En debatt har utbrutit i Norge efter att nomineringarna till årets Bragepris avslöjades i torsdags, uppger NRK.
Ingen av de nominerade författarna har flerkulturell bakgrund och i juryn sitter bara en person som har annan bakgrund än helnorsk.
– Att juryn är så vit, för att använda ett sådant begrepp, tycker jag är oroväckande och uppseendeväckande, säger den tidigare förlagsredaktören Nazneen Khan-Østrem.
Hon framhåller att det inte saknas kompetenta personer med mångkulturell bakgrund som skulle kunna sitta i juryn – och att juryns sammansättning är helt avgörande för de böcker som väljs ut till Bragepriset. Sedan 2019 har bara två författare med annan bakgrund än ”purnorsk” nominerats till priset.
Kritiken tillbakavisas inte av Kari Marstein, förlagschef på bokförlaget Gyldendal och ordförande för Bragerådet. Hon tycker själv att det är pinsamt att urvalet ser ut som det gör både vad gäller juryn och de nominerade.
– Det är uppenbart inte bra nog. Jag är helt enig med kritiken och förstår den, säger hon.
Bland dem som har nominerats till årets pris märks Åsne Seierstad för boken Afghanerna (på svenska i januari 2023) och Vigdis Hjorth för Femton år: Den revolutionära våren.
