla de sex böckerna om Peter Rabitt har sålts i sammanlagt över 150 miljoner exemplar världen över.

Men för all del, vilket råd var det nu vår vän författaren fick på Instagram? Nej, du ska inte ge ut själv. Fortsätt jaga ett förlag som vill ge ut den.

Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren är journalist sedan 30 år tillbaka och författare till mer än tio böcker. VD och chefredaktör för Boktugg.

solve@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

Lucas Lund deckardebuterar med ”Morden på Park Lane”

”Morden på Park Lane” är en berättelse som riktar sig främst till dig som gillar spänning och mordgåtor, här i brittisk miljö.

Den förmögne Angus MacFergus bor i ett stort hus i centrala London tillsammans med sin syster,