Svenska Förläggareföreningen presenterar en ny rapport om kvalitetslitteraturens förutsättningar. Litteratursociologerna Ann Steiner (Uppsala universitet), Jerry Määttä (Stockholms universitet) och Karl Berglund (Uppsala universitet) har undersökt förlagstillhörighet, synlighet i media och närvaro i strömningstjänsterna för den litterära utgivningen.
Vilka förlag ger ut de smalare, litterära titlarna? Hur stor är synligheten i media? Och hur ser tillgången på kvalitetslitteratur ut i de digitala kanalerna? I den nya rapporten Skilda världar, utgiven av Svenska Förläggareföreningen, undersöks kvalitetslitteraturens villkor i Sverige idag.
– Om Sverige ska kunna ha en mångsidig bokutgivning måste det finnas förutsättningar för all litteratur, inte enbart den kommersiellt framgångsrika. Där ser vi ett höjt litteraturstöd som en mycket viktig faktor, säger Mikaela Zabrodsky, vd på Svenska Förläggareföreningen.
Rapporten visar att det är många förlag som ger ut kvalitetslitteratur idag, men att majoriteten ges ut av ett relativt litet antal: under 2021 publicerades 75 procent av titlarna i underlaget av 18 förlag. Det är framförallt de små förlagen och de stora förlagshusen som ger ut litterära titlar, medan få medelstora förlag har den typen av utgivning. Villkoren skiljer sig mycket stort mellan de stora och de små förlagen, och de senare framhåller litteraturstödet som avgörande för sin verksamhet.
Den litterära utgivningen har en självklar plats på tidningarnas kultursidor, men mycket tyder på att utrymmet för kritiken krymper. Överlappningen i vad som recenseras är stor: fyra förlagsgrupper stod för mer än hälften av alla titlar som recenserades och drygt två tredjedelar av alla recensioner under 2021. Romaner dominerar i bevakningen, följt av lyrik och självbiografiska texter. Översatt litteratur uppmärksammas i hög grad.
Kvalitetslitteraturen är klart mindre digital än bokmarknaden sedd som helhet, och står fortfarande stadigt i den tryckta bokkulturen. Det som ges ut i ljudboksformat är i regel prosa med ett förväntat bredare genomslag, medan samtida poesi ges ut i ljudboksformat i mycket liten omfattning. Kvalitetslitteratur varken syns eller konsumeras i någon högre grad i strömningstjänsterna, vilket gör att det sällan är ekonomiskt lönsamt att ge ut smalare titlar som ljudbok.
Ann Steiner om Förlagsperspektiv på kvalitetslitteratur
“Det finns många förlag som publicerar kvalitetslitteratur men det är ytterst få förlag som publicerar den allra största andelen böcker. Det gör marknaden känslig för förändringar och starkt beroende av en liten grupp förläggares verksamhet.”
Jerry Määttä om Kvalitetslitteraturens synlighet i media
“I public service dominerar de stora förlagens utgivning ännu tydligare än på dagstidningarnas kultursidor, kanske för att public service ofta fokuserar på välkända författare, vilka tenderar att vara utgivna på de största förlagen.”
Karl Berglund om Kvalitetslitteratur och mediaformat
“Kvalitetslitteraturen är klart mindre digital än bokmarknaden sedd som helhet, och står fortfarande stadigt i den tryckta bokkulturen. Mindre förlag ger i stort sett aldrig ut kvalitetslitteratur som ljudbok, och sällan som e-bok.”
