Prata inte om läsning – prata om böckerna, låt dem tala för sig, läs ur dem. Det tipset ger Anne-Marie Körling som fått Svenska Barnboksakademins Eldsjälspris 2022 för sina läsfrämjande insatser. Hon har också en annan uppmaning: “Lita på boken, den gör jobbet”.
Anne-Marie Körling är lärare och fokuserar mycket på att barn ska lära sig läsa, men också att de ska bli läsare. Hon har gett ut flera böcker om barns läsning och även en barnbok, Nödig. I somras kom hennes bok Väck läslusten i skolan ut. Anne-Marie Körlings arbete för läsningen har uppmärksammats och hon har fått flera priser för sitt arbete. Mellan år 2015 och 2017 var hon Sveriges läsambassadör.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
Som lärare är det a och o att se till att barn kan läsa, räkna och skriva.
– Barn har en rättighet att bli läsare. Att verka för läsning, det handlar om att ge plats i samhället och det är lika angeläget för vuxna som för barn.
Bristande läskunnighet hos vuxna blir ofta synlig när de får barn. Anne-Marie har pratat med många föräldrar som har osäkerhet kring den egna läsförmågan. Men ofta är det inget fel, det är gamla bedömningar från skolan som stannat kvar hos vuxna. Anne-Marie berättar om ett samtal hon hade med en 83-årig kvinna som inte vågade gå på bibliotekets bokcirkel. Som sjuåring hade hon fått veta att hon läste långsamt och att bänkkompisen läste bättre, ett utlåtande som levt kvar alldeles för länge.
– Det är otroligt sorgligt att bilden av sig själv som läsare i skolan sitter i. När läsförmågan är bedömd måste skolan hålla i den och hela tiden se läsutvecklingen.
Prata inte om läsning utan böcker och innehåll
Anne-Marie Körling vill inte pracka på barnen böcker utan låta upplevelsen bli elevens. Och att inte prata läsning utan i stället i samtal och med nyfikenhet prata om böcker och innehåll. Att lita på boken och att den gör jobbet.
– Att läsa en bok är att gå en kurs i svensk grammatik. Boken lär oss så mycket och vi behöver inte ens prata om att lära sig, det händer ändå.
Hon växte upp i ett hem med mycket högläsning och mycket musik, som barnbarn till kompositören och barnviseförfattaren Felix Körling vars notböcker hade vackra målningar.
– Jag har många minnen av musik, mammas och pappas röster och så bilderna. Det har alltid funnits böcker.
Men alla böcker var inte tillåten läsning. ”Kiosklitteratur” var till exempel inte godkänd.
– Allersromaner fick vi inte läsa, men det gjorde vi naturligtvis ändå. Vi bytte med kompisar i hemlighet.
Det förbjudna kan locka till läsning
Läsförbud kan alltså vara läsfrämjande. Anne-Marie har med gott resultat praktiserat det i klassrummet. Efter att ha berättat för en klass att det nu skulle bli högläsning av en riktigt spännande bok plockade hon fram boken.
– Så sa jag högt, som för mig själv: ”Hur tänkte jag nu, Anne-Marie? Den här boken är ju för åttor och ni går ju i fyran. Nej, den får jag låsa in i mitt skåp här”. Och så gjorde jag det. Eleverna var väldigt nyfikna, men de fick inte boken.
Därefter dröjde det inte länge innan telefonsamtalen från föräldrarna kom. Till deras förvirring önskade sig barnen ”den där boken som Anne-Marie har låst in i sitt skåp” i julklapp.
– Så det blev bra föräldrakontakt också.
Anne-Marie Körlings läsfrämjande tips:
Läs så det syns och läs så det hörs. Visa att böcker är en del av livet.
Prata böcker över middagsbordet – men prata innehåll, inte att en bok ”var bra”.
Boken har en egen dragningskraft, men vägen dit är vårt ansvar.
Läs högt, även om du inte gillar det. Högläsning är ett av de främsta sätten att visa vägen till böckerna.
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!
