Tunedal och Cullhed bland författare som får pris av Svenska Akademien

Det årliga guldregnet av priser och stipendier från Svenska Akademien (och andra fonder de förvaltar) ger miljoner att fördela till författare och andra i bokbranschen. Idag fördelades en dryg miljon.

Nobelpriset är förstås det största men för svenska författare finns det en rad mindre priser och stipendier som fördelas lagom till jul. Här är några som Svenska Akademien presenterade idag:

Svenska Akademiens stora pris: Stig Strömholm

Svenska Akademien har beslutat tilldela Stig Strömholm sitt Stora pris, som är Akademiens främsta utmärkelse.

Stig Strömholm föddes 1931 och är bosatt i Uppsala. Han blev jur.dr i München 1964, i Uppsala 1966 och professor i allmän rättslära 1969 samt i civilrätt med internationell privaträtt 1982. Under åren 1989–97 var han rektor för Uppsala universitet, 1985–94 preses i Kungl. Vitterhetsakademien och 1997–2002 president i Academia Europaea, London.

Strömholm är författare till en mängd rättsvetenskapliga skrifter, framförallt inom upphovsrätt och juridisk idéhistoria, men han har även givit ut flera romaner, bland dem Dalen 1975, Fälten 1977, Skogen 1980, Tidvarv 1982, Pärlhandlaren 1993, Fältkamrern 1995 och Guvernören eller Inbillningskraften 2001. Han är även författare till flera essäsamlingar. Det senaste verket, Resonerande katalog. Minnen 1958–2003, utkom 2014. Han har på 2010-talet utgivit kommenterade översättningar av de franska författarna Saint-Simon, Pascal, de Vigny, Rivarol och du Bellay.

Strömholm har erhållit flera priser och belöningar för sitt arbete och författarskap. Han är juris och filosofie hedersdoktor vid sex europeiska universitet. 2012 erhöll han Serafimermedaljen för sina synnerligen förtjänstfulla insatser inom svenskt universitetsväsende och kulturliv.

Stora priset stiftades 1786 av Gustaf III och bestod ursprungligen av två guldmedaljer som första pris i Akademiens årliga tävlingar i vältalighet och skaldekonst. Sedan tävlingarna upphört, utdelas den stora guldmedaljen mera sällan och då som belöning för synnerligen framstående insatser inom något av Akademiens intresseområden. De senaste mottagarna av Stora priset har varit Birgit Åkesson (1998), Sture Linnér (2006), Jan Troell (2010) och Lennart Hellsing (2014).

Gerard Bonniers pris 2022: Elisabeth Rynell

Svenska Akademien har beslutat tilldela Elisabeth Rynell Gerard Bonniers pris för år 2022. Prisbeloppet är 300 000 kronor.

Elisabeth Rynell är författare, född 1954 och bosatt i Stockholm och Delsbo. Hon debuterade 1975 och skriver såväl lyrik som prosa. Rynell har tidigare erhållit flera belöningar för sitt författarskap, bland annat Sveriges Radios Romanpris (1998), Svensk biblioteksförenings Aniarapris (2004) och Samfundet De Nios Vinterpris (2017). Hon är hedersdoktor vid Umeå universitet.

Rynell debuterade 1975 med Lyrsvit m.m. gnöl (dikter). Bland senare verk kan särskilt nämnas Hohaj (roman, 1997), I mina hus (dikter, 2006), Skrivandets sinne (essäer, 2013) och Moll (roman, 2017).

Gerard Bonniers pris utgår ur en fond som genom Gerard Bonniers testamente 1988 donerades till Akademien. Priset skall tilldelas författare som är verksamma inom Akademiens intresseområde. De senaste årens mottagare av priset har varit Ellen Mattson (2018), Ronny Ambjörnsson (2019), Carola Hansson (2020) och Lotta Lotass (2021).

Bellmanpriset 2022: Jenny Tunedal

Svenska Akademien har beslutat tilldela Jenny Tunedal Bellmanpriset för år 2022. Prisbeloppet är 250 000 kronor.

Jenny Tunedal är poet, litteraturkritiker och översättare, född 1973 och bosatt i Stockholm. Hon har bedrivit studier i litteraturvetenskap och även genomgått skrivarlinjen vid Nordens Folkhögskola Biskops Arnö. Som litteraturkritiker och kulturredaktör har hon varit verksam vid bland annat Aftonbladet och Lyrikvännen. Tunedal har även verkat som lektor och programansvarig för masterprogrammet i Litterär gestaltning på HDK-Valand i Göteborg. Som översättare har hon tolkat verk av bland andra Sylvia Plath, Anne Sexton, Etel Adnan och Emily Berry. Sedan hösten 2021 är hon förläggare på Norstedts, där hon primärt arbetar med förlagets skönlitterära utgivning.

Av Tunedals verk kan nämnas Hejdade, hejdade sken (2003), Kapitel ett (2008) och senast Dröm, baby, dröm (2022). Tunedal har erhållit Prins Eugens kulturpris (2005), Gerard Bonniers lyrikpris (2012) och Samfundet De Nios Vinterpris (2018). Hon var nominerad till Augustpriset för Rosor, skador (2017).

Bellmanpriset utgår ur Stiftelsen Emma och Anders Zorns donationsfond. Det instiftades av makarna Zorn 1920 och skall tilldelas en framstående svensk skald. De senaste årens mottagare av priset har varit Tua Forsström (2018), Gösta Ågren (2019), Eva Runefelt (2020) och Åsa Maria Kraft (2021).

Kellgrenpriset 2022: Anders Cullhed

Svenska Akademien har beslutat tilldela Anders Cullhed Kellgrenpriset för år 2022. Prisbeloppet är 200 000 kronor.

Anders Cullhed, född 1951 och bosatt i Stockholm, är litteraturvetare, kritiker och översättare. Han disputerade 1982 vid Stockholms universitet med en avhandling om Erik Lindegrens diktsamling mannen utan väg och blev 1995 professor i litteraturvetenskap vid samma lärosäte.

Som kritiker har Anders Cullhed framför allt varit knuten till Dagens Nyheter under flera decennier. Han har skrivit ett stort antal essäer i olika kulturtidskrifter och varit redaktör för flera litteraturvetenskapliga utgåvor. Som översättare har Cullhed bland annat arbetat med författare som Dante Alighieri, Federico García Lorca och Octavio Paz. Bland egna verk från de senaste åren kan nämnas Tidens guld (2017) och Dante. Den förste författaren (2021).

Cullhed har mottagit ett flertal belöningar, bland annat Övralidspriset (2008) och Fokus’ utnämning ”Årets kultursvensk” (2021). Hans bok Dante. Den förste författaren nominerades till Augustpriset 2021. Under åren 2014–19 var Cullhed preses i Kungl. Vitterhetsakademien.

Kellgrenpriset, som instiftades 1979 och utgår ur Stiftelsen Karin och Karl Ragnar Gierows fond, utdelas för betydelsefull gärning inom Akademiens hela verksamhetsområde. De senaste årens mottagare av priset har varit Ulf Peter Hallberg (2018), Fredric Bedoire (2019), Gunnar Broberg (2020) och Suzanne Osten (2021).

Lena Vendelfelts minnesfond 2022: Ola Larsmo

Svenska Akademien har beslutat tilldela Ola Larsmo Stipendium ur Lena Vendelfelts minnesfond för år 2022. Stipendiebeloppet är 60 000 kronor.

Ola Larsmo, född 1957 i Sundbyberg och bosatt i Uppsala, är författare och litteraturkritiker. Efter studier i bland annat nordiska språk, litteraturvetenskap, teologi och historia vid Uppsala universitet arbetade han 1984–90 som redaktör för BLM och därefter (sedan 1991) som frilansskribent för bland annat Dagens Nyheter. Under åren 2009–17 var Larsmo ordförande för Svenska PEN och han valdes 2018 in i styrelsen för PEN International.

Bland Larsmos tidiga verk märks Vindmakaren (1983), Fågelvägen (1985) och Engelska parken (1988); bland de senare Swede hollow (2016), Översten (2020) och Tio lektioner i svensk historia (2021).

2017 blev Larsmo hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet. Han har tilldelats ett stort antal priser och utmärkelser bland vilka kan nämnas Samfundet De Nios Vinterpris (1997), Bjørnsonpriset (norskt pris, 2008), Jan Fridegård-stipendiet (2009), Jolo-priset (2014), Natur & Kulturs kulturpris (2018) samt Samfundet De Nios Stora pris (2019).

Stipendiet utgår ur Stiftelsen Lena Vendelfelts Minnesfond och instiftades 1981 av Erik Vendelfelt (1900–1984) och hans maka Barbro (1915–2004). Stipendiet skall tilldelas ”diktare som söker hävda och värna rent mänskliga värden”. De senaste årens mottagare av stipendiet har varit Christine Falkenland (2018), David Vikgren (2019), Henrika Ringbom (2020) och Anneli Jordahl (2021).

Kungliga priset för år 2022: Lars Olof Loeld

Prisbeloppet är 100 000 kronor.

Kungliga priset instiftades 1835 av Karl XIV Johan, och prissumman anvisas fortfarande av konungen. Priset utdelas numera för förtjänstfulla insatser inom något av Akademiens intresseområden. De senaste årens pristagare har varit P.C. Jersild (2018), Leif Zern (2019), Benny Andersson (2020) och Ingvar Björkeson (2021).

Lars Olof Loeld, född 1930 och bosatt i Strängnäs, är bildkonstnär, poet, grafiker, och skulptör. Han utbildades vid Kungl. Konsthögskolan och vid Kunstakademiet i Köpenhamn. Han var tidigare verksam som professor vid Konsthögskolan och har varit ledamot i Konstakademien.

Loeld har publicerat ett antal små böcker med målningar och korta aforistiska texter. Bland dessa kan nämnas Överensstämmelser. Message of reflection (1986), Betraktelser (1994), Om bild (2009), Lykta, ledsyn (2012) och Bruksanvisning till en solnedgång (2014).

Loeld finns representerad på bland annat Eskilstuna konstmuseum, Göteborgs konstmuseum, Moderna museet, Nationalmuseum, Norrköpings konstmuseum och Strängnäs museum. I samband med Loelds nittioårsdag 2020 visades utställningen ”Som av en händelse” på Konstakademien. Utanför Sverige har han ställt ut i Paris, Kiel och på Venedigbiennalen.

Svenska Akademiens Finlandspris 2022: Janina Orlov

Janina Orlov tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2022. Prisbeloppet är 100 000 kronor.

Janina Orlov, född 1955 i Helsingfors och bosatt i Stockholm, är finlandssvensk översättare och universitetslektor. Hon disputerade vid Åbo Akademi 2005 i ryska språket och litteraturen och har varit verksam som lektor på Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet.

Orlov översätter från ryska och finska till svenska. Bland verk som hon har översatt kan nämnas Aleksandr Pusjkins Sagan om tsar Saltan (1997), Sofi Oksanens Stalins kossor (2007), Baby Jane (2008) och Utrensning (2010) samt Rosa Liksoms Kupé nr 6 (2012) och Överstinnan (2019). Hon översätter även barn- och ungdomslitteratur.

Orlov har mottagit flera belöningar för sin gärning, bland annat Statens utländska översättarpris (2015), Finlands Lejons ordens utmärkelse Pro Finlandia-medaljen (2016), Hugo Bergroth-priset (2018) och Mikael Lybeck-priset (2022).

Svenska Akademiens Finlandspris instiftades 1966 och utdelas som belöning för betydelsefulla insatser inom Finlands svenskspråkiga kulturliv. De senaste årens mottagare av priset har varit Paavo Lipponen (2017), Kjell Westö (2018), Marika Tandefelt (2019) och Merete Mazzarella (2021).

Gerard Bonniers donationsfond 2022:  Johan Espersson och Isabella Nilsson

Svenska Akademien har tilldelat Johan Espersson och Isabella Nilsson Stipendium ur Gerard Bonniers donationsfond för år 2022. Prisbeloppet är 75 000 kronor vardera.

Johan Espersson, född 1993 och uppväxt i Kungsbacka, är författare. Han är utbildad vid Biskops Arnös författarskola och romandebuterade 2020 med Kungsbacka ultras, en roman om ungas vilsenhet och olycklig kärlek som lovordades av flera av de stora tidningarnas kritiker. 2022 utkom hans andra bok, novellsamlingen Djuriska, även det en bok som rönte stor uppmärksamhet och uppskattning.

Isabella Nilsson, född 1989 i Skövde, är författare och översättare. Sedan debuten med ungdomsromanen Verklighetsprojektet (2011) har hon ägnat sig åt rimmad nonsenspoesi, som hon skrivit, översatt och funderat över i essäform. Bland hennes senaste böcker finns Vårt behov av vers. En nonsenspoetik för nervösa (2020) och En bok för ingen. Brev från en underpresterande övermänniska (2022). Nilsson nominerades 2019 till Nordiska rådets litteraturpris för Nonsensprinsessans dagbok. En sjukskrivning.

Stipendium ur Gerard Bonniers donationsfond instiftades 1992 och skall tilldelas unga, lovande författare. De senaste årens mottagare har varit Carolina Setterwall och Wera von Essen (2018), Karolina Ramqvist och Amanda Svensson (2019), Maria Broberg och Emma Holm (2020) samt Anna Fock och Sara Villius (2021).